KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 1
2024
Årsredovisning
KOMMUNINVEST I SVERIGE AB
Innehållsförteckning
INLEDNING
Kommuninvest i korthet
3
VD har ordet 6
Vårt uppdrag 8
Verksamhetsutveckling 9
Kommunal lånefinansiering 10
Kundcase 11
Likviditetsförvaltning 13
Organisation och medarbetare 14
HÅLLBARHETSRAPPORT
Hållbarhetsrapport 17
Miljö- och klimatarbetet 20
Social hållbarhet 22
Styrning och ansvarsfullt företagande 23
Hållbarhetsindikatorer 25
Revisorns yttrande 27
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Utlåning 29
Upplåning 31
Finansiell ställning 32
Förslag till vinstdisposition 33
Risk- och kapitalhantering 34
Bolagsstyrningsrapport 39
FINANSIELLA RAPPORTER
Innehållsförteckning Finansiella rapporter och noter 48
Resultaträkning och Rapport över totalresultat 49
Balansräkning 51
Redogörelse för förändringar i eget kapital 53
Kassaflödesanalys 55
Noter 56
Fem år i sammandrag 93
Alternativa nyckeltal 94
Underskrifter 95
Revisionsberättelse 96
Årsredovisningen för Kommuninvest i Sverige AB (publ) 556281-4409 utgörs av
förvaltningsberättelsen och de finansiella rapporter inklusive notupplysningarna.
Årsredovisningen finns i detta dokument på sidorna 29-95.
Den officiella Årsredovisningen 2024 är upprättad på svenska i formatet för enhetlig
elektronisk rapportering (ESEF) och återfinns på kommuninvest.se. Årsredovisningen
publiceras även i en svensk respektive engelsk PDF-version. Samtliga versioner lämnas
för offentliggörande den 12 februari 2025.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 3
Tillsammans för bättre villkor
Kommuninvests roll är att erbjuda trygg och kostnadseffektiv finansiering till
sina medlemmar och kunder - svenska kommuner, regioner, kommunala bolag
och andra kommunala aktörer.
281+15
KOMMUNINVEST ÄGS AV
281 KOMMUNER OCH 15 REGIONER
545,2 Mdkr
31 DECEMBER 2024 UPPGICK UTLÅNINGEN TILL
KUNDERNA TILL 545,2 MILJARDER KRONOR.
NKI 86,3
Årets kundundersökning visade en ökning
av Nöjd Kund Index (NKI), som i senaste
mätningen ligger på 86,3 (85,9). Den främsta
anledningen till att kunder rekommenderar
Kommuninvest är den höga servicenivån.
Grundidé
Tillsammans lånar kommuner och regioner
tryggare och billigare än var och en för sig.
Tillsammans kan kommunsektorn också
öka sin kompetens inom finansförvaltning.
Start 1986
Sedan starten 1986 har Kommuninvest
bidragit till att sänka kommunsektorns
upplåningskostnader med mångmiljard-
belopp. Det har i slutänden gynnat
medborgarna som fått ta del av en
förbättrad samhällsservice på både
lokal och regional nivå.
Organisation med
tydlig rollfördelning
Kommuninvest består av två delar:
Kommuninvest Ekonomisk förening
(Föreningen) och kreditmarknadsbolaget
Kommuninvest i Sverige AB (Bolaget).
Kommuninvest Ekonomisk förening
Administrerar medlemsskap och solidarisk
borgen samt ansvarar för kapitalanskaffning.
Styrelsen består av politiker från kommuner
och regioner.
Kommuninvest i Sverige AB
Bedriver den finansiella verksamheten
med upplåning, likviditetsförvaltning och
utlåning.
Styrelsen består av personer med
kompetens inom bland annat offentlig
förvaltning, kapitalmarknad och
affärsutveckling.
Gröna lån
Gröna lån introducerades
2015 för finansiering
av miljö- och klimat-
relaterade investeringar.
Sedan lanseringen har
volymen utbetalda Gröna
lån vuxit till 91,6 mdkr.
Lån för Social
Hållbarhet
Lån för Social Hållbarhet
introducerades 2021 för
finansiering av socialt
hållbara investeringar.
Sedan lanseringen har
volymen utbetalda Lån
för Social Hållbarhet
vuxit till 4,6 mdkr.
AAA/Aaa
KOMMUNINVEST HAR HÖGSTA MÖJLIGA
KREDITBETYG, AAA/Aaa OCH STABILA UTSIKTER.
KOMMUNINVEST I KORTHET | TILLSAMMANS FÖR BÄTTRE VILLKOR
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 4
FORTSATT UTLÅNINGSTILLVÄXT
Kommuninvests utlåning växte under 2024 till 545,2 (511,9)
miljarder kronor. Det gav en tillväxttakt på 6,5 (6,1) procent.
Kommuninvests marknadsandel var 58 procent vid förra
årsskiftet och bedöms ha minskat något under året. Samtidigt
ökade antal låntagare och vid utgången av 2024 hade
Kommuninvest totalt 1041 (1 027) aktiva låntagare.
Utlåningen till hållbara låneprojekt ökade under 2024. Vid
utgången av 2024 hade 710 projekt beviljats motsvarande 126,5
(111,8) miljarder kronor i Gröna lån, varav 91,6 (79,4) mdkr var
utbetalt. Andelen Gröna lån i förhållande till Kommuninvests
totala utlåning uppgick till 17 (16) procent. Lån för Social
Hållbarhet visade kraftig tillväxt tack vare volymmässigt större
ansökningar. Vid utgången av året 10,9 (6,7) miljarder kronor i
sociala lån beviljats, fördelat på 27 (20) olika projekt samt 20
(16) medlemmar. Volymen utbetalda Lån för Social Hållbarhet
uppgick till 4,6 (2,1) miljarder kronor.
STABIL UPPLÅNINGSVERKSAMHET
Upplåningen har fungerat väl under året. Låg kreditrisk
i utlåningsportföljen tillsammans med den solidariska
borgen från medlemmarna gör Kommuninvest till ett säkert
placeringsalternativ för investerare. Den totala upplåningen
vid årets slut uppgick till 589,4 (550,7) miljarder kronor i
nominella termer. Bolaget fortsatte enligt plan att ge ut gröna
obligationer, vilka främst köps av investerare som vill stödja
miljöinriktade investeringar. Kommuninvest har under året
kunnat finansiera kundernas upplåningsbehov till bra villkor,
trots stundtals utmanande marknadsförhållanden.
KUNSKAP OCH FORSKNING
Under året publicerades fyra forskningsrapporter och två
fokusrapporter. De båda fokusrapporterna skapade intresse
hos intressenter, media, kunder och medlemmar. Den ena
fokusrapporten heter ”Samhällsfastigheter – vem hyr vad
ifrån vem?” och den andra heter ”Dyrare droppar – ökad
skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-
verksamheter”. I oktober publicerade vi även vår årliga
”Låneskuldsrapport”. Den visade att kommunsektorns
låneskuld stiger i högre takt jämfört med de senaste två åren.
Under 2023 ökade kommunsektorns låneskuld med strax
under 58 miljarder kronor, motsvarande 7,1 procent, till 877
miljarder kronor.
STORA KLIV INOM HÅLLBARHETSOMRÅDET
Bolagets klimatarbete utgår från den klimatplan som togs
fram 2022. Under året har arbetet intensifierats, bland annat
kopplat till Bolagets strategi och affärsplan, EU:s direktiv om
hållbarhetsrapportering (CSRD/ESRS) samt ökade krav på
kreditinstitut att beakta hållbarhetsfaktorer i sin kreditgivning.
Under 2024 beräknades ett basårsvärde för Bolagets
finansierade växthusgasutsläpp. Basårsvärdet illustrerar ett
utgångsläge avseende storleken på de växthusgasutsläpp som
Bolaget bidrar till via sin verksamhet, i huvudsak via utlåningen.
Detta utgjorde startpunkten för den reduktionsplan som antogs
under året och som konkretiserar Bolagets ambition att från
2022 års utsläppsnivåer kunna nå målet om klimatneutralitet
(netto noll) till år 2045, inklusive delmål för 2030.
Vidare genomfördes, som en del av förberedelserna för nya
krav på hållbarhetsrapportering enligt CSRD/ESRS, en initial
bedömning för en dubbel väsentlighetsanalys.
MÅNGA NÖJDA KUNDER
Årets kundundersökning, som genomfördes i maj 2024,
visade på en stabil utveckling och mycket hög lojalitetsgrad.
Anledningen till att man som kund vill rekommendera Bolaget
är den höga servicenivån och att man är nöjd med bemötandet.
Kunder som deltagit i Bolagets utbildningar, event, webinarier
eller haft rådgivningsmöte visar på ännu högre lojalitetsgrad än
de som inte deltagit. 87% av alla tillfrågade anser dessutom att
Bolaget har smidiga låneprocesser. Nöjd Kund Index (NKI) har
ökat sedan senaste mätningen och ligger nu på NKI 86,3 (85,9).
NY STRATEGI FRAMTAGEN
Under året som gått har Bolaget antagit en ny långsiktig
strategi för perioden 2025-2027. Strategin lyfter upp ökat
fokus på kunder, konkurrenskraft, kvalitet, effektivitet och
att fortsätta vara en att attraktiv arbetsgivare. Parallellt med
detta arbete har föreningsstyrelsen, bolagsstyrelsen och
verkställande ledning arbetat fram förslag på uppdaterad
vision, verksamhetsidé och affärsidé. Som en effekt av detta
arbete har även ett förslag om nytt ägardirektiv tagits fram.
Förslag om nytt ägardirektiv, ny vision och ny verksamhetsidé
presenteras för beslut i samband med Föreningens årsstämma
den 3 april 2025 i Stockholm.
Stabil låneutveckling och framdrift inom
hållbarhetsområdet
Under året som gått har världens finansmarknader stabiliserats jämfört med de senaste åren
och vi har fått se lägre räntor som en följd av att centralbankerna ser att inflationen är mer
i linje med deras mål. Marknadsförhållandena har dock fortsatt präglats av den osäkerhet
som finns i omvärlden.
KOMMUNINVEST I KORTHET | VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 5
KOMMUNINVEST I KORTHET | FLERÅRSÖVERSIKT
FLERÅRSÖVERSIKT KOMMUN INVEST I SVERIGE AB
2024 2023 2022 2021 2020
Balansomslutning, mdkr 613,3 568,9 553,3 524,3 527,4
Utlåning (redovisat värde), mdkr 544,4 508,8 470,7 460,7 445,8
Årets resultat, mnkr 505,1 355,2 -42,1 375,6 179,7
Medlemmar, totalt 296 295 294 294 262
varav kommuner 281 280 280 280 278
varav regioner 15 15 14 14 14
Kärnprimärkapitalrelation, % 337,9 354,9 454,1 397,1 302,5
Primärkapitalrelation, % 337,9 354,9 454,1 397,1 302,5
Total kapitalrelation, % 337,9 354,9 454,1 397,1 302,5
Bruttosoliditetsgrad, % 18,03 20,17 14,23 15,36 10,6
Svenskt
obligationsprogram
54 (55) %
Benchmarkupplåning,
övriga valutor
24 (26) %
UPPLÅNINGSPORTFÖLJ
PER PROGRAM
4
MARKNADSANDELAR,
KOMMUNAL LÅNEFINANSIERING
1
Upplåning via
Kommun invest
58 (59) %
Bankupplåning
13 (12) %
Upplåning via
egna marknads-
program 29 (29) %
Kommuner
3
48 (46) %
Kommunala
bostadsföretag 23 (25) %
Övriga
kommunala/
regionala
företag
21 (21) %
Kommunala
energi företag
5 (5) %
Regioner
3 (3) %
UTLÅNINGSPORTFÖLJ
PER LÅNTAGARKATEGORI
2
1) Utfall per 2023-12-31 (inom parentes per 2022-12-31). I tidigare delårsrapport och årsredovisning
har det redovisats prognossiffor för samma tidpunkt som i viss mån avvikit från detta utfallsvärde.
2) Diagrammet avser 2024-12-31. Siffror inom parentes avser 2023-12-31.
3) Delar av utlåningen till kommuner vidareutlånas till kommunala bolag
via kommunala internbanker.
Gröna obligationer 13 (14) %
Private Placement 1 (1) %
Euro-commercial paper 9 (4) %
4) Diagrammet avser 2024-12-31. Siffror inom parentes avser 2023-12-31.
VD HAR ORDET
“Under året
som gått har vår
affärsmodell fortsatt
stått sig stark. Vi
är en etablerad
och långsiktig
obligationsemittent
i såväl svensk
som utländsk
kapitalmarknad
med starka ägare i
ryggen.”
Katarina Ljungqvist
VD, Kommuninvest
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 7
VD HAR ORDET
ANDRA INVESTERINGSBEHOV ÄN TIDIGARE
Vi har under 2024 sett ett visst skifte vad gäller karaktären
på investeringsbehoven. De kraftigt nedskrivna
befolkningsprognoserna innebär minskande behov av
investeringar i skolor och förskolor. I stället ser vi behov av
investeringar och underhåll av VA, fastigheter, infrastruktur,
energieffektivisering och klimatomställningsåtgärder.
Vår senaste Låneskuldsrapport, som publicerades i oktober
2024, visar att den kommunala låneskulden ökade med 7,1%
under 2023. Kommunernas skuld ökar i relation till statens,
en utveckling som bedöms ha fortsatt under 2024. Den
demografiska utvecklingen innebär att ett relativt litet antal
kommuner fortsätter att växa, främst inom storstadsregioner
och på de platser där stora industrisatsningar planeras. Ett
stort antal kommuner kommer sannolikt behöva planera för en
minskande befolkning.
STABIL AFFÄRSUTVECKLING
Under året som gått har vår affärsmodell fortsatt stått sig
stark. Vi är en etablerad och långsiktig obligationsemittent
i såväl svensk som utländsk kapitalmarknad med starka
ägare i ryggen. Det gör att vi kan säkerställa en mycket god
utlåningsberedskap till våra kunder även i oroliga tider. Vi
har under året fortsatt haft en hög beredskap för att hantera
säkerhet och kontinuitet och vi har under 2024 stärkt vår
förmåga att upptäcka och hantera cyberangrepp.
Vår utlåningsvolym ökade med 6,5% under året och uppgick
till 545,2 miljarder kronor per 2024-12-31. Vår upplåning ökade
under året till 589,4 miljarder kronor.
Vi hade också glädjen att under året kunna välkomna Nacka
kommun som ny medlem till Kommuninvest.
ARBETE FÖR ATT STÄRKA KOMMUNINVEST FÖR FRAMTIDEN
I syfte att stärka och utveckla Bolaget framåt har ett antal
initiativ genomförts 2024. Vi gjorde en omorganisation under
våren som dels syftade till att renodla arbetet mellan den så
kallade första och andra linjen i Bolaget, dels skapa bättre
förutsättningar för ett effektivt arbete.
Vid Föreningens årsstämma i mars 2024 fattades beslut om
mindre förändringar i ägardirektivet som möjliggjorde vissa
förändringar i kreditbeslutprocessen. Redan i juni påbörjades
tillämpningen av den uppdaterade modellen som bland annat
innebär att beslut inom processen i högre grad baseras på
en framåtriktad analys av kundernas investeringsplaner och
finansiella ställning.
Under året har vi också genomfört en stor översyn av Bolagets
strategiska styrning. Det skedde parallellt med ett motsvarande
arbete i Kommuninvest Ekonomisk Förening (Föreningen).
Uppdaterade förslag avseende vision, verksamhetsidé
och ägardirektiv kommer upp för beslut i samband med
Föreningens årsstämma den 3 april 2025. Arbetet har syftat till
att förtydliga vår roll, ambition och konkurrenskraft framåt.
TILLVÄXT FÖR VÅRA HÅLLBARA LÅNEPRODUKTER
Vi har under 2024 sett en fin utveckling av våra hållbara
låneprodukter. Idag har vi över 700 hållbara låneprojekt som
kan finansieras med antingen Gröna lån eller Lån för Social
Hållbarhet. I juni 2024 offentliggjordes vårt nya ramverk för
gröna obligationer, där uppdaterade villkor för Gröna lån
började tillämpas från december 2024.
Även utlåningen inom ramen för vårt sociala låneprogram
ökade under året och det är med glädje vi kan konstatera att
viktiga satsningar inom området nu i ökande omfattning också
finansieras med Lån för Social Hållbarhet. Bland ansökningar
som beviljades finansiering under året ingick satsningar på
boendemiljöer i Ale, Sollentuna och Örebro, upprustning av
skola i Linköping, ett kulturhus i Gävle, en simhall i Partille samt
utveckling av ett idrotts- och rekreationsområde i Landskrona.
