”Vi ska inte säga kris när det inte är det”

Artikel

Det blir allt mer utmanande att vara en liten, exportberoende ekonomi i en värld som tar steg bort från samverkan och frihandel. Annika Winsth, chefekonom hos Nordea, tror att den internationella påverkan på svensk ekonomi framöver blir märkbar. Men hon vänder sig emot att det med automatik skulle leda till kris.
– Sverige är ett litet land, men vi har goda förutsättningar att klara oss väl, säger hon.

Så här veckorna efter det amerikanska presidentvalet pågår ännu ett dagligt spekulerande om vad som kommer ske i den ena frågan efter den andra. Annika Winsth manar till lugn i stormen.

– Risken är att globala samarbeten kommer att minska i betydelse samtidigt som risken är överhängande att det införs nya tullar och tariffer. Jag tror det är klokt att utgå ifrån att det blir dyrare och svårare att handla med USA, men hur mycket är svårt att avgöra. Den främsta vakthunden är finansmarknaden, som handlar upp räntor vid alltför inflationistisk politik. Även näringslivet lär klaga om affärer försvåras, och jag tror Trump kommer lyssna. Brexit är ett varnande exempel på konsekvenser av tullar och barriärer.

Ingen riktig kris

Annika Winsth tänker tillbaka på de kriser som verkligen satt sina spår. 90-talskrisen med det extrema ränteläget, finanskrisen 2008 och pandemin.

– Det var riktiga kriser. Det är naturligtvis inte uteslutet att vi hamnar där igen utifrån en rad geopolitiska risker vi står inför, men det finns inga konkreta faktorer som pekar på det nu. Det är klokt att vara förberedd på det värsta genom att ha goda balansräkningar och marginaler, men det går inte att agera utifrån det scenariot i förväg. Fokuset i debatten om svensk ekonomi och struktur har varit allt för pessimistiskt under de senaste åren, menar chefsekonomen.

– Det här ”vad fan får man för pengarna”-resonemanget är inte konstruktivt. Det finns flera utmaningar vi behöver hantera, men i grunden står sig svensk ekonomi väl. Svenska folket är i grunden välutbildade, företagen konkurrenskraftiga och innovativa och vi ligger väl till även vad gäller tillväxt över tid.

Det finns så mycket i den nordiska modellen som gör samhället starkt för att möta utmaningar, resonerar Annika Winsth. Samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund är unik, vi har mindre klyftor än många andra länder och vi har en tillit till varandra och det politiska systemet. Vi ligger i framkant att hantera klimatkrisen.

– Jämfört med Tyskland, som är en av våra viktigaste handelspartner, har svensk export utvecklats betydligt starkare och inte minst svensk tjänsteexport imponerar.

Lättar hos kommuner

På fråga om hur en vanlig svensk kommun ska se på sin närmaste framtid svarar Annika Winsth, att det finns hopp om ljusning. Räntesänkningarna kommer medföra att det lättar i den kommunalekonomiska vardagen. Arbetsmarknaden släpar visserligen efter konjunkturen och lär försvagas en bit in på 2025, för att därefter stärkas i takt med att tillväxten tar fart.

”Staten kunde ta ett visst ansvar”

– Kommunerna har mycket stora investeringsbehov framöver. Det är investeringar som ska leva över flera generationer och är nödvändiga av såväl klimat- som åldersskäl. Här menar jag att staten kunde ta ett visst ansvar. Kommunernas skulder har ökat över tid, samtidigt som statens har minskat. Kraven på kommunerna har dessutom ökat, vilket bakbinder kommunerna på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart. Kommunerna behöver även ta höjd för att befolkningsökningen är betydligt mindre än tidigare och faller på många håll. Stängda gränser och ett lägre barnafödande får stort genomslag på kommunal verksamhet. Inte minst på bostadsmarknaden samt i skola och barnomsorg.

Inför 2025 menar Annika Winsth att det är viktigt att regeringens nya fokus på tillväxt även blir verklighet och fullföljs.

– Det är viktigt för att få igång hjulen då konjunkturen fortfarande är svag och vi har möjligheter att agera. Samtidigt bör vi rusta Sverige för framtiden genom kloka investeringar som förbättrar vår konkurrenskraft. Ordning och reda i de offentliga finanserna samt tillgång till kompetens, infrastruktur och gärna ren energi bör vara i fokus för politikerna.

Väljarna i världens rikaste land, USA, har sagt sitt. Nordeas chefekonom ser att valresultatet får effekter på Sverige – men hur dramatiska är ännu svårt att säga.