Tillväxten under året gjorde att vi under senhösten kunde
kommunicera vår ambition att någon gång under det första
halvåret 2025 ge ut vår första sociala obligation.
ÅRETS RESULTAT
Vi levererar för 2024 ett positivt rörelseresultat trots en fortsatt
kraftigt negativ påverkan av riskskatten. Positiva orealiserade
marknadsvärdeförändringar balanserar till del den negativa
effekten. Vår bedömning är att riskskatten kommer att belasta
2025 års resultat fullt ut och för 2026 kommer det föreslagna
grundavdraget innebära en viss lättnad. Vi ser att detta endast
är ett steg på vägen och vi kommer fortsatt arbeta för att
skattebelastningen helt ska utgå.
En orolig omvärld, ökade investeringsbehov
och arbete med att stärka Kommuninvest för
framtiden
Under 2024 har vi upplevt en ökad destabilisering i vår omvärld. Vi ser olika former av
cyberattacker som i varierande omfattning utmanar flertalet verksamheter. Säkerhets- och
beredskapsfrågor har fått ökat fokus vilket också påverkar investeringarna i kommuner
och regioner. Det högre kostnadsläget i spåren av inflationen utgör en fortsatt utmaning
och vi ser stora investeringsbehov inom till exempel vatten och avlopp (VA) samt
energieffektivisering. I Kommuninvest har vi under året genomfört ett stort internt arbete för
att säkerställa en fortsatt robust verksamhet.
Kommuninvest i Sverige AB
Katarina Ljungqvist
Verkställande direktör
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 8KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 8
VÅRT UPPDRAG
Vårt uppdrag
UTLÅNING TILL INVESTERINGAR
Kommuninvest lånar ut pengar till
kommun- och regionsektorn. När
en kommun eller region har fattat
beslut om en investering och gjort
en bedömning av lånebehovet
upprättas en låneansökan. Om
ett investeringsprojekt bidrar till
positiva hållbarhetseffekter kan
det vara aktuellt med ett Grönt lån
eller ett Lån för Social Hållbarhet.
KUNSKAPSCENTRUM FÖR KOMMUNSEKTORN
Som kreditmarknadsbolag med
enbart kommuner och regioner, samt
deras bolag, som kunder har vi unik
erfarenhet av finansiering av svensk
kommunsektor. Vi är engagerade i
rådgivning, utbildning, forskning och
samverkan i finansförvaltningsfrågor.
Dialog med
finansrådgivare
om låneansökan
och möjlighet att
låna hållbart.
Utbetalning
av lån.
Rådgivning.
KI Finans.
Kontinuerlig
skuldförvaltning
i KI Finans.
1 2 3
4
5
Lån godkänns.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 9
VERKSAMHETSUTVECKLING
Kommuninvest har växt de senaste åren och står inför ökade
krav från medlemmar, kunder, investerare och myndigheter.
Våra arbetsprocesser och systemstöd utformades
ursprungligen för en mindre verksamhet och vi behöver därför
nu modernisera och utveckla vår affärsprocess inklusive
systemstöd och dess stödprocesser. Effektiv datahantering är
avgörande för beslutsfattande och affärsutveckling. Strävan är
att förbättra vår kapacitet, både när det kommer till tillgång till
data och effektiv hantering av den.
I en tid där hållbarhetsområdet utvecklas snabbt och nya
regelkrav träder i kraft, särskilt på finansmarknaden, står vi inför
ökade regelverks- och rapporteringskrav. Det förväntas nu att
bolaget tar ansvar för hela värdekedjan vi verkar inom, vilket
innebär ett ökat krav på tydlig återrapportering till investerare
avseende vad utlånat kapital används till. Vi strävar efter att
skapa en långsiktigt kostnadseffektiv verksamhet, men den
verksamhetsutveckling vi står inför de kommande åren kommer
också kräva stora investeringar.
ÅRETS HÖJDPUNKTER INOM VERKSAMHETSUTVECKLING
• Kreditprocessen har anpassats för att öka effektiviteten och
skapa en transparent process för kunderna.
• Dubbel väsentlighetsanalys har genomförts, i linje med
CSRD, för att prioritera områden viktiga för organisationens
värdeskapande och intressenters förväntningar.
• Påbörjat taxonomianpassning av det gröna ramverket
genom lansering av uppdaterade lånekriterier och utökat
informationskrav för att säkerställa efterlevnad och möta
finansmarknadens krav på transparens.
• Upphandling av nytt Treasury-system är genomförd och
implementationen har påbörjats för att stärka finansiella
processer och riskkontroll.
• Upphandling av nytt utlåningssystem pågår med målet att
öka effektiviteten och framtidssäkra processerna.
• ERP-system har implementerats med effektiviserade
processer, vilket har minskat operativa risker och lagt
grunden för framtida utveckling.
• Nytt datalager är i produktion med tillförlitlig data och
möjlighet att generera myndighetsrapporter från och med
sista december.
Fokus på hållbarhet och effektivitet för att
möta framtidens krav
Under året har flera initiativ genomförts i syfte att utveckla vår verksamhet, framtidssäkra
våra affärssystem och anpassa oss efter nya regelkrav inom hållbarhetsområdet. Syftet är
att stärka vår förmåga att möta dagens och morgondagens krav från omvärlden samtidigt
som vi minskar operativ risk.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 10
KOMMUNAL LÅNEFINANSIERING
Befolkningstillväxten under 2010-talet, som innebar en miljon
fler medborgare på tio år, drev på behovet av nya bostäder
och en utbyggd välfärdsinfrastruktur. Under 2020-talet har
investeringsfokus skiftat mer mot att renovera och ersätta
befintlig infrastruktur. Den stora mängd fastigheter, bostäder
samt vatten- och avloppssystem som byggdes under
rekordåren 1960–1975 närmar sig sin tekniska livslängd
och behöver renoveras. Dessutom ställer den hållbara
omställningen krav på omfattande investeringar framöver.
Kombinationen av högre investeringsvolymer och svagare
resultat har lett till en lägre självfinansieringsgrad av
investeringarna inom kommunsektorn under 2023, jämfört med
pandemiåren. Enligt preliminära siffror ser denna utveckling ut
att hålla i sig under 2024. Låneskulden inom kommunsektorn
har därför ökat de senaste två åren och ökningstakten bedöms
ligga på samma nivå som genomsnittet för 2010-talet.
Kommunsektorns ekonomi förväntas förbättras de kommande
åren och sektorns låneskuld antas växa i lägre takt än under
2010-talet.
Kommuninvest växte kraftigt efter finanskrisen 2007–2008
och har sedan dess fortsatt att öka sin marknadsandel. Mellan
2017 och 2023 ökade marknadsandelen från 50 till 58 procent,
medan finansiering genom banksektorn och bilaterala avtal
minskade från 17 till 13 procent av låneskulden. Idag lånar ett
drygt tjugotal kommuner, regioner samt ett fåtal kommunala
företag direkt på kapitalmarknaden. Under 2023 stod
utgivningen av kommunala obligationer och certifikat för 29
procent av sektorns totala finansiering.
Kommunsektorns upplåningsbehov
Efter flera år med lägre investeringsnivåer till följd av corona-pandemin, ökade
investeringsvolymerna under 2023. I slutet av året ökade även behovet av lånefinansiering.
Den kommunala låneskulden ökade med sju procent till 877 (819) miljarder kronor, och
Kommuninvest finansierade 58 (59) procent av kommunsektorns totala låneskuld vid
utgången av 2023.
KOMMUNSEKTORNS FINANSIERINGSFORMER
2013-2023
Kommuninvest
Övrig finansiering Marknadsprogram
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 11KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 11
KUNDCASE | LANDSKRONA STAD
Lånet på 1,2 miljarder kronor finansierar utvecklingen av
ett modernt idrotts- och rekreationsområde som omfattar
bland annat ishall, badhus, fotbollsarena, idrottshallar,
Karlslundsparken och ett arenatorg. Denna satsning är en direkt
åtgärd för att möta de hälsoutmaningar som identifierades i
det politiska inriktningsdokumentet Vägval 2020. Vägval 2020
antogs av kommunfullmäktige i Landskrona i november 2020
och omfattar de prioriterade områdena: hållbar välfärd, tillväxt,
trygghet, klimat och folkhälsa.
– Vår förhoppning är att fler Landskronabor ska komma i
rörelse, att föreningslivet ska växa och attrahera nya grupper
samt att integrationen ska öka. Genom att utveckla vårt idrotts-
och rekreationsområde vill vi bidra till bättre fysisk hälsa på
lång sikt, säger Samuel Sköld, ekonomichef i Landskrona
stad och projektägare för utvecklingen av idrotts- och
rekreationsområdet Karlslund i Landskrona stad.
Genom projektet vill kommunen skapa en plattform för fysiska
aktiviteter och gemenskap, särskilt riktat till personer över 65 år
och ungdomar i åldrarna 11–17 år.
Landskrona stad har beviljats Lån för Social
Hållbarhet för utveckling av Karlslunds
idrotts- och rekreationsområde
EFFEKTHEMTAGNINGSPLAN
Låntagare vars ansökningar har beviljats ett Lån för Social Hållbarhet
förväntas årligen lämna en uppföljning om investeringen och insatsens
sociala resultat. Syftet är att följa upp den förändring som inträffat
hos målgruppen efter genomförd investering och social insats. Detta
dokumenteras i en så kallad effekthemtagningsplan.
Finansieringen av Landskronas satsning i Karlslund avses följas upp
på indikatorer som Minskat ohälsotal, Andel vuxna i Landskrona
som genomför pulshöjande aktiviteter i måttlig intensitet, Andel
barn i Landskrona som rör sig minst 60 minuter per dag samt Antal
deltagartillfällen i idrottsföreningar i åldrarna 7-20 år. Även perspektiv
som antal besökare och sysselsättning i Karlslund, liksom in- och
utflyttning till området, kommer följas upp.
Landskrona stad stärker sitt arbete med att öka den sociala hållbarheten. Med satsningen
på Karlslunds idrotts- och rekreationsområde vill kommunen skapa en plats för ökad fysisk
aktivitet och sociala möten. För detta beviljades Landskrona stad under hösten 2024 ett Lån
för Social Hållbarhet från Kommuninvest.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 12KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 12
KUNDCASE | TANUMS KOMMUN
Ett av projekten inkluderade installation av värmepumpar, byte
av luftbehandlingsaggregat, förbättrad isolering samt montage
av solceller och batterilagring i syfte att minska sitt beroende
av fossila energikällor och förbättra hållbarheten i kommunens
totala energiförsörjning.
- För att ytterligare minska behovet av köpt el inom
kommunen har vi även installerat solpaneler och
batterisystem som gör det möjligt att producera egen el och
lagra den för senare användning, säger kommunstyrelsens
ordförande Liselotte Fröjd, Tanums kommun.
NY- OCH OMBYGGNATION AV TVÅ SKOLOR
De två andra projekten rör ny- och ombyggnation av
Hamburgsundskolan och Tanumskolan. Hamburgsundskolan
beräknas stå klar i början av 2027 och skolan ska nu bli ännu
modernare med en stark miljöprofil. Projektet har en tydlig
inriktning på hållbarhet och energieffektivisering. Skolan
kommer använda återbrukat material och grön betong för att
minska miljöavtrycket. Gamla oljepannan har redan ersatts
med en energieffektiv värmepumpsanläggning och solceller
monteras för att skapa förnybar energi.
Kommunen satsar också på en hållbar tillbyggnad av
Tanumsskolan som blir bättre utformad för att klara dagens
höga krav på energieffektivitet. Den nya tillbyggnaden
erbjuder en inspirerande och hälsosam miljö. Uppvärmningen
av skolbyggnaden sker genom fjärrvärme. Solceller på taket
bidrar till att minska skolans energibehov och klimatpåverkan.
Byggnaden är klädd i trä, både in- och utvändigt, och har en
öppen, ljus interiör. Valet av trä som dominerande material är
en viktig del av kommunens hållbarhetssatsning.
- Med fokus på hållbarhet, energieffektivitet samt en trygg
och kreativ skolmiljö vill vi skapa både hållbara, moderna
och inspirerande utrymmen i både Tanumsskolan och i
Hamburgsundsskolan, för både elever och personal, säger
Kenneth Eriksson Fastighetsavdelningen Tanums kommun.
Tre Gröna lån till Tanums kommun för
energi- och miljöförbättringar
Tanums kommun har förbättrat hållbarheten i kommunens energiförsörjning. Kommunen
beviljades under våren 2024 tre Gröna lån på sammanlagt 278 miljoner kronor för att
finansiera tre projekt med fokus på miljöförbättringar vid ny- och ombyggnation av
kommunala fastigheter.
Liselotte Fröjd, kommunstyrelsens ordförande i Tanums
Kommun
Hamburgssundskolan i Tanums kommun. Foto: Lucas Sköld, Tanums kommun
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 13
LIKVIDITETSFÖRVALTNING
RESERV MED HÖG KREDITKVALITET OCH LÅG RISK
Kommuninvest har en likviditetsreserv vars syfte är att
säkerställa betalnings- och utlåningsberedskap under
perioder av hög finansiell stress. Likviditetsreservens storlek
anpassas efter bland annat kommande upplåningsförfall
och omvärldsfaktorer som exempelvis valutakurs- och
ränteförändringar. Enligt strategin ska likviditetsreserven
placeras kort och den genomsnittliga löptiden får inte överstiga
12 månader. Enskilda placeringar får som mest ha en löptid på
39 månader. Likviditetsreserven är därmed utformad för att
säkerställa beredskap under turbulenta marknadsförhållanden.
FÖRVALTNING
Förvaltningen under 2024 präglades av en likviditetsreserv
med både hög kreditkvalitet och omsättningsbarhet. Direkta
placeringar görs främst i värdepapper utgivna av stater
eller centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker samt
subventionerade långivare¹. Vid utgången av 2024 var 90
(92) procent av reserven placerad i värdepapper med högsta
möjliga kreditvärdighet. 65 (72) procent utgjordes av placeringar
i värdepapper utgivna av låntagare från Sverige.
Se not 3 för ytterligare information om Bolagets
kreditriskexponering.
1
Subventionerade långivare avser värdepappersemittenter där exponeringen
behandlas mot den nationella regeringen enligt CRR regelverket. Detta inkluderar
bland annat Bolagets nordiska systerorganisationer.
Likviditetsreserv för att möta kundbehov i
alla lägen
LIKVIDITETSRESERVEN FÖRDELAD
PÅ LAND
31 dec 2024 (31 dec 2023)
LIKVIDITETSRESERVEN FÖRDELAD
PÅ RATINGKATEOGRI
31 dec 2024 (31 dec 2023)
LIKVIDITETSRESERVEN FÖRDELAD
PÅ EMITTENTKATEGORI
31 dec 2024 (31 dec 2023)
Sverige 65 (72) %
Supernationals 15 (6) %
Tyskland 12 (17) %
Belgien 3 (-) %
Finland 2 (3) %
Danmark 2 (1) %
Storbritannien 1 (1) %
AAA 90 (92) %
AA 9 (7) %
A 1 (1) %
Nationella regeringar eller centralbanker 71 (78) %
Kreditinstitut subventionerade långivare 13 (16) %
Multilaterala utvecklingsbanker 9 (5) %
Internationella organisationer 6 (-) %
Kreditinstitut banktillgodohavanden 1 (1) %
För att säkerställa att våra åtaganden mot kunder och investerare kan uppfyllas även i
perioder av stress på de finansiella marknaderna har Kommuninvest en likviditetsreserv.
Reserven utgörs av korta och likvida placeringar med hög kreditvärdighet. Reserven uppgick
vid årets slut till 57,2 (44,3) mdkr.
PLACERINGSREGLER FÖR
LIKVIDITETSRESERVEN
• Likviditetsreserven får ha en
maximal genomsnittlig löptid
om 12 månader
• Maximal löptid på enskilda
placeringar är 39 månader.
För mer information, se avsnittet
Risk- och kapitalhantering eller
besök Kommuninvests webbplats
www.kommuninvest.se.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 14
ORGANISATION OCH MEDARBETARE
Kommuninvest har fortsatt att prioritera transparens, tydlighet
och kommunikation för att stärka organisationens stabilitet och
skapa förutsättningar för hög delaktighet och inflytande. Under
året har vi genomfört en omorganisation, med syfte att möta de
ökade kraven och säkra en långsiktigt hållbar utveckling.
OMORGANISATION DEN 1 APRIL 2024
Den 1 april genomförde vi en omorganisation med målet att
stärka vår förmåga att möta kundernas och medlemmarnas
behov samt hantera en allt mer komplex och utmanande
omvärld genom en tydlig ansvarsfördelning. Omorganisationen
är en strategisk satsning som syftar till att:
• Stärka kundfokus genom en ny Utlånings- och
rådgivningsavdelning, ansvarig för att erbjuda hållbara och
kostnadseffektiva produkter, tjänster och kreditprövningar.
• Säkerställa en effektiv finansförvaltning med fokus på
upplåning, likviditetshantering, investerarrelationer och
kapitalanskaffning för att möta framtida behov av lån från
kunderna.
• Integrera första linjens riskhantering direkt i verksamheten,
vilket tydliggör det operativa ansvaret för riskhantering inom
respektive affärsområde. Detta ger också en tydlighet mellan
första och andra linjens ansvar.
• Stötta programmet ”Framtidssäkrad verksamhet”, som
innebär omfattande systembyten och effektiviseringar, med
målet att framgångsrikt och kostnadseffektivt färdigställas
senast under 2027.
• Förbättra beslutsförmåga och utvecklingskraft genom att
etablera en ny IT- och utvecklingsavdelning, med fokus på
teknik, verksamhetsstyrning och säkerhetsfrågor.
Med en modern och hållbar organisation lägger vi en
solid grund för att kunna möta framtidens utmaningar och
möjligheter.
STRATEGISK KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Året har präglats av både betydande omställning och
målmedveten utveckling. Den genomförda omorganisationen
har stärkt vår förmåga att möta framtidens krav genom
att fokusera på nyckelområden som hållbarhet,
informationssäkerhet och digitalisering. För att möta de ökande
förväntningarna från omvärlden har vi fortsatt att arbeta
strategiskt med kompetensutveckling och bemanning.
Inom ramen för programmet ”Framtidssäkrad verksamhet”
har vi under året förstärkt vår organisation med inhyrd
expertis inom teknik och projektledning, genom både
tillfälliga anställningar och konsultinhyrning. Detta har skapat
förutsättningar för att driva viktiga projekt och stärka vår
leveransförmåga.
Förändring i en utmanande omvärld
Under 2024 har Kommuninvest fortsatt att navigera i en värld präglad av osäkerhet och
snabba förändringar. Kriget i Europa, räntehöjningar, inflation och ökande regelkrav har
påverkat både organisationen och våra medarbetare. I en tid av hög volatilitet är det
avgörande att kombinera trygghet och stabilitet med flexibilitet och följsamhet.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 15
ORGANISATION OCH MEDARBETARE
ARBETSMILJÖ
Fysisk
Socialorganisatorisk
Digital
ORGANISATION
Ledarskap
Medarbetarskap
Internkommunikation
MEDARBETARE
Hälsa
Kompetensutveckling
Förmåner
MEDARBETARUNDERSÖKNING
NMI (Nöjd Medarbetarindex)
LMI (Lojal Medarbetarindex)
eNPS (Employee-Net-Promoter-Score)
Vi har också initierat utbildningsinsatser inom områden som
finansiell analys, hållbarhetsfrågor, AI-tillämpningar och
cybersäkerhet. Dessa insatser är en del av en flerårig satsning
för att säkerställa att våra medarbetare har den kunskap och
kompetens som krävs för att möta både dagens utmaningar
och morgondagens möjligheter.
Genom dessa strategiska åtgärder fortsätter vi att utveckla
en organisation som är både flexibel och robust, rustad för att
möta en föränderlig omvärld med hög professionalism och
expertis.
MEDARBETARUNDERSÖKNING 2024
Medarbetarundersökningen 2024 bekräftar fortsatt höga nivåer
av engagemang och nöjdhet bland medarbetarna. Resultaten
visar att vårt arbete med att stärka medarbetarupplevelsen
fortsätter att ge positiva effekter:
• NMI (Nöjd-Medarbetar-Index): 74 (75)
• LMI (Lojal-Medarbetar-Index): 82 (82)
• eNPS (Employee-Net-Promoter-Score): 55 (54)
Andelen nöjda och lojala medarbetare ligger stabilt på höga
nivåer, med 90 % (91 %). Engagemanget för organisationens
mål har dessutom förstärkts.
Det är särskilt glädjande att se att det omfattande arbete som
genomförts för att tydliggöra bolagets strategi, övergripande
mål, verksamhetsplaner samt befattningar och mandat har
lett till ökad tydlighet och tillfredsställelse. Kopplingen mellan
bolagets mål och medarbetarnas individuella mål upplevs som
starkare, vilket bidrar till både motivation och riktning i arbetet.
Dessa framgångar är ett resultat av ett fokuserat arbete
för att skapa en långsiktigt välfungerande och tydligt styrd
organisation, där varje medarbetare känner delaktighet och
förståelse för sitt bidrag till helheten.
FRAMÅTBLICK
Kommuninvest går en spännande framtid till mötes, där
vi balanserar regulatoriska krav och kundnytta med intern
effektivitet och robusthet. Med en stärkt organisation, väl
genomförda utvecklingsprojekt och fokus på strategisk
kompetensutveckling står vi väl rustade för att fortsätta
leverera hållbara och värdeskapande lösningar för våra kunder
och medlemmar.
2024 2023 2022 2021 2020
Hållbarhets-
rapport
Hållbarhetsrapporten inklusive de indikatorer
som redovisas på sidorna 25-26 är upprättad
för Kommuninvestkoncernen, som omfattar
Kommuninvest ekonomisk förening och dess
dotterbolag Kommuninvest i Sverige AB.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 17
HÅLLBARHETSRAPPORT
Hållbarhetsrapport
Vår syn på hållbarhet har sin utgångspunkt i den svenska
kommunsektorns uppdrag och vi arbetar med frågorna i
enlighet med gällande lagstiftning samt, i tillämpliga delar,
i överensstämmelse med internationella riktlinjer som t.ex.
FN:s initiativ Global Compact, FN:s Agenda 2030 för hållbar
utveckling samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
MOT MER KOMPLETT INTEGRATION AV HÅLLBARHET
Att finansmarknaden har möjlighet att påverka omställningen
till mer hållbara samhällen blir allt tydligare. EU:s handlingsplan
för finansiering av hållbar tillväxt omsätts i hög takt i regelverk
som börjat implementeras hos de aktörer som påverkas.
Handlingsplanen syftar till att styra kapital till hållbara
investeringar, att hantera finansiella risker orsakade av
klimatförändringar, miljöförstöring och social utsatthet samt att
främja transparens och långsiktighet i finansiell och ekonomisk
verksamhet.
Bolagets arbete för att kunna möta de tvingande och
frivilliga regelverken, inklusive nya krav på integration av
hållbarhetsfaktorer i strategier och affärsprocesser, samt
ny myndighetsrapportering pågår strukturerat sedan 2021.
Hållbarhet blir också allt viktigare för konkurrenskraften på
upplåningsmarknaderna. Kommuninvest har under ett antal år
etablerat en position på den gröna obligationsmarknaden samt
har god hållbarhetsrating från tre ledande aktörer.
FINANSIERING, KUNSKAP, ANSVAR
Kommuninvest bidrar genom effektiv och hållbar finansiering
av kommunala investeringar till en långsiktigt hållbar välfärd
i Sveriges kommuner och regioner. En stark ägarstruktur och
solidarisk borgen från Föreningens medlemmar gör att vi
kostnadseffektivt och stabilt kan finansiera oss.
Medlemmarnas omfattande samhällsuppdrag och
investeringar, samt Kommuninvests position med en hög
andel av medlemmarnas upplåning ger skalfördelar. Delvis
drivs kommunsektorns upplåningsbehov av ambitiösa klimat-
omställningsplaner.
Genom finansieringsprodukter som är tydligt inriktade
mot miljömässig och social hållbarhet stödjer vi både våra
medlemmars och kunders hållbarhetsarbete och kan möta
investerares efterfrågan på hållbara investeringar. Vi är
engagerade i utveckling av marknadspraxis för att främja
användandet av och stärka förtroendet för hållbar finansiering.
Kommuninvests gröna finansieringsprogram har sedan starten
2015 växt till att bli ett av Nordens största.
Sedan 2021 erbjuds en ny produkt, Lån för Social Hållbarhet,
som tar särskilt sikte på att främja systematik och uppföljning/
utvärdering av sociala satsningar i den kommunala sektorn.
Vidare har Bolaget utvecklat principer och metoder för att
kunna följa ESG- faktorers finansiella påverkan på låntagarna
och successivt integrerat dessa i kreditprocessen.
Vi verkar också för att kunskap ska byggas i kommunsektorn
avseende skuldförvaltning som en del av god ekonomisk
hushållning. I förlängningen bör detta ge förtroendevalda
bästa möjliga handlingsutrymme att leverera välfärdstjänster
till medborgarna. Vidare är det centralt att Kommuninvest i sin
samhällsnyttiga roll tydligt styrs för att säkra att verksamheten
bedrivs ansvarsfullt.
INTRESSENTDIALOG
Vi för en kontinuerlig dialog med de intressenter som på olika
sätt påverkar och påverkas av vår verksamhet, för att
identifiera vilka hållbarhetsfrågor som Koncernen bör arbeta
med. Intressentdialogen sker bland annat genom möten med
medlemmar, kunder, finansmarknadens aktörer,
personalrepresentanter samt departement och myndigheter.
Dessutom genomför vi regelbundet undersökningar bland
nyckel-intressenter som medlemmar, kunder, medarbetare och
investerare, såväl mer traditionella nöjdhetsundersökningar
som utpräglade hållbarhetsundersökningar.
Kommuner och regioner är vår viktigaste intressentgrupp.
Som medlemmar äger och anger de inriktningen för Bolagets
verksamhet, men de är också våra kunder när de väljer att låna
av oss. I rollen som ägare förs dialogen med medlemmarna i
huvudsak med förtroendevalda politiker. I rollen som kunder
förs dialogen främst med tjänstepersoner, vanligtvis med
specialister inom ekonomi och finans.
Genom konkurrenskraftiga och hållbara finansieringslösningar samt stöd och rådgivning
i finansierings- och investeringsfrågor vill Kommuninvest främja hållbarhet i hela Sverige.
Långsiktigt hållbart värdeskapande står i fokus för Bolagets arbete.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 18
HÅLLBARHETSRAPPORT
STYRNING AV HÅLLBARHETSARBETET
Kommuninvest i Sverige AB (Bolaget) är ett helägt dotterbolag
till Kommuninvest ekonomisk förening (Föreningen), i vilken
296 kommuner och regioner är medlemmar. På stämman
i Föreningen antas årligen ett ägardirektiv som formulerar
ramarna för den verksamhet som Föreningen uppdrar åt
styrelsen i Bolaget att ansvara för.
Vad gäller hållbarhet tydliggör ägardirektivet att Bolaget ska
bidra till en hållbar utveckling av samhället genom att beakta
och förena ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv
i sin verksamhet och styrning. Vidare ska Bolaget arbeta i
enlighet med det svenska klimatmålet om nettonollutsläpp
2045 samt erbjuda tjänster, rådgivning och produkter som
möter medlemmars och kunders behov av hållbar finansiering.
I en hållbarhetspolicy har styrelsen för Bolaget fastställt interna
regler för hur hållbarhetsperspektiv ska beaktas och integreras
i verksamheten. Policyn stipulerar att hållbarhetsperspektiv
ska integreras i verksamheten så att ett långsiktigt hållbart
värdeskapande i Bolaget främjas.
Styrningen av hållbarhetsarbetet sker både genom integration
i Bolagets traditionella policyer, såsom Uppförandekoden,
Kreditpolicy, Policy kapital och likviditet, med fler liksom via
Hållbarhetspolicyn och dess vd-instruktion. Respektive chef i
Bolaget har hållbarhetsansvar för frågor inom sin funktion, där
uppföljning sker enligt ordinarie rutin.
Det övergripande ansvaret för att följa upp att hållbarhet
integreras i verksamheten på ett värdeskapande sätt vilar
på ekonomi- och finansavdelningen, där en del av Bolagets
specialistkompetens inom hållbarhet ingår.
Bolaget har under 2024 förstärkt hållbarhetsrapporterings-
funktionen samt etablerat interimsmål för 2030 avseende
finansierade växthusgasutsläpp, i tillägg till Bolagets långsiktiga
klimatmål för 2045.
Styrningen av Bolagets verksamhet är löpande föremål
för intern granskning av Bolagets internrevision samt av
Bolagets funktion för regelefterlevnad. Iakttagelser som
hanterats under 2024 har bland annat rört resursbehov för
nya och kommande regelkrav inom hållbarhet såsom EU:s
hållbarhetsrapporteringsdirektiv CSRD samt hantering av
hållbarhetsrisker.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 19
HÅLLBARHETSRAPPORT
DUBBEL VÄSENTLIGHETSANALYS INOM RAMEN FÖR CSRD-EFTERLEVNAD
Som en del av förberedelserna för nya krav på hållbarhetsrapportering enligt EU -direktivet CSRD (Corporate
Sustainability Reporting Directive) och dess associerade standarder för hållbarhetsrapportering ESRS (European
Sustainability Reporting Standards) har Bolaget under 2024 genomfört en initial bedömning för en dubbel
väsentlighetsanalys.
Samtliga företag som omfattas av CSRD/ESRS ska rapportera hållbarhetspåverkan baserat på principen om
dubbel väsentlighet, dvs omfattande både ett företags inverkan på människa och miljö (inverkansväsentlighet)
och den påverkan hållbarhetsaspekter har eller skulle kunna ha på företaget ur ett finansiellt perspektiv
(finansiell väsentlighet).
Arbetet med att bedöma inverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet har inom Bolaget bedrivits genom
tvärfunktionella interna arbetsgrupper. Per utgången av 2024 har Bolaget initialt identifierat fyra av ESRS
ämnesstandarder som väsentliga samt påbörjat arbete med att sätta upp processer för datainsamling och
kvalitetssäkring för att möta upplysningskraven.
Bolaget kommer att under 2025 fastställa en första dubbel väsentlighetsanalys, därefter sker årlig översyn.
De nya rapporteringskraven är tillämpliga på Bolaget från och med räkenskapsår 2025.
Arbete i tre dimensioner
HÅLLBAR FINANSIERING
ORGANISATION OCH VERKSAMHET
Gröna lån
Gröna obligationer
Lån för Social Hållbarhet
Sociala obligationer
Lån - rådgivning -
forskning - utbildning
God ekonomisk hushållning
.
Styrning i finansiell balans
.
Finansförvaltning
Ex. Skuldförvaltning - Äga/hyra -
Likviditet - System- och analysstöd
Ex. · Affärsresande · Gröna krav
inköp · Energiförbrukning
Ex · Arbetsmiljö · Medarbetarskap
· Jämställdhet · Mångfald · Hälsa
Ex. · Regelefterlevnad · Hantering
intressekonflikter · Uppförandekod
Grönt Socialt
Ekonomi/
styrning
Miljö HR Ansvar
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 20
HÅLLBARHETSRAPPORT | MILJÖ- OCH KLIMATARBETET
Miljö- och klimatarbetet
För att understödja Kommuninvests idé om att via finansiering
möjliggöra ett hållbart samhälle i hela Sverige har miljö-
och klimatarbetet i Bolaget ett brett anslag. Det spänner
över kreditgivning och kreditriskhantering, inklusive hållbara
finansieringsprogram, till rådgivning, forskning och analys samt
omfattar också verksamhetens egen miljöpåverkan.
Genom konkurrenskraftiga och hållbara finansieringslösningar samt stöd och rådgivning
i finansierings- och investeringsfrågor vill Kommuninvest främja hållbarhet i hela Sverige.
Långsiktigt hållbart värdeskapande står i fokus för Bolagets arbete.
REDUKTIONSPLAN FÖR MINSKADE FINANSIERADE UTSLÄPP
Som kommunsektorns största långivare
kan Kommuninvest bidra i dess
klimatomställningsarbete. Vår klimatplan anger att
Kommuninvest ska vara ett verktyg och stöd för att
kommun- och regionsektorn ska kunna nå Sveriges
mål om klimatneutralitet till år 2045.
Som en del av klimatplanen beräknades under
2024 ett basårsvärde för Bolagets finansierade
växthusgasutsläpp. Basårsvärdet illustrerar
ett utgångsläge avseende storleken på de
växthusgasutsläpp som Bolaget bidrar till via sin
verksamhet, framför allt via utlåningen till kunder.
Detta utgjorde startpunkten för den reduktionsplan
som antogs under året, och som konkretiserar
Bolagets ambition att från 2022 års utsläppsnivåer
via interimsmål för 2030 kunna nå målet om
klimatneutralitet (netto noll) till år 2045.
Reduktionsplanen anger också en lista med
de åtgärder som Bolaget avser fokusera på
för att minska koldioxidutsläppen. Under 2025
vidareutvecklas planen till en omställningsplan, i
enlighet med kraven i CSRD/ESRS.
Kommuner 38,2%
Regioner 4,3%
Kommunala energibolag 21,0%
Kommunala fastighetsbolag 4,9%
Gröna lån: Förnybar energi-projekt 10,7%
Gröna lån: Gröna byggnader-projekt 0,2%
Övrigt
1
20,6%
1) Främst bolagsutlåning förutom till energi- eller fastighetsbolag samt
hållbara lån förutom för förnybar energi eller gröna byggnader.
KOMMUNINVESTS FINANSIERADE VÄXTHUSGASUTSLÄPP
Fördelning i utlåningsportföljen, basårsvärde 2022
FYRA HUVUDSPÅR FÖR ATT MINSKA DE FINANSIERADE UTSLÄPPEN
1. Integrera klimatomställningshänsyn i vår dialog och våra
samarbeten med kunder och medlemmar samt med
offentliga organ och branschorganisationer.
2. Engagera oss i forskning och analys för att främja bättre
förståelse för ESG-faktorers inverkan på den kommunala
sektorn, inklusive för ekonomi och investeringsplanering.
3. Skala upp vårt erbjudande och rådgivning om hållbara
finansieringsprodukter.
4. Integrera och utveckla hanteringen av ESG-risker i vår
kreditriskkultur.
FÖRDELNING FINANSIERADE VÄXTHUSGASUTSLÄPP
Till betydande del kan de växthusgasutsläpp som är
förknippade med Bolagets verksamhet härledas till utsläpp
som härrör från kommunala verksamheter och investeringar
som Bolaget finansierar via sin utlåning.
Ca 75 procent av Bolagets finansierade växthusgasutsläpp
kan kopplas till sex delportföljer i Kommuninvests utlåning. För
basåret 2022 uppgår de finansierade utsläppen till 1,6 miljoner
ton CO2e.
BIDRA I KOMMUNSEKTORNS OMSTÄLLNING
Bolagets klimatarbete utgår från den klimatplan som togs
fram 2022 och som stakar ut riktningen för hur Kommuninvest
i sin roll som kreditinstitut kan främja kommunsektorns miljö-
och klimatomställning. Arbetet har en tydlig koppling både
till CSRD, inklusive dess påverkan på Bolagets strategi och
affärsplan, och de utökade kraven på kreditinstitut att beakta
hållbarhetsfaktorer i kreditgivning och övervakning som
tydliggjorts i riktlinjer från Europeiska bankmyndigheten (Eba).
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 21
HÅLLBARHETSRAPPORT | MILJÖ- OCH KLIMATARBETET
ANALYS AV MILJÖ- OCH KLIMATRISKER
När det gäller ESG-risker har Bolaget arbetat med att
identifiera och definiera de miljö-och klimatfaktorer som har
störst potentiell finansiell påverkan på dess låntagare. Sedan
hösten 2023 är miljö-och klimatfaktorer integrerade i bolagets
processer för kreditprövning och uppföljning.
I ett första skede har fyra faktorer pekats ut som mer
prioriterade, varav två kategoriseras som fysiska risker
(översvämningar, jordskred och erosion samt förorenat vatten
eller dricksvattenbrist) och två som övergångsrisker (negativ
påverkan på vattenkällor och/eller vattenförekomster samt
växthusgasutsläpp).
TAXONOMIANPASSNING AV GRÖNA LÅN
Kommuninvest lanserade 2015 ett grönt finansieringsprogram,
vars övergripande syfte är att främja övergången till ett
koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Programmet erhöll
2021 det svenska Miljömålspriset för sitt bidrag till miljömålet
om begränsning av klimatpåverkan. Vid utgången av året
hade 710 (645) investeringsprojekt godkänts för Gröna lån,
motsvarande totalt 126,5 (111,8) mdkr i beviljad finansiering.
Av de beviljade medlen hade 91,6 (79,4) mdkr utbetalts vid
slutet av året, vilket finansierades med 11 (11) utestående gröna
obligationer till ett värde om 76,3 (77,2) mdkr.
Finansiering kan beviljas för investeringsprojekt inom
någon av de åtta kategorier som ingår i Bolagets ramverk
för gröna obligationer: miljöåtgärder, vattenhantering,
klimatanpassningsåtgärder, gröna byggnader,
energieffektivisering, avfallshantering, hållbara transporter och
förnybar energi.
Bolaget inledde under 2022 arbete för att successivt och
partiellt anpassa ramverket till EU- taxonomin, avseende
villkoren för att kunna erhålla Gröna lån. Det första steget i
anpassningen innebär att alla projektkategorier för vilka det
bedömts vara möjligt och rimligt ska leva upp till kriterierna
för ”väsentligt bidrag” till minst ett av EU:s sex miljömål. Under
2024 offentliggjordes det nya ramverket för gröna obligationer
och villkoren för Gröna lån började tillämpas från december
2024.
LÅG OCH MINSKANDE DIREKT MILJÖ- OCH KLIMATPÅVERKAN
Utöver de insatser som genomförs för att bidra till minskade
indirekta utsläpp via utlåningsverksamheten är det fortsatt
prioriterat att kontinuerligt minska det egna direkta
klimatavtrycket. I fokus står kontoret, som till övervägande
del bedrivs i egna lokaler, och affärsresandet. Åtgärder som
installation av solceller, nya ventilationsfläktar samt utbyte av
eldrivna kylaggregat mot fjärrkyla har bidragit till att minska
framförallt elanvändningen. Affärsresandet sker numera till
övervägande del med tåg. Det totala klimatavtrycket, som
2023 för första gången understeg 1 ton CO2e per medarbetare
och 100 ton CO2e för verksamheten som helhet, fortsatte att
minska under 2024.
GRÖNA SAMVERKANSINITIATIV
För att svara upp mot intressentförväntningar gällande ESG
och öka effekten av vårt arbete samarbetar vi med andra.
Vi samverkar till exempel med Sveriges Allmännytta och
miljöinstitutet IVL inom ramen för ett projekt om klimatfärdplan
för de allmännyttiga bostadsbolagen, där Bolaget är särskilt
engagerat i ett arbetspaket om finansiering av allmännyttan och
dess omställningsarbete.
Bolaget är också engagerat i det strategiska
innovationsprogrammet Viable Cities, med särskilt fokus
på finansieringsaspekter för de 48 städer som arbetar med
Klimatkontrakt 2030. Vi har även etablerade samarbeten med
intresse- och branschorganisationer inom den kommunala
sektorn, som SKR och Svenskt Vatten.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 22
HÅLLBARHETSRAPPORT | SOCIAL HÅLLBARHET
Social hållbarhet
Kommuninvests utlåning innebär att nödvändiga
välfärdsinvesteringar kan genomföras på ett mer
ändamålsenligt sätt och till lägre kostnad för skattebetalarna.
Det stärker välfärdssamhället i form av till exempel nya
eller upprustade äldreboenden, skolor, bostäder och
vårdinrättningar.
För att Kommuninvest långsiktigt ska kunna möta sina
intressenters förväntningar är det avgörande att ha en
hållbar organisation. Det innebär bland annat att eftersträva
en organisation som präglas av en stark kultur och goda
arbetsförhållanden, med friska och motiverade medarbetare
och chefer, där kontinuerligt lärande stimuleras. Men också
att värna jämställdhet, mångfald och utveckling och vara en
inkluderande (icke diskriminerande) arbetsplats.
Sedan flera år arbetar Kommuninvest proaktivt med
hälsobegreppet Hållbar Vardag och vill främja en hälsosam
livsstil, inklusive balans mellan arbete och fritid.
TILLVÄXT FÖR LÅN FÖR SOCIAL HÅLLBARHET
För att främja en utveckling mot ökad social hållbarhet
i svenska kommuner och regioner har Kommuninvest
introducerat Lån för Social Hållbarhet. Produkten ger möjlighet
att lånefinansiera socialt inriktade investeringar, på ett sätt
som främjar bättre styrning, uppföljning och effektmätning.
Lån för Social Hållbarhet kan bidra till att stärka och synliggöra
det lokala eller regionala hållbarhetsarbetet samt möjliggöra
utveckling av gemensam praxis och effektmätning.
Vid utgången av året hade 27 (20) ansökningar godkänts för
Lån för Social Hållbarhet, motsvarande totalt 10,9 (6,7) mdkr i
beviljad finansiering. Volymen utbetalda lån ökade till 4,6 (2,1)
mdkr. Bland ansökningar som beviljades finansiering under året
ingick långsiktiga satsningar på boende och boendemiljöer i
Ale, Sollentuna och Örebro, upprustning av en skola i Linköping,
ett kulturhus i Gävle, en simhall i Partille samt utveckling av ett
idrotts- och rekreationsområde i Landskrona.
Lån för Social Hållbarhet har som ambition att kunna främja en
effektutvärderingskultur i kommunsektorn och ett systematiskt
arbete med sociala hållbarhetsfrågor som inbegriper
kunskapsuppbyggnad och metodutveckling. Erfarenheterna
från de första åren med programmet, som lanserades 2021, är
att det finns en betydande potential.
EN SOCIAL FINANSIERINGSMARKNAD I SVERIGE
Kommuninvest deltar på olika sätt i utveckling av
marknadspraxis för finansiering av sociala investeringar. Till
exempel har Bolaget ingått i utvecklingsarbetet rörande
den svenska standard för effektmätning av insatser som
offentliggjordes 2024, inledningsvis med en terminologi-
standard samt en standard för planering av datainsamling.
Bolaget är vidare medlem i föreningen Effektfullt, som verkar
för att stärka organisationers förmåga att mäta, analysera och
synliggöra sina effekter på människor och miljö, och i Swedish
NAB (National Advisory Board for Impact Investing), som verkar
för att öka allokeringen av kapital till påverkansinvesteringar.
I slutet av året påbörjade Bolaget genom
kapitalmarknadsdialog förberedelserna inför utgivandet av en
första social obligation, där upplånade medel avses finansiera
den portfölj av Lån för Social Hållbarhet som byggts upp.
SOCIALA FAKTORER I KREDITPROCESSEN
Under året har sociala faktorer introducerats i hanteringen
av ESG-risker inom kreditprocessen. Arbetet har följt samma
princip som vid utveckling av miljö- och klimatfaktorers
påverkan, dvs. inledningsvis att identifiera och prioritera bland
möjliga ESG-faktorer inklusive lämpliga nyckeltal samt därefter
bedöma låntagares potentiella utsatthet för att sådana faktorer
ska omsättas i ökad finansiell risk.
Avseende social risk har Bolaget utvecklat ett
socioekonomiskt index med utgångspunkt från Boverkets
Segregationsbarometer. Indexet beaktar data rörande andel
av befolkning med låg ekonomisk standard, som uppbär
ekonomiskt bistånd och/eller är långtidsarbetslösa samt som
endast har förgymnasial utbildning.
Under året noterades stark tillväxt inom Lån för Social Hållbarhet, där beviljad och utbetald
lånevolym ökade med 63 respektive 114 procent. Bolaget introducerade även sociala
faktorer som en del i hanteringen av ESG-risker i utlåningen.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 23
HÅLLBARHETSRAPPORT | STYRNING OCH ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
Styrning och ansvarsfullt företagande
Vad gäller dimensionen ekonomisk hållbarhet har vårt arbete
ett brett anslag och avser i huvudsak:
• att värna Kommuninvests förmåga att erbjuda
kostnadseffektiv och stabil finansiering av offentliga
investeringar
• rådgivning för att främja god ekonomisk hushållning, styrning
i finansiell balans och gedigen skuldförvaltning
• långsiktig analys för hållbara kommunala finanser
• att bedriva en ansvarsfull verksamhet, i linje med de regler
som gäller och för att leva upp till de krav och förväntningar
som kan ställas på en ledande aktör.
ANSVARSFULL VERKSAMHET
Tydlig ansvarsfördelning och fokus på ägarstyrning,
bolagsstyrning och etik ska bidra till att Koncernen följer
de lagar, bestämmelser och föreskrifter som gäller för
verksamheten. Arbetet utgår från följande förutsättningar:
• Tydlig ansvarsfördelning mellan ägarorganisation och
affärsverksamhet. Föreningen hanterar medlems- och
ägarfrågor och Bolaget hanterar affärsfrågor.
• Årliga ägardirektiv anger inriktningen för Bolaget. Riskaptiten
är låg och ett professionellt agerande, höga etiska krav samt
god affärssed ska prägla verksamheten.
• Tydligt reglerade skyldigheter i frågor som bolagsstyrning,
riskhantering och regelefterlevnad, inklusive områden som
penningtvätt och antikorruption.
• Integrerat hållbarhetsarbete, både vad avser direkt och
indirekt påverkan.
• Engagemang i relevanta samhällsfrågor och samverkan med
andra, för att svara upp mot intressentförväntningar och öka
effekten av vårt arbete.
STRATEGI FÖR LÅNGSIKTIG MEDLEMSNYTTA
Kommuninvest arbetar långsiktigt för att på bästa sätt kunna
leva upp till ett uppdrag som handlar om att via finansiering
av investeringar bidra till ett hållbart samhälle i hela
Sverige. Grunden vilar på konkurrenskraftiga och hållbara
finansieringslösningar samt kunskap, stöd och rådgivning i
finansierings- och investeringsfrågor.
ÖKA KUNSKAP OM KOMMUNAL FINANSIERING
För att öka kunskapen om kommunsektorns långsiktiga
finansiella förutsättningar bedriver föreningen egen forskning
och publicerar rapporter som skildrar utvecklingen av
kommunala investeringar och dess finansiering, inklusive
analys av upplåning och skuldsättning. Kunskapsspridning via
seminarier och enskilda möten sker löpande. Samarbete och
samverkan sker även med akademin.
Föreningen har ett flerårigt samarbete med Örebro universitet
för att främja forskning om kommunsektorns skuldförvaltning
och finansiella förutsättningar, och vi finansierar såväl en
professur som doktorandstudier. Bolaget ingår vidare i
referensgruppen som knutits till universitetets masterutbildning
i Hållbart Företagande.
GOD STYRNING OCH BALANSERAD SKULDFÖRVALTNING
Ekonomistyrningen har stor betydelse för att kunna säkra
långsiktig hållbarhet i kommunsektorns ekonomi, vilket är
särskilt viktigt givet de utmaningar kommunsektorn står
inför till följd av demografiska förändringar och en osäker
ekonomisk omvärld. På detta område tillför Kommuninvest
löpande ny kunskap, genom kontinuerligt stöd i analys och
överväganden. Under 2024 presenterades bland annat ett
uppdaterat referensmaterial för beräkning och fastställande av
borgensavgifter.
FORSKNINGSRAPPORTER – TYDLIGARE INRIKTNING
Kommuninvests arbete med forskningsrapporter
påbörjade under året en inriktningsförändring. Den tidigare
Forskningsberedningen har avvecklats och arbetet med
forskning ställs om till en intern process där fokus tydligare
handlar om Kommuninvests kärnuppdrag. Under året
publicerades fyra externa forskningsrapporter, varav två var
kopplade till budgetmodeller, en rörde kapaciteten att bygga
samhället och en avsåg träffsäkerhet i befolkningsprognoser.
ETIKEN FRÄMST
Kommuninvest verkar i två förtroendebranscher, den finansiella
och den offentliga. Därför är det centralt att vi bedriver en sund
och hållbar verksamhet. Såväl Bolagets hållbarhetspolicy som
uppförandekod betonar vikten av ett etiskt och ansvarsfullt
agerande. Vår framgång är beroende av förtroende hos
medlemmar, kunder, motparter, investerare, medarbetare och
myndigheter.
Eventuella intressekonflikter ska identifieras och hanteras på
ett effektivt och ändamålsenligt sätt, för att förhindra negativ
påverkan för kunder, medlemmar eller Bolaget.
I skattefrågor ska Bolagets agerande vara ansvarsfullt, korrekt
och transparent. Bolaget ska inte medverka i transaktioner eller
tillhandahålla produkter som kan ifrågasättas med beaktande
av gällande skattelagstiftning. Vid tveksamhet ska Bolaget
avstå från att medverka.
ANTIKORRUPTION OCH ÅTGÄRDER MOT PENNINGTVÄTT
Ett riskbaserat förhållningssätt används för att säkerställa att
Bolagets produkter och tjänster inte utnyttjas för penningtvätt
eller finansiering av terrorism. Misstanke om allvarliga
oegentligheter som kan innebära eller leda till lagbrott
ska anmälas. Anmälan kan ske anonymt via Bolagets
visselblåsarfunktion, som hanteras av extern part. Ingen
misstänkt korruption eller penningtvätt har identifierats under
året.
Bolagets avdelning för regelefterlevnad arbetar med att
övervaka och kontrollera Bolagets efterlevnad av lagar och
andra regler. Avdelningen ger råd till Bolagets styrelse, VD och
personal, samt genomför utbildningar på området för att höja
medarbetarnas kunskap och vaksamhet.
Via Kommuninvests verksamhet skapas förutsättningar för effektiv användning av allmänna
medel, för ökad stabilitet i det finansiella systemet samt för ett utvecklat hållbarhetsarbete
inom kommunsektorn. Under året introducerades styrning som en del i hanteringen av ESG-
risker inom kreditprocessen.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 2424
HÅLLBARHETSRAPPORT | STYRNING OCH ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
UTBILDNINGSINSATSER UNDERSTÖDJER ARBETET
Medarbetare och chefer på Kommuninvest förväntas delta
i de utbildningar som erbjuds för att säkra att Bolaget som
helhet, och enskilda medarbetare, har den kunskap som
behövs för att Bolaget ska kunna klara sitt uppdrag, inklusive
regelefterlevnad.
I övrigt har löpande under året så kallad mikroutbildning
erbjudits inom informations- och cybersäkerhet, säker
mjukvaruutveckling samt dataskydd i syfte att löpande
upprätthålla och stärka medvetenhet inom dessa områden.
Dessutom har utbildningar i insiderinformation, korruption och
mutor samt penningtvätt och finansiering av terrorism erbjudits.
Genomförandegrad varierade under året, mellan som lägst
50 och som högst 97 procent av de medarbetare som erbjöds
utbildningarna.
STYRNINGSRELATERADE FAKTORER I KREDITPROCESSEN
Under året introducerades styrning som en del av hanteringen
av ESG-risker inom kreditprocessen. Arbetet har följt samma
princip som vid utveckling av miljö- och klimatfaktorers samt
sociala faktorers påverkan på kreditbedömningen. Det innebar
inledningsvis att identifiera och prioritera bland möjliga ESG-
faktorer och nyckeltal för att därefter bedöma låntagares
potentiella utsatthet för att ESG-faktorer ska omsättas i ökad
finansiell risk. Vad gäller styrning har Bolaget till att börja med
valt att följa upp förekomsten av orena revisionsberättelser
hos dess motparter, som ett uttryck för brister i styrning och
uppföljning. Relevansen och träffsäkerheten i denna indikator
kommer att utvärderas.
KOMMUNINVEST ÅRSRAPPORT 2024 25
HÅLLBARHETSRAPPORT | HÅLLBARHETSINDIKATORER
Hållbarhetsindikatorer
HÅLLBAR FINANSIERING
Enhet 2024 2023 2022
Utlåningsvolym
Total utlåning till kommuner, regioner, kommunala bolag m.fl. Mnkr 544 428,3 508 802,2 470 675,8
Andel av sektorns finansiering
1
% N/A 58 59
Förvaltningskostnader exklusive resolutionsavgift/riskskatt i % av balansomslutning % 0,054 0,047 0,043
Gröna lån, utestående volym utbetalt Mnkr 91 561 79 422 66 428
Gröna obligationer, utestående volym
2
Mnkr 76 276 77 249 66 294
Grön låneandel % 17 16 14
Lån för Social Hållbarhet, utestående volym utbetalt Mnkr 4 561 2 135 1 001
1) Från 2024 års rapportering representerar värden faktiskt utfall, tidigare har prognosticerad marknadsandel använts.
2) Från 2024 års rapportering görs värdering av gröna obligationer exklusive derivat, värden för tidigare år har justerats.
MILJÖINDIKATORER – KOMMUNINVESTKONCERNEN
Enhet 2024 2023 2022
Energiförbrukning
Total energiförbrukning (i byggnader)
1
kWh 518 162 516 958 536 811
– varav elektricitet kWh 196 171 203 528 248 268
– varav uppvärmning kWh 242 654 237 786 216 381
– varav kyla kWh 79 926 76 322 72 244
– varav solelsproduktion kWh -36 111 -20 942 -5 586
Förändring i energiförbrukning, jmf. föregående år % 0,2 -3,7 -4,3
Total CO2-påverkan från energiförbrukning (i byggnader) Ton 17 59 91
– varav från elförbrukning
2
Ton 18 64 78
– varav från uppvärmning
3
Ton 3 3 15
– varav solelsproduktion Ton -3 -6 -2
Andel förnybar energi i energiförbrukning för elektricitet % 100 100 100
Andel förnybar energi i energiförbrukning för uppvärmning % 100 100 100
Andel förnybar energi i energiförbrukning för kyla % 100 100 100
Total kontorsyta Kvm 2 357 2 217 2 217
Total energiförbrukning per Kvm kWh/Kvm 220 233 242
Total energiförbrukning per medarbetare kWh/medarbetare 4 506 4 971 5 478
Resursanvändning
Inköpt kontorspapper Ton 0,3 0,3 0,3
–varav papper med hållbarhetsmärkning (PEFC) Ton 0,3 0,1 0,1
Andel hållbarhetsmärkt kontorspapper, av totala inköp % 100 33,3 33,3
Total pappersförbrukning per medarbetare Kg 2,5 2,5 2,7
Pappersåtervinning, inkl. inköpt och levererat papper Ton 2,3 1,8 2,1
Undvikta CO2-utsläpp till följd av återvinning
4
Ton CO2e 1,4 1,5 1,4
Affärsresande
Totalt affärsresande
5
Km 486 734 388 678 494 654
Totalt affärsresande per medarbetare Km 4 232 3 737 5 047
Totalt flygresande Km 197 997 166 973 275 250
Tågresor i Sverige Km 247 536 194 386 203 382
Totala CO2-utsläpp från affärsresande Ton 48 38 61
CO2-utsläpp från affärsresande, per medarbetare Ton 0,4 0,4 0,6
Totalt klimatavtryck
Verksamhetens totala klimatavtryck
6
Ton 65 97 152
Totalt klimatavtryck per medarbetare, CO2e Ton 0,6 0,9 1,6
1) Bruttosolelsproduktion: 36 700 kWh (avläsning 250107) varav 36 111 kWh använts för byggnadens
egen energiförbrukning och 589 kWh har levererats ut på nätet.
2) Klimatpåverkan från elanvändning beräknad med emissionsfaktor för nordisk elmix om 90 g CO2e/
kWh, utifrån SMED Rapport nr 4 2021. För 2023 och 2022 användes emissionsfaktor om 315 g CO2e/
kWh i enlighet med konsekvensmetod i Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting.
Rapporterade värden är Scope 2 enligt Greenhouse Gas Protocol.
3) Klimatpåverkan från uppvärmning beräknad med senast tillgängliga emissionsfaktor för fjärrvärme i
Örebro kommun, för 2023 11,72 g CO2e/kWh. Emissionsfaktorn hämtas från Eon och
Energiföretagen. Justering har skett av emissionsfaktor för åren 2023 och 2022 då tidigare beräk-
ningar inte har tagit hänsyn till uppvärmningens totala växthusgasutsläpp.
4) Data för 2024 är preliminära, data för 2023 och 2022 har justerats jämfört med årsredovisning 2023.
Årets undvikna utsläpp (ton CO2e) till följd av återvinning fördelas på elektronik 0,66 ton, plast 0,04
ton, papper 0,48 ton, järn 0,27 ton, farligt avfall 0 ton och alternativa råvaror -0,1 ton. Källa: Stena
Recycling, 2025-01-14. Kommuninvest tillgodoräknar sig inte undvikna utsläpp från resursåtervin-
ning, eftersom de berörda inköpens klimatpåverkan ej beräknats.
5) Värdena inkluderar justering för höghöjdsfaktor och till stor del övriga växthusgaser.
6) Inkluderar CO2 utsläpp från energiförbrukning och affärsresande. Samtliga utsläpp i Scope 1 och
Scope 2 och utsläpp från tjänsteresor i Scope 3.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 2626
HÅLLBARHETSRAPPORT | HÅLLBARHETSINDIKATORER
EKONOMISKT VÄRDESKAPANDE – KOMMUNINVESTKONCERNEN
Enhet 2024 2023 2022
Totala intäkter
Ränteintäkter Mnkr 23 748,5 20 845,0 4 914,0
Övriga rörelseintäkter Mnkr 16,6 14,9 12,0
Distribuerat värde
Räntekostnader Mnkr -22 726,1 -19 853,4 -4 248,1
Provisionskostnader Mnkr -13,9 -13,1 -11,7
Löner och arvoden Mnkr -92,9 -85,0 -78,1
Pensionskostnader, inhyrd personal, utbildningskostnader och övriga personalkostnader Mnkr -30,2 -28,6 -25,9
Sociala avgifter och löneskatt på pensionskostnader Mnkr -33,4 -30,3 -27,3
Resolutionsavgift Mnkr -23,5 -17,1 -25,0
Övriga rörelsekostnader Mnkr -175,5 -123,9 -105,9
Skatt Mnkr 0,0 -13,8 13,9
Överfört till Föreningens medlemmar under året, återbäring på affärsvolym och ränta på
insatskapital för föregående räkenskapsår Mnkr 373,0 - 472,9
Effektivitet
Förvaltningskostnader exklusive resolutionsavgift/riskskatt i % av balansomslutning % 0,054 0,047 0,043
I tabellen redovisas intäkter som positivt och kostnader som negativt.
Enhet 2024 2023 2022
Totalt antal anställda, inklusive deltids- och provanställningar Antal 128 109 105
Andel kvinnor/män – totalt % 47/53 42/58 40/60
Andel kvinnor/män – samtliga chefer % 53/47 53/47 36/64
Andel kvinnor/män – verkställande ledning % 67/33 56/44 43/57
Medelantal helårsanställda (baserat på arbetade timmar) Antal 112 104 98
Anställningstid < 2 år (baserat på fast anställda) % 31 29 17
Anställningstid 2–4 år % 24 20 17
Anställningstid 5–9 år % 18 19 33
Anställningstid > 10 år % 27 32 33
Personalomsättning % 10 12 15
Deltagande i medarbetarundersökning % 93 92 96
Andel medarbetare med universitetsutbildning % 93 93 92
Andel medarbetare som haft utvecklingssamtal % 100 100 100
Andel medarbetare som genomgått hållbarhetsutbildning
1
% 72 95 87
1) Dedikerad hållbarhetsutbildning genomfördes inte 2024, men planeras för 2025. Värde för 2024 utgör uppskattning
MEDARBETARSTATISTIK – KOMMUNINVESTKONCERNEN
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 2727
HÅLLBARHETSRAPPORT | REVISORNS YTTRANDE
Revisorns yttrande avseende den lagstadgade
hållbarhetsrapporten
TILL BOLAGSSTÄMMAN I KOMMUN INVEST I SVERIGE AB (PUBL),
ORG. NR 556281-4409
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för
år 2024 på sidorna 17-26 och för att den är upprättad i enlighet
med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12
Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.
Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en
annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört
med den inriktning och omfattning som en revision enligt
International Standards on Auditing och god revisionssed i
Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig
grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm
Ernst & Young AB
Mona Alfredsson
Auktoriserad revisor
Förvaltnings-
berättelse
Jämförelsetal avseende resultaträkningen avser
föregående år (1 januari – 31 december 2023) om inte
annat anges. Jämförelsetal avseende balansräkningen
avser 31 december 2023 om inte annat anges.
Kommentarer till resultat- och balansräkningen samt
förändringar i eget kapital återfinns i anslutning till
räkningarna, på sidorna 50, 52 och 54.
I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Kommuninvest i Sverige
AB valt att upprätta den lagstadgade hållbarhets-
rapporten som en från årsredovisningen avskild rapport.
Hållbarhetsrapporten finns tillgänglig på sidorna 16–26 i
detta dokument.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 29
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | UTLÅNING
FORTSATT TILLVÄXT
Under 2024 har Sveriges kommuner och regioner fortsatt att
verka i en föränderlig omvärld där den geopolitiska osäkerheten
har varit stor. Med ett ekonomiskt läge präglat av lägre
inflationstakt, sjunkande räntenivåer och en förhoppning om
en starkare konjunktur har de långsiktiga förutsättningarna för
kommunsektorn ljusnat. Variationerna har dock varit stora. Vissa
kommuner, och merparten av regionerna, har slitit med att få
ekonomin att gå ihop. Särskilt tufft har det varit för regionerna.
Samtidigt har kommuner med ett mer gynnsamt ekonomiskt
utgångsläge satsat hårt på att genomföra planerade
investeringar och på att utveckla investeringsplaneringen
framåt.
Investeringsmönstren har präglats av omfattande underhålls-
och upprustningsbehov inom fastigheter, bostäder och annan
infrastruktur. Många kommuner har tagit tag i nödvändiga
VA-investeringar. Ett annat expansivt område har varit
äldreboenden. Generellt sett har den gröna omställningen drivit
både specifika investeringar och högre krav på investeringar på
bred front i kommunsektorn. Investeringsutvecklingen har i viss
mån dämpats av en lägre nyproduktion inom bostäder samt
av den lägre befolkningsökningstakten som lett till minskade
behov av nyinvesteringar inom förskola och skola.
Sammantaget har investeringstakten varit relativt hög. Med
en självfinansieringsgrad som bedöms ha varit låg, och med
alltjämt pressade finanser på många håll, har detta genererat
stora upplåningsbehov. Kommuner och regioner har lånat
mycket både från Kommuninvest och i egna marknadsprogram
under 2024. I den kontexten, med hög aktivitet i kommunernas
egna marknadsprogram, tycks Kommuninvests marknadsandel
ha sjunkit något från utfallsvärdet 58 procent vid ingången av
2024.
Vid årets slut uppgick Kommuninvests utlåning till 545,2 (511.9)
mdkr i nominella termer. Utlåningstillväxten landade därmed på
6,5 (6,1) procent. Årets nyutlåning och omsättning av befintliga
lån fördelades med 82 (86) procent på lån med en
kapitalbindning längre än ett år och 18 (14) procent på lån
med en kapitalbindning om ett år eller kortare. Lån med en
kapitalbindning om ett till tre år utgjorde 39 (35) procent av
volymen. Vid utgången av 2024 bestod utlåningsportföljen av
65 (57) procent lån med fast ränta och 35 (43) procent lån med
rörlig ränta.
FORTSATT STARK UTVECKLING FÖR GRÖNA LÅN
Under 2024 passerades 700 i antalet beviljade projekt som
berättigar till Gröna lån hos 199 av Kommuninvests medlemmar.
Vid utgången av 2024 hade 710 projekt beviljats motsvarande
126,5 (111,8) mdkr i Gröna lån. Av tillväxten under året i
godkända projekt på 14,7 mdkr avser ca 9,0 mdkr investeringar
i Gröna byggnader, 3,2 mdkr i VA-investeringar samt ca 1,1
mdkr i Förnybar energi respektive i Hållbara transporter. Dessa
projektkategorier är de som drivit den gröna tillväxten under
året och är också de största projektkategorierna totalt sett
i Kommuninvests gröna utlåningsportfölj. Av den beviljade
summan så var 91,6 (79,4) mdkr utbetalt per årsskiftet. Mer
information om Gröna lån återfinns i Hållbarhetsrapporten.
FRAMSTEG FÖR LÅN FÖR SOCIAL HÅLLBARHET
Lån för Social Hållbarhet har under 2024 vuxit tack vare
volymmässigt större ansökningar från bland andra Landskrona
(1,2 mdkr), Alebyggen (1,0 mdkr) samt PartilleBo (0,7 mdkr).
Den projektkategori som drivit tillväxten inom Lån för Social
Hållbarhet under året är större investeringar inom kategorin
Idrott och Hälsa. Den kategori som står för störst andel av
beviljad lånevolym är Allmännyttan i särskilda områden, där
Botkyrkabyggens beviljade satsning motsvarar drygt 30
procent av den totala volymen av Lån för Social Hållbarhet.
Vid utgången av 2024 hade 10,9 (6,7) mdkr i Lån för Social
Hållbarhet beviljats, fördelat på 27 (20) olika projekt samt 20
(16) medlemmar. Motsvarande belopp för utbetalda Lån för
Social Hållbarhet var 4,5 (1,7) mdkr. Mer information om Lån för
Social Hållbarhet återfinns i Hållbarhetsrapporten.
Fortsatt utlåningstillväxt
Kommuninvests utlåning växte under 2024 till 545,2 (511,9) miljarder kronor. Det gav
en tillväxttakt på 6,5 (6,1) procent. Kombinationen av ökade investeringar och en lägre
självfinansieringsgrad inom kommunsektorn ledde till en fortsatt hög efterfrågan på lån.
Kommuninvests marknadsandel låg vid ingången av 2024 på 58 procent. Vid utgången av
2024 hade Kommuninvest totalt 1041 (1 027) låntagare.
ENBART UTLÅNING TILL SVENSKA KOMMUNER OCH REGIONER
All Kommuninvests utlåning sker till svenska kommuner och regioner. Lån kan erbjudas till:
• Kommuner och regioner som är medlemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening.
• Kommunala och regionsägda bolag, mot borgen, där en eller flera medlemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening
innehar bestämmande inflytande.
• Kommunala stiftelser och förbund, mot borgen och förutsatt att de är närstående medlem eller medlemmar i
Kommuninvest Ekonomisk förening.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 30
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | UTLÅNING
ANTAL MEDLEMMAR OCH UTLÅNINGSVOLYM
1988 - 2024
Antal medlemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening
Utlåning (nominellt värde), Kommuninvest i Sverige AB
Fler medlemmar i Föreningen samt att medlemmarna valt att lägga en allt större del av sin upplåning hos Bolaget, är de främsta förklaringarna till den historiska
utlåningstillväxten.
Antal mdkr
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 31
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | UPPLÅNING
LIKVIDITETSSTRATEGI
Kommuninvests strategi utgår från en närvaro på tre strategiska
upplåningsmarknader, matchning mellan tillgångar och
skulder och en hög likviditetsreserv. De tre strategiska
upplåningsmarknaderna utgörs av svenska kronor, US-
dollar och euro. Upplåning avtalas för att ersätta lån som
förfaller, för att finansiera nyutlåningen och för att anpassa
storleken på likviditetsreserven beroende på marknaden och
likviditetsberedskapskrav.
Marknadsförhållandena har under året präglats av geopolitisk
oro och sjunkande räntor då inflationen faller. Bolagets
likviditetsstrategi har fungerat väl under 2024. Tillgången till
likviditet har varit god och Kommuninvest har kunnat finansiera
kundernas upplåningsbehov till bra villkor, trots stundtals
utmanande marknadsförhållanden.
FOKUS PÅ BENCHMARKUPPLÅNING
Under året lånades totalt 142,6 (147,2) mdkr upp i obligationer
med löptid över ett år. Upplåning i kortfristiga certifikat, med
löptid under ett år, uppgick till 86,2 (54,2) mdkr. Tidigare
emitterad upplåning till ett belopp om 12,0 (12,8) mdkr
återköptes och 203,1 (173,5) mdkr förföll.
Kommuninvest fortsatte enligt plan att ge ut gröna obligationer.
Pengar som lånas upp via gröna obligationer finansierar gröna
investeringsprojekt hos svenska kommuner och regioner.
Betydande låntagare med högsta kreditbetyg
Kommuninvest lånar pengar på kapitalmarknader i Sverige och internationellt för att
finansiera utlåning till kommuner och regioner. Upplåningsverksamheten har fungerat väl
under året med en god efterfrågan på Kommuninvests obligationer. Den solidariska borgen
från medlemmarna ligger till grund för bolagets höga kreditvärdighet (AAA/Aaa) vilket
bidrar till att Kommuninvest är ett säkert placeringsalternativ för investerare. Den totala
upplåningen vid årets slut uppgick till 589,4 (550,7) mdkr i nominella termer.
EN BETYDANDE SSA-EMITTENT
Kommuninvest emitterar på internationella upplånings
marknader i kategorin ”Sovereigns, Supranationals and
Agencies” (SSA). Med stora årliga upplåningsvolymer är
Kommuninvest en betydande internationell aktör inom
SSA-segmentet. Låntagare som Kommuninvest jämför
sig med inkluderar:
• Bank Nederlandse Gemeenten (Nederländerna)
• Europeiska investeringsbanken, EIB (Europa)
• KfW (Tyskland)
• Kommunalbanken (Norge)
• Kommunekredit (Danmark)
• Municipality Finance (Finland)
• Nordiska Investeringsbanken, NIB (Norden och
Baltikum)
NYUPPLÅNING PER PROGRAM¹
1 jan-31 december 2024
(1 jan-31 december 2023)
¹ exkl. certifikatupplåning
NYUPPLÅNING PER VALUTA¹
1 jan-31 dec 2024
(1 jan-31 dec 2023)
¹ exkl. certifikatupplåning
Svenskt obligationsprogram 49,4 (46,5) %
Benchmarkupplåning, övriga valutor 39,4 (30,7) %
Gröna obligationer 11,2 (22,8) %
SEK 52,6 (52,6) %
EUR 24,2 (13,2) %
USD 23,2 (34,1) %
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 32
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | FINANSIELL STÄLLNING
Finansiell ställning
Balansomslutningen uppgick vid periodens slut till 613 315,0
(568 911,1) mnkr. Utlåningen till kommuner och regioner står
för huvuddelen av tillgångarna och uppgick till 544 428,3 (508
802,2) mnkr vid årsskiftet (redovisat värde).
EGET KAPITAL
Per 2024-12-31 uppgick det egna kapitalet till 11 916,7 (11 055,5)
mnkr.
På bokslutsdagen uppgick aktiekapitalet till 10 900,0 (10 175,0)
mnkr, fördelat på 10 900 000 (10 175 000) aktier. Hela
aktiekapitalet är hänförligt till Föreningens medlemmar och
inga aktier är tillgängliga för handelsändamål.
KAPITALTÄCKNING OCH BRUTTOSOLIDITET
Bolaget är väl kapitaliserat för att möta riskerna i verksamheten,
med kapitalrelationer som med god marginal överstiger de
föreskrivna minimikraven i pelare 1, kapitalbaskravet i pelare 2
samt det kombinerade buffertkravet. Finansinspektionen ställer
inget krav för pelare 2 vägledning på Bolaget på bolagsnivå,
endast på gruppnivå.
Kärnprimärkapitalet uppgick till 11 625,9 (10 757,1) mnkr, vilket
innebär en kärnprimärkapitalrelation på 337,9 (354,9) procent.
Bolagets kapitalbas består endast av kärnprimärkapital och
därför uppgår även den totala kapitalrelationen till 337,9 (354,9)
procent. Se vidare not 3.
Vid utgången av 2024 uppgick Bolagets bruttosoliditetsgrad till
18,0 (20,2) procent.
RATING
Bolaget har högsta kreditbetyg, AAA från S&P Global Ratings
och Aaa från Moody’s. Ratinginstituten bekräftade under
hösten 2024 Bolagets rating, med fortsatt stabila utsikter. Som
grund för bedömningen lyfter instituten fram det solidariska
borgensåtagandet från Föreningens ägare, mandatet Bolaget
har från dess ägare att agera kommungäld för medlemmarna,
den höga kvaliteten i låneportföljen samt strategin för
kapitaluppbyggnad.
Kommuninvest får även höga så kallade ESG-betyg från ett
flertal aktörer, däribland ISS-oekom, MSCI och Sustainalytics.
Bedömningarna visar att Kommuninvest anses tillhöra den
grupp av finansiella institutioner vars verksamhet är lågt
exponerad för hållbarhetsrisker.
KOMMENTARER TILL
RÄKENSKAPER
I avsnittet Finansiella
rapporter finns
kommentarer till
resultaträkning,
balansräkning
samt förändringar i
eget kapital. Dessa
kommentarer utgör
en del av förvaltnings-
berättelsen.
AAA Aaa
Det egna kapitalet i Bolaget uppgick vid utgången av 2024 till 11 916,7 (11 055,5) mnkr, efter
lämnat koncernbidrag om 647,2 (388,4) mnkr till Föreningen. Den totala kapitalbasen var
11 625,9 (10 757,1) mnkr vilket gav en total kapitalrelation om 337,9 (354,9) procent.
EGET KAPITAL
Mnkr
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 33
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Förslag till vinstdisposition
Gällande regelverk för kapital innebär att Kommuninvest vid
varje tidpunkt ska ha en kapitalbas som motsvarar det högsta
av bolagets totala riskbaserade kapitalbaskrav och bolagets
totala kapitalkrav för bruttosoliditet. Den totala kapitalrelationen
uppgår till 337,9 (354,9) procent, att jämföra med kravet,
inklusive buffertkrav och särskilt kapital-baskrav, om 87,3 (87,3)
procent. Bruttosoliditetsgraden upp går till 18,0 (20,2) procent,
att jämföra med det lagkrav som infördes i juni 2021 om tre
procent.
Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till
11 625,9 (10 757,1) mnkr. Riskbaserat kapitalbaskrav uppgår
till 275,2 (242,5) mnkr och kapitalbaskravet för bruttosoliditet
uppgår till 1 934,3 (1 600,1) mnkr.
Specifikation av posterna framgår av not 3, se avsnitt
Kapitaltäckning. Bolaget har lämnat koncernbidrag till
Föreningen om 647,2 (388,4) mnkr vilket har redovisats mot
fritt eget kapital.
Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder har
påverkat det egna kapitalet med netto 50 mnkr.
Kommuninvests ekonomiska ställning ger inte upphov till
någon annan bedömning än att Kommuninvest kan för
väntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Vad beträffar Kommuninvests resultat och ställning i övrigt,
hänvisas till resultat och balansräkningar med tillhörande
bokslutskommentarer.
Styrelsen föreslår att:
Årets resultat 505 055 894
Fri överkursfond 540 000 000
Balanserat resultat -51 992 636
Totalt 993 063 258
Disponeras på följande sätt:
Balanseras i ny räkning 993 063 258
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 34
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | RISK- OCH KAPITALHANTERING
Låg risktolerans och effektiv riskhantering
RISKHANTERING OCH RISKEXPONERING UNDER 2024
Under 2024 började inflationen avta vilket gav utrymme
för centralbankerna att börja sänka räntorna. De högre
räntenivåerna har samtidigt inneburit mycket goda resultat
för banksektorn där riskläget varit mycket lågt ur ett historiskt
perspektiv. Det amerikanska valet präglade en stor del av
hösten och valresultatet kan innebära en höjning av de
geopolitiska riskerna framöver. Kommuner och regioner har
fortsatt stora utmaningar där 2024 generellt kommer innebära
ett mycket svagt år. 2025 väntas bli ett starkare år för sektorn
samtidigt som det finns demografiska utmaningar och behov
av infrastrukturinvesteringar. Kommuninvest hade under 2024
en fortsatt god utveckling utifrån förutsättningarna på de
finansiella marknaderna.
Riskprofil
Kommuninvest har en central betydelse för finansieringen
av svenska kommuners och regioners investeringar. Utifrån
kundernas behov lånar Bolaget upp pengar på den finansiella
marknaden. Affärsmodellen innebär att Bolaget är utsatt
för risker förknippade med den finansiella marknaden, den
svenska staten och kommunernas ekonomiska förutsättningar,
klimat och hållbarhetsrelaterade frågor, samt interna och
externa operativa risker. Bolagets riskprofil och tillåtna
risktagande fastställs årligen i ägardirektivet, vilket antas på
årsstämman i Föreningen. Ägardirektivet slår fast att Bolaget
ska ha ett lågt risktagande som inte i något fall är större
än nödvändigt för att uppnå syftet med verksamheten och
tilllämpningen av ägardirektivet. Risknivån får inte överstiga
vad som hade varit ett tillåtet risktagande för en enskild
medlem enligt kommunallagen. För en översikt av de risktyper
Kommuninvest regelbundet hanterar och mäter, se nedan
tabell Kommuninvests riskhantering i korthet.
Riskpolicy
Bolagets riskhantering utgår ifrån styrelsens riskpolicy. Denna
baseras på fyra riskkategorier: Resultat & Kapital, Likviditet &
Upplåning, Kredit & Marknad och Operativa risker. För varje
riskkategori har kvalitativa och kvantitativa riskaptiter fastställts
som alla risker mäts emot. Riskaptit definieras som den risknivå
styrelsen är beredd att exponera Bolaget för i syfte att uppfylla
uppdraget från ägarna. Nivån på riskaptiten avgörs av faktorer
så som finansiell ställning, tillväxtmål, marknadsförutsättningar
för den givna tidsperioden samt om effektivitetsvinster kan
uppnås vid ett förändrat risktagande. Riskpolicyn är en del av
Bolagets riskramverk som utgör styrelsens grundläggande
instrument för verksamhetsstyrning och god intern kontroll.
Riskorganisation
Det samlade ansvaret för kontroll och uppföljning av
Bolagets riskramverk ligger hos Bolagets riskchef. Inom varje
verksamhetsområde ligger ansvaret för hantering och kontroll
av risker hos ansvarig chef. Framåt- och bakåtblickande
analyser används för att säkerställa att Bolaget identifierar,
bedömer och mäter risker korrekt. Kreditkommittén är ett organ
som hanterar förändringar i limiter, krediter och motpartslimiter,
samt övriga kreditfrågor som kräver beslut. Bolagets ALCO-
kommitté ansvarar för frågor gällande intern kapital- och
likviditetsutvärdering och återhämtningsplan som kräver
beslut. Bolagets regelverkskommitté bereder ärenden om
nya regelverk och bereder och tillstyrker förslag om interna
styrdokument. Bolagets utvecklingskommitté beslutar om
processen för verksamhetsstyrning och data governance.
Bolagets kontinuitets-och kriskommitté har det övergripande
ansvaret för att planera, styra och koordinera processen
för kontinuitetshantering samt utveckling av krisberedskap.
Inom Bolaget finns tre oberoende kontrollfunktioner;
Riskavdelningen, avdelningen för Regelefterlevnad och
Internrevisionen. Riskavdelningen och avdelningen för
Regelefterlevnad utgör tillsammans Bolagets andra linje
medan Internrevisionen utgör Bolagets tredje linje. De tre olika
försvarslinjerna visualiseras i organisationsschemat som följer
nedan.
Bolagets huvuduppdrag är att säkerställa tillgång till stabil och effektiv upplåning för
kommunsektorn. Detta innebär att efter kundernas behov låna upp pengar på den finansiella
marknaden. Verksamheten ska ha ett lågt risktagande där risker endast accepteras för att
uppfylla uppdraget. Nedan presenteras övergripande Bolagets mål, principer och metoder
för att hantera risk.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 35
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | RISK- OCH KAPITALHANTERING
Kommuninvest i Sverige AB (PUBL)
Verkställande direktör
Kommuninvest Ekonomisk förening
Forskning-
och utbildning
Internrevision
ALCO
Kreditkommitté
Regelverkskommitté
Kontinuitets-
och kriskommitté
Utvecklingskommitté
Internrevision
VD-sekreterare
Föreningsstyrelsens
sekreterare
Riskavdelning
Regelefterlevnads-
avdelning
Kommunikations-
avdelning
HR-avdelning
IT- och
utvecklings-
avdelning
Utlånings- och
rådgivnings-
avdelning
Ekonomi- och
finansavdelning
Juridik- och
inköpsavdelning
ORGANISATIONSSCHEMA MED VERKSAMHETENS TRE LINJER
1.a linjen
2:a linjen
3:e linjen
Riskavdelning
Riskavdelningen utövar den övergripande riskkontrollen
och övervakar Bolagets finansiella och operativa risker.
Bolagsstyrelsen informeras regelbundet i riskkontrollärenden.
Funktionen är skild från affärsverksamheten och rapporterar till
VD och styrelsen. Ansvarig för avdelningen är Bolagets riskchef
som utses av styrelsen. Avdelningen ansvarar för att följa
upp att riskrapporteringen är korrekt enligt gällande externa
och interna regler, att regelbundet utföra stresstester. Den
ansvarar även för att styrelse och ledning ska ha alla relevanta
beslutsunderlag när det gäller bolagets riskstyrning.
Regelefterlevnad
Bolagets avdelning för regelefterlevnad är en kontroll- och
stödfunktion som är oberoende och organisatoriskt skild
från de funktioner och områden som den ska övervaka och
kontrollera. Avdelningen för regelefterlevnad identifierar,
mäter, analyserar och rapporterar regelefterlevnadsrisker.
Chef för avdelningen för regelefterlevnad utses av styrelsen
och är direkt underställd VD samt rapporterar till både VD och
styrelsen i regelefterlevnadsfrågor. Denna funktion ansvarar
bland annat för att övervaka och kontrollera regelefterlevnaden,
inom den tillståndspliktiga verksamheten samt ger råd och
stöd till verksamheten, verkställande ledningen och styrelsen,
i frågor rörande lagar och andra regler. Här ingår också att
kontrollera och bedöma ändamålsenligheten och effektiviteten
avseende de rutiner och åtgärder som vidtagits för att minimera
risken för att tillämpliga regler inte följs. Chef regelefterlevnad
är också centralt funktionsansvarig enligt regelverk mot
penningtvätt och finansiering av terrorism.
Internrevision
Bolagets internrevision, vilken är utlagd på extern part,
är en oberoende granskningsfunktion som rapporterar
till styrelsen. Internrevisionen ansvarar för utvärdering av
hanteringen av risker, Bolagets kontroll- och styrprocesser
samt att verksamheten bedrivs enligt Bolagets interna regler.
Internrevisionen rapporterar löpande till styrelsen och VD.
Styrelsen fastställer årligen en plan för internrevisionens
arbete. VD redogör i styrelsen för åtgärder som vidtagits med
anledning av rapporteringen från internrevision.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 36
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | RISK- OCH KAPITALHANTERING
Riskkategori Risktyp Riskbeskrivning och definition
Resultat & Kapital
Resultatet har en direkt effekt på Bolagets kapital och ett tillräckligt resultat och kapital är en
förutsättning för Bolagets långsiktiga utveckling.
Resultat & Kapital Strategisk risk
Risken för att Bolaget p.g.a. förluster eller andra effekter på balansräkningen inte har tillräckligt
kapital för att bedriva och utveckla sin verksamhet enligt fastställda planer.
Resultat & Kapital Affärsrisk
Risken att Bolaget på grund av pris, förtroende, effektivitet eller annat inte är konkurrenskraftiga
på marknaden och därmed successivt tappar volymer och lönsamhet. Risken att resultatet inte
når målen för att tillgodose fortsatt utveckling, utdelningsmål och kapitalkrav.
Likviditet & Upplåning
Bolagets verksamhet bygger på kontinuerlig upplåning i marknaden. Bolagets förmåga att
bedriva upplåning till relevanta marknadspriser är en avgörande faktor för verksamheten.
Likviditet & Upplåning Likviditetsrisk (Kortfristig och långfristig)
Risken att inte uppfylla betalningsåtagande på förfallodagen och/eller att inte kunna tillgodose
en kunds finansieringsbehov.
Likviditet & Upplåning Refinansieringsrisk
Risken att inte kunna genomföra upplåning på marknaden till följd av interna eller externa
händelser.
Kredit & Marknad
Bolaget bedriver kreditgivning till kommuner och kommunala bolag. Upplåning och utlåning
innehåller båda marknadsrisker givet förutsättningarna för verksamheten.
Kredit & Marknad Koncentrationsrisk
Risken att bolaget är överexponerad mot en enskild motpart, sektor, tillgångsklass, geografisk
region, eller annan faktor.
Kredit & Marknad Motpartsrisk
Risken att en motpart i derivatkontrakt eller repotransaktion fallerar innan slutavveckling av
kassaflöden. Risken innefattar även att koncentrationer kan finnas mot enskilda motparter.
Kredit & Marknad Kreditrisk utlåning Risken att en utlåningsmotpart inte fullföljer sina åtaganden.
Kredit & Marknad Marknadsrisk
Risken för en förlust och/eller negativ effekt på Bolagets intäkter till följd av ränte- och/eller
valutakursrörelser.
Operativa
Risken för förluster till följd av otillräckliga eller fallerade interna processer, människor och
system eller yttre händelser, inbegripet, men inte begränsat till, legala risker, modellrisker och
informations- och kommunikationsteknikrisker (IKT-risker), men med undantag för strategiska
risker och anseenderisker
Operativa Processrisk
Risken för förluster till följd av otillräckliga eller fallerade interna processer, yttre händelser,
inbegripet, men inte begränsat till, legala risker, modellrisker.
Operativa Personalrisk Risken för förluster till följd av mänskliga fel.
Operativa
Informations- och kommunikationsteknikrisk
(IKT-risk)
Risken att varje rimligen identifierbar omständighet i samband med användningen av nätverks-
och informationssystem som, om de inträffar, kan äventyra säkerheten i nätverks- och
informations-system, verktyg eller processer som är teknikberoende, funktioner och processer
eller tillhandahållandet av tjänster genom att orsaka negativa effekter i den digitala eller fysiska
miljön.
Operativa Regelefterlevnadrisk
Risken att Bolaget inte följer gällande externa eller interna regler och därmed riskerar att påföras
sanktioner, drabbas av förluster eller av dåligt rykte/förlorat anseende.
Hållbarhet Hållbarhetsrisk
1
Risken för negativa finansiella konsekvenser till följd av nuvarande eller framtida effekter av
faktorer som rör miljö, samhällsansvar eller bolagsstyrning (ESG-faktorer) på institutets
motparter eller investerade tillgångar. ESG-risker förverkligas genom de traditionella
kategorierna av finansiella risker
KOMMUNINVESTS RISKHANTERING I KORTHET
1) Hållbarhetsrisk hanteras och kontrolleras inom respektive annan risktyp och har därför ingen egen riskaptit.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 37
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | RISK- OCH KAPITALHANTERING
RESULTAT & KAPITAL
Resultat
Bolaget har inget vinstsyfte. Ändamålet är att bereda
medlemmarna ekonomisk nytta och efter nödvändig
konsolidering tillförs medlemmarna resultatet. Prissättning
utgår från ägardirektivets krav på ekonomiskt resultat.
Dessa krav innebär att marginalen mellan upplåning och
utlåningsräntor ska vara tillräcklig för att täcka Bolagets och
Föreningens verksamhetskostnader. Marginalen ska även ge
möjlighet till förräntning av medlemmarnas insatskapital.
Strategiska risker och affärsrisker
Strategiska risker kring resultat och kapital ska hanteras främst
genom Bolagets interna kapital och likviditetsutvärdering,
IKLU, där Riskavdelningen är delaktig. Kontroll av riskhantering
relaterad till resultat och kapital sker även inom ramen för
denna, men ska också göras löpande genom uppföljning av
Bolagets riskaptit. Kontroll av affärsrisk ska i första hand ske
genom uppföljning av resultatnivå i förhållande till uppsatta mål
samt rapportering från första linjen av tidiga varningssignaler
inom riskaptitsmåtten utlåningstillväxt, marknadsandel och
upplåningskostnad. Löpande uppföljning av resultat och kapital
görs även inom ramen för den finansiella rapporteringen.
Kapital
Bolagets styrelse har beslutat att Bolagets kapitalbas ska täcka
det högsta av Bolagets internt bedömda kapitalbehov och det
regulativa kapitalkravet med en marginal. Denna marginal tar
höjd för ett antal osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolagets
kapitalrelationer negativt, exempelvis starkare utlåningstillväxt
än prognostiserat. Storleken på kapitalmålet i kvantitativa
termer fastställs årligen inom ramen för Bolagets interna kapital
och likviditetsutvärdering (IKLU).
Kapitalhantering
Bolaget ska vara kapitaliserat för att kunna möta såväl
internt bedömt kapitalbehov som regulativa krav. En fullgod
kapitaltäckning är viktigt för att utlåningen till Sveriges
kommuner och regioner ska kunna fortsätta att växa och
för att bibehålla förtroendet hos Bolagets intressenter,
framför allt investerarna. Kommuninvest är ålagd att följa
tillsynsförordningen (EU) nr 575/2013, också kallad CRR (Capital
Requirements Regulation), som är direkt tillämplig i Sverige
samt kapitaltäckningsdirektivet EU 2013/36, som genomförs
i svensk rätt genom lagar och FI:s föreskrifter. Därutöver kan
Finansinspektionen ge en pelare 2-vägledning som anger en
kapitalnivå som de anser att institutet bör upprätthålla utöver
kravet. Separata krav och vägledningar anges avseende
riskbaserade kapitalbehov respektive kapitalbehov för
bruttosoliditet. Pelare 2-vägledningarna grundar sig på utfallet
av stresstester och andra institutspecifika bedömningar.
Finansinspektionen har den 24 september 2021 meddelat
sitt beslut avseende det riskbaserade pelare 2-krav och
pelare 2-vägledning som Bolaget omfattas av och baseras på
Finansinspektionens översyns och utvärderingsprocess (ÖUP),
se not 3. Enligt Finansinspektionens beslut behöver Bolaget
inte hålla kapital för pelare 2-vägledning.
Kommuninvests kapitalisering – ett ägaransvar
Föreningen har ansvaret för Koncernens kapitalisering.
Kommuninvest kapitaliseras inte via vinstmedel, utan genom
medlemsinsatser från Föreningens medlemmar, tillika dess
ägare. Föreningsstämman beslutar om en ny kapitalplan
en gång per mandatperiod, vilket är vart fjärde år. Vid
föreningsstämman i mars 2024 beslutades om en ny plan för
Kommuninvests kapitaluppbyggnad för åren 2025–2028.
Kapitalisering 2024
Föreningens medlemmar har under året ökat andelskapitalet
i Föreningen med 867 mnkr. I oktober köpte Föreningen aktier
i Bolaget för 870 mnkr, till en kurs på 120 procent. Följaktligen
ökade aktiekapitalet i Bolaget med 725 mnkr och det fria egna
kapitalet ökade med 145 mnkr.
Kapitalplan och intern kapitalutvärdering
Koncernens kapitalplanering är integrerad med Bolagets
strategiska verksamhetsplanering och interna kapital och
likviditetsutvärdering (IKLU). Planerna blickar fem år framåt och
i processen analyseras Bolagets och Koncernens kapitalbehov
baserat på prognostiserad tillväxt, kapitalpåverkande
förändringar i verksamheten och kommande regelverkskrav.
Målet med kapitalplaneringen är att säkerställa att kapitalbasen
i Bolaget och Koncernen är tillräckligt stora för att bära
de risker och regelverkskrav som följer av realiserandet
av verksamhetsplanen. Prognoserna utgår från Bolagets
basscenario. Även stresstester genomförs för att avgöra hur
stora kapitalbuffertar Bolaget behöver för att även klara av
avvikelser från planen. Den interna kapitalutvärderingen
identifierar alla väsentliga risker som finns inom Koncernen
och kapitalbehovet för dessa risker utvärderas och kvantifieras.
Den interna kapitalutvärderingen sammanställs i en rapport
som på begäran skickas till Finansinspektionen. Den interna
kapitalutvärderingen per årsskiftet visar att Bolaget möter
samtliga regulativa kapitalkrav samt interna kapitalmål, se not 3.
Bruttosoliditet
Från och med den 28 juni 2021 tillämpas kapitalkravsmåttet
bruttosoliditetsgrad (leverage ratio) inom EU.
Bruttosoliditetskravet är fastställt till tre procent och är direkt
gällande för Kommuninvest via kapitaltäckningsförordningen
(EU) 2019/876 av den 20 maj 2019. Bruttosoliditetsgraden
definieras som relationen mellan primärkapitalet och
de totala exponeringarna i tillgångar och åtaganden.
Vid beräkning av bruttosoliditetsgraden gäller en
särskild bruttosoliditetsreglering för så kallade offentliga
utvecklingskreditinstitut, Public Development Credit
Institution (PDCI), en kategori som Kommuninvest tillhör. För
Kommuninvest innebär detta att all utlåning till medlemmar
och deras bolag får avräknas från det exponeringsmått
som används vid beräkningen av Bolagets och Koncernens
bruttosoliditetsgrad.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 38
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | RISK- OCH KAPITALHANTERING
LIKVIDITET & UPPLÅNING
Likviditetsrisker ska hanteras främst genom Bolagets interna
kapital och likviditetsutvärdering, IKLU samt Bolagets
Policy för kapital och likviditet och tillhörande dokument.
Hantering av refinansieringsrisker framgår av Bolagets interna
regler om kapital och likviditet. Kontroll av likviditets- och
refinansieringsrisker ska ske löpande utifrån fastställda
riskaptiter och limiter. Syftet med Bolagets likviditetshantering
är att kunna möta kända och prognostiserade likviditetsbehov.
Likviditetsberedskapen ska vara god under såväl
normala marknadsförhållanden som i perioder med
likviditetspåverkande stress. Likviditetshanteringen är
utformad för att säkerställa att Bolaget kan möta alla sina
betalningsförpliktelser i tid, utan väsentliga merkostnader,
samt att det finns en tillräcklig likviditet för att möjliggöra
omsättning av befintlig utlåning. Detta tillgodoses genom en
höglikvid likviditetsreserv samt en hög diversifieringsgrad
bland finansieringskällor med avseende på antal och typ av
motparter, typer av finansiella instrument, löptider, valutor och
geografiska marknader.
KREDIT & MARKNAD
Kredit- och motpartsrisker följs upp genom kontinuerlig
motparts- och omvärldsbevakning. Exponeringar mäts
löpande mot riskaptiter och limiter. Uppföljning görs även
på kommunsektorn och motparter utifrån framåtblickande
analyser, känslighetsanalyser och stresstester. Bolaget
tillämpar endast standardiserade metoder för kapitaltäckning
av kredit- och motpartsrisker. Genom att endast utlåning till
den kommunala sektorn och regioner är tillåten samt att höga
krav på motparters kreditvärdighet ställs kan risker hållas på en
mycket låg nivå. Bolaget har därigenom heller inte lidit några
historiska kreditförluster. Ränte- och kreditspreadsrisker ska
beräknas och följas regelbundet. Valutarisk ska beräknas och
följas upp månadsvis. Utvärdering och validering av Bolagets
marknadsriskberäkningar ska ske regelbundet och minst
årligen. Detta inkluderar en översyn av de antaganden som
gjorts i beräkningarna.
OPERATIVA RISKER
Bolaget arbetar löpande med att identifiera, värdera, hantera,
följa upp och rapportera de operativa risker som Bolaget är
exponerat mot. Alla väsentliga processer i bolaget ska ha
processägare. Regler om processer och processägare finns
i Bolagets regler om intern styrning och kontroll. Bolaget
genomför minst årligen en självutvärdering av de operativa
nettoriskerna inom verksamheten. Vidare information om
Bolagets hantering av operativa risker återfinns i Not 3.
KOMMUNINVEST ÅRSRAPPORT 2024 39
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Bolaget utgör tillsammans med Föreningen samt
Kommuninvest Fastighets AB en finansiell företagsgrupp,
Kommuninvestkoncernen (Koncernen). Eftersom Bolaget
har skuldebrev som är upptagna till handel på en reglerad
marknad är Bolaget enligt lag skyldigt att upprätta en
bolagsstyrningsrapport. Bolagets aktier är inte upptagna till
handel på en reglerad marknad i Sverige, därmed omfattas
Bolaget inte av svensk kod för bolagsstyrning. Bolaget
bedömer att verksamhetens finansiella inriktning medför att
de av kommunsektorn framtagna principerna för styrning av
kommun- och regionsägda bolag inte ska tillämpas.
REGELVERK FÖR BOLAGSSTYRNING
Aktiebolagslagen innehåller grundläggande regler för
ett bolags organisation. Bland annat ska det finnas en
styrelse utsedd av en bolagsstämma. Styrelsen utser i sin
tur en ordförande som ska leda styrelsens arbete, samt en
verkställande direktör som sköter den löpande förvaltningen
enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. I Kommuninvests
fall utses såväl styrelsens ledamöter som ordförande av
bolagsstämman. Bolagsstämman ska även utse en revisor
som ska kontrollera verksamheten och redovisningen. Som
kreditmarknadsbolag ska Bolaget följa lagen om bank- och
finansieringsrörelse samt de allmänna råd och föreskrifter som
utfärdas av Finansinspektionen och dess motsvarigheter inom
Europeiska unionen, de så kallade ESA:s (European Supervisory
Authorities).
Styrning och kontroll i centrum
Föreningsstämma
Styrelsen
KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING
Verkställande direktör
Asset Liability
Committee (ALCO)
Utvecklingskommitté
Verkställande
ledning
Regelverkskommitté
KOMMUNINVEST IBSVERIGE AB
Chef
Regelefterlevnad
Lekmannarevisorer
Riskchef
Internrevisor
Valberedningar
Internrevisor
Externrevisor
Utnämningsansvar
Rapporteringsvägar
Kreditkommitté
Kontinuitets- och
kriskommitté
Medlemmar/ägare
Årsstämma
Styrelsen
Kommuninvest i Sverige AB är ett svenskt publikt aktiebolag och ett helägt dotterbolag till Kommuninvest
Ekonomisk förening. God styrning och kontroll är av central betydelse för Bolaget, som ägs av kommuner och
regioner och har ett offentligt uppdrag.
Externrevisor
KOMMUNINVEST ÅRSRAPPORT 2024 40
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING
Bolagets ägare, Föreningen, är en medlemssamverkan med
främsta syfte att ge medlemmarna och deras majoritetsägda
företag tillgång till kostnadseffektiv och stabil lånefinansiering.
Medlemmarna i Föreningen utgörs av svenska kommuner och
regioner.
Föreningen ska enligt stadgarna inte drivas med vinstsyfte. När
dess behov av konsolidering är tillgodosett ska allt överskott
tillfalla medlemmarna. Medlemmarna bestämmer själva om
verksamhetens inriktning, och ingen medlem har ensam ett
bestämmande inflytande. På föreningsstämman har varje
medlem en röst.
Nedan presenteras några av de principer som bolagsstyrningen
baseras på. Till detta kommer styrelsens arbetsordning,
instruktionen för den verkställande direktören och andra interna
regler som styrelsen har fastställt.
ÄGARDIREKTIV FRÅN FÖRENINGSSTÄMMA
Styrelsen i Föreningen utarbetar ägardirektiv för Bolaget,
som fastställs årligen på ordinarie föreningsstämma. I
ägardirektiven formuleras ramarna för den verksamhet
som Föreningen uppdrar åt styrelsen i Bolaget att utöva.
Ägardirektiven inkluderar riktlinjer för konsolidering, risknivåer,
ersättningsprinciper, principer för resor och representation,
kunskap i finansieringsfrågor, utveckling av produkter och
tjänster samt eventuella särskilda uppdrag som Föreningen ger
Bolaget.
MÅL FÖR VERKSAMHETEN
Bolagets övergripande mål är att skapa största möjliga nytta
för medlemmarna i Föreningen. Vägar till detta kan vara att
ha en hög andel nöjda kunder, att stå för en stor andel av
medlemmarnas lånefinansiering, att ha hög kostnadseffektivitet
samt att ha en finansiell styrka som stödjer verksamhetens
långsiktiga inriktning.
ERSÄTTNINGSPRINCIPER
Styrelsen fastställer de ersättningsprinciper som gäller i
Bolaget. Principerna ses även över regelbundet. Bolaget
bedöms inte vara i behov av en särskild ersättningskommitté.
Dessa uppgifter fullgörs i stället av styrelsens ordförande.
Ersättningarna ska skapa förutsättningar för att attrahera,
behålla och motivera medarbetarna så att verksamheten
kan bedrivas på bästa möjliga sätt. Grundprincipen är
att ersättningar och andra anställningsvillkor ska vara
marknadsmässiga utan att vara löneledande. Bolaget
tillämpar inte rörliga ersättningar utan endast fast kontant
lön, med undantag för avgångsvederlag. Under 2024 har
ett (1) avgångsvederlag i samband med en anställnings
upphörande betalats ut. Lönesättningen bestäms med hänsyn
till arbetsuppgiften och dess svårighetsgrad, ansvar och krav
på utbildning samt medarbetarens sätt att uppfylla kraven som
ställs och bidra till förbättringar i verksamheten.
REVISIONSUTSKOTT
Inom Bolaget utförs de uppgifter som åligger ett
revisionsutskott av styrelsen. Under 2024 sammanträdde
revisionsutskottet vid fem tillfällen. Ärendena omfattade
årsredovisning 2023, riskkontroll av årsbokslut 2023,
externrevisionens årsrapport, IKLU 2024 – 2028,
godkännande av icke-revisionstjänst, internrevisionsrapporter,
internrevisionens årsplan 2024 och 2025, delårsbokslut
2024, externrevisionens granskningsrapport och årsplan samt
värdering och säkringsredovisning.
AKTIEÄGARE OCH ÅRSSTÄMMA
Föreningen äger samtliga aktier i Bolaget och utövar sitt
ägarinflytande vid årsstämman. Årsstämman i Bolaget hölls
i Stockholm, med möjlighet till deltagande via elektronisk
uppkoppling, den 21 mars 2024 i direkt anslutning till
Föreningens årsstämma.
Årsstämman i Bolaget fastställde den av styrelsen och
verkställande direktören föreslagna årsredovisningen för
2023 samt beviljade styrelsens ledamöter och verkställande
direktören ansvarsfrihet. Vidare beslutade årsstämman i
enlighet med styrelsens och den verkställande direktörens
förslag till vinstdisposition.
Vid årsstämman omvaldes ordförande och samtliga ordinarie
ledamöter. Ingen från Bolagets verkställande ledning ingår i
styrelsen.
Årsstämman fattade därutöver även beslut i följande ärenden:
• Fastställande av ägardirektiv.
• Fastställande av arbetsordning för valberedningen.
• Bemyndigande för styrelsen att företa nyemissioner under
löpande verksamhetsår.
VALBEREDNING
Det finns en valberedning i Föreningens företag: Kommuninvest
i Sverige AB och Kommuninvest Fastighets AB. Valberedningen
har det yttersta ansvaret för att beslut om tillsättning bereds i
en strukturerad och transparent process som ger aktieägaren
möjlighet att ge sin syn på och lämna förslag i tillsättandefrågor
och andra därtill hörande frågor, samt att därigenom skapa
goda förutsättningar för väl underbyggda beslut. I enlighet med
valberedningens instruktioner ska styrelsens sammansättning
återspegla verksamhetens art, omfattning och komplexitet.
Minst en ledamot ska vara eller ha varit förtroendevald i en
medlemskommun eller -region och besitta kunskap om
kommunsektorn och den politiska processen.
Lämplighetsbedömning av de enskilda styrelseledamöterna
individuellt och som kollektiv genomförs årligen, som en del
i förberedelserna inför stämman och arbetet med att utse
ledamöter. Ledamöterna anses vara lämpliga och ha tillräckliga
sakkunskaper, färdigheter och erfarenheter för att utföra sina
uppdrag.
Valberedningen i Föreningens företag ska representera
Föreningens styrelse och styrelsen utser inom sig
valberedningens ledamöter. Föreningsstyrelsen har beslutat att
dess arbetsutskott ska utgöra valberedning.
MER INFORMATION OM KOMMUNINVESTS BOLAGSSTYRNING
På Kommuninvests webbplats www.kommuninvest.se återfinns följande
information:
• Stadgar för Kommuninvest Ekonomisk förening.
• Information om medlemmar och medlemsinträde.
• Bolagsordning för Kommuninvest i Sverige AB.
• Information om valberedningarnas arbete.
KOMMUNINVEST ÅRSRAPPORT 2024 41
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
STYRELSEN FÖR KOMMUNINVEST I SVERIGE AB
Bolagets styrelse har det yttersta ansvaret för dess organisation
och förvaltning. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning
som bland annat reglerar styrelsens uppgifter, rapporteringen
till styrelsen, antalet styrelsemöten och löpande innehåll samt
utvärderingen av styrelsens och den verkställande direktörens
arbete.
Vidare fastställer styrelsen bland annat mål och strategier för
verksamheten, ansvarar för att risker identifieras och hanteras
samt säkerställer att verksamheten bedrivs i enlighet med de
fastställda målen. Styrelsen har även i uppgift att fastställa
interna riktlinjer som anger vilka rapporter som ska tas fram
inom Bolaget. Styrelsen i sin helhet fullgör de uppgifter som
annars ankommer på ett revisionsutskott. Arbetsordningen
behandlas och fastställs minst en gång per år.
STYRELSENS ORDFÖRANDE
Styrelsens ordförande ansvarar för att styrelsens arbete är väl
organiserat och bedrivs effektivt, samt att styrelsen i övrigt
fullgör sina uppgifter. Det åligger bland annat ordföranden att
uppmuntra en öppen och konstruktiv diskussion i styrelsen,
att se till att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar
sina kunskaper om Bolaget och dess verksamhet, att styrelsen
har regler för att identifiera och hantera intressekonflikter i
styrelsen samt att ta emot synpunkter från ägarföreningen
och förmedla dessa inom styrelsen. Styrelsens ordförande ska
vidare kontrollera att styrelsens beslut verkställs effektivt, att
styrelsens arbete utvärderas årligen, samt ska fungera som
diskussionspartner och stöd för Bolagets verkställande direktör
(VD).
Styrelsens ordförande har även ansvar för att det utförs en
oberoende granskning av Bolagets ersättningspolicy och
ersättningssystem, samt för att följa tillämpningen av reglerna.
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN
Styrelsen har fastställt en instruktion för den verkställande
direktören där dennes uppgifter och ansvar framgår. VD ska
sköta den löpande förvaltningen av Bolaget i enlighet med
styrelsens riktlinjer. I detta ingår bland annat att ansvara för att
det upprättas förslag till strategisk verksamhetsplan, budget
samt delårsrapport och årsbokslut. VD ansvarar även för
att säkerställa att ändamålsenliga system och rutiner finns
för rapportering till styrelsen av såväl Bolagets ekonomiska
situation och finansiella ställning, som övriga frågor av vikt
för styrelsens arbete. Vidare ansvarar VD för att styrelsen
informeras om förändringar av regelverk, om innehållet
i revisionsrapporter, om eventuella rapporter från
Finansinspektionen samt övrigt av väsentlig betydelse.
STYRELSEPRESENTATION
Styrelsen för Bolaget bestod per 2024-12-31 av Erik Langby
(ordförande), Lars Heikensten, Kristina Sundin Jonsson,
Catrina Ingelstam, Mats Filipsson, Rickard Simonsson och
Anette Henriksson samt arbetstagarrepresentanterna Mattias
Bokenblom och Kristin Ekblad. Ledamöterna presenteras på
sidan 42–43.
ERSÄTTNINGAR
För 2024 fastställde årsstämman ett fast arvode om 600 (600)
tkr till styrelsens ordförande. För övriga ledamöter fastställdes
fast arvode om 330 (330) tkr.
Det totala arvodet till styrelsens ledamöter uppgick
för år 2024 till 2 580 (2 580) tkr. Inget arvode utgick till
arbetstagarrepresentanterna. De sammanlagda arvodena
framgår av tabellen på nästa sida.
VALBEREDNING I FÖRENINGENS FÖRETAG 2024/2025
Linda Frohm (M), Kalix kommun, ordförande
Ulf Olsson (S), Borås Stad, vice ordförande
Ewa-May Karlsson (C), Region Västerbotten
Niclas Nilsson (SD), Kristianstads kommun
Pierre Sjöström (S), Staffanstorps kommun
Mer information om valberedningen finns på www.kommuninvest.se
STYRELSEARBETET 2024
Under 2024 har styrelsen haft 7 (7) ordinarie sammanträden, 1 (1) extrainsatt
sammanträde samt 1 (1) konstituerande sammanträde. Arbetet och besluten
har utöver de löpande ärendena, bland annat avsett:
• Intern kapital- och likviditetsutvärdering
• Riskramverk och andra interna styrdokument
• Återhämtningsplan
• Ersättningsfrågor
• Uppdateringar av upplåningsprogram
• Kreditrapport
• Limitbeslut
• Medarbetarundersökning
• Värderingsprinciper
• Informationssäkerhet
• Strategisk verksamhetsplan och budget
• Kundundersökning
• Gemensam riskanalys – internrevision, risk och regelefterlevnad
• Styrning för hållbara finansieringsprogram
• Årsredovisning och delårsrapport
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 42
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Styrelsen för Kommuninvest i Sverige AB
ERIK LANGBY
Konsult och företagare
Född: 1951
Invald: Ordförande sedan 2023.
Ledamot sedan 2015.
Utbildning: Stockholms
universitet.
Tidigare befattningar:
Ordförande kommunstyrelsen
och kommunalråd Nacka,
ordförande kommunförbundet
Stockholms län, ledamot
SKL:s styrelse, ordförande
Regionplanenämnden i
Stockholms landsting, ledamot
Atrium Ljungberg AB, ledamot
Hegeli Public Affairs AB,
ordförande Sjukvårds- och
omsorgsnämnden i Norrtälje,
ledamot HSB Omsorg AB,
ordförande Texab AB, ordförande
AB Solom, ledamot Dagens
Samhälle AB, ordförande
Strukturfondspartnerskapet
i Stockholm, ordförande
NackaStrandsmässan AB.
Övriga uppdrag: VD
Jordnära Samhällsansvar
AB, vice ordförande SALAR
International AB, ordförande
AB SigtunaHem, ordförande
Bostadsrätterna i Sverige
Ekonomisk Förening, ordförande
Sigtuna Bostadsförmedling
AB, ordförande Tegelhatt AB,
ordförande kommunfullmäktige
i Sigtuna kommun.
MATS FILIPSSON
Styrelseledamot och konsult
Född: 1958
Invald: Ledamot sedan 2021.
Utbildning: Ekonomexamen,
Stockholms universitet.
Tidigare befattningar:
Skuldförvaltare Riksgälden,
kansliråd Finansdepartementet,
Technical Assistance Advisor
Internationella Valutafonden,
riskchef Riksgälden, Senior
Financial Officer Världsbanken.
Övriga uppdrag: Ledamot Olle
Engkvist stiftelse.
LARS HEIKENSTEN
Ordförande Finanspolitiska
rådet
Född: 1950
Invald: Ledamot sedan 2016.
Utbildning: Ek.dr.
Handelshögskolan i Stockholm,
hedersdoktor Umeå universitet
och Gustavus Adolphus College
(USA).
Tidigare befattningar: VD
Nobelstiftelsen, ledamot EU:s
Riksrevision, riksbankschef,
ledamot styrelsen Bank of
International Settlement
(BIS) och ECB:s allmänna råd,
chefekonom Handelsbanken
samt finansråd och chef för
ekonomiska avdelningen
finansdepartementet.
Övriga uppdrag:
Ordförande Trygg-Stiftelsen,
styrelseledamot Stiftelsen
Skansen, styrelseledamot
Rädda Barnen, ledamot i Kungl.
Ingenjörsvetenskapsakademien,
ledamot i Kungl.
Vetenskapsakademien.
ANETTE HENRIKSSON
Styrelseledamot och konsult
Född: 1961
Invald: Ledamot sedan 2021.
Utbildning: Filosofie kandidat
offentlig förvaltning, Lunds
universitet.
Tidigare befattningar: VD
Locum AB, förvaltningschef
Fastighets- och servicenämnd
Region Stockholm,
kommundirektör Lunds
kommun, vice VD Akademiska
Hus, ekonomidirektör
Landstinget Halland.
Övriga uppdrag:
Styrelsesuppleant Länghult
Media AB.
CATRINA INGELSTAM
Egen konsultverksamhet
Creatme AB
Född: 1961
Invald: Ledamot sedan 2020.
Utbildning: Civilekonom,
Stockholms universitet
Tidigare befattningar: CFO Dina
Försäkringar, CFO Folksam-
gruppen, chef Produkt AMF
Pension, administrativ chef
AMF Fonder, avdelningschef
Fond&Finans PPM,
affärsområdeschef Aktiehandel
SkandiaBanken, auktoriserad
revisor EY, ledamot Spiltan
Fonder AB, ledamot Sparbanken
Sjuhärad AB, ledamot KPA
Pension och ett antal
befattningar/styrelseuppdrag
inom finanssektorn.
Övriga uppdrag:
Ordförande SH Pension
Tjänstepensionsförening,
ordförande Sjätte AP Fonden,
ledamot Swedfund International
AB, ledamot Sparbanken
Rekarne AB, ledamot Löf
(Regionernas ömsesidiga
försäkringsbolag).
ERSÄTTNINGAR OCH NÄRVARO – STYRELSEN I KOMMUNINVEST I SVERIGE AB (PUBL)
Namn Beroendeställning Närvaro styrelse möten 2024 Ersättning 2024, kr Ersättning 2023, kr
Erik Langby Oberoende
9 av 9 600,000 532,500
Mats Filipsson Oberoende
9 av 9 330,000 330,000
Lars Heikensten Oberoende 9 av 9 330,000 330,000
Anette Henriksson Oberoende 8 av 9 330,000 330,000
Catrina Ingelstam Oberoende 9 av 9 330,000 330,000
Rickard Simonsson Oberoende 8 av 9 330,000 247,500
Kristina Sundin Jonsson Oberoende 9 av 9 330,000 330,000
Ellen Bramness Arvidsson Oberoende, avgått mars 2023 - - 150,000
Mattias Bokenblom Arbetstagarrepresentant 9 av 9 Arvoderas ej Arvoderas ej
Kristin Ekblad Arbetstagarrepresentant
9 av 9 Arvoderas ej Arvoderas ej
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 43
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Styrelsen för Kommuninvest i Sverige AB
MATTIAS BOKENBLOM
Arbetstagarrepresentant
Född: 1973
Invald: Ledamot sedan 2019.
Utbildning: Licentiatexamen
i nationalekonomi, Örebro
universitet.
Befattning Kommuninvest:
Senior analytiker.
KRISTIN EKBLAD
Arbetstagarrepresentant
Född: 1975
Invald: Ledamot sedan 2020.
Utbildning: PhD i
nationalekonomi, Örebro
universitet.
Befattning Kommuninvest:
Affärsarkitekt.
RICKARD SIMONSSON
Regiondirektör Region Örebro
län, VD Region Örebro läns
förvaltnings AB
Född: 1968
Invald: Ledamot sedan 2023.
Utbildning: Politices magister,
förvaltningsekonomi Göteborgs
Universitet
Tidigare befattningar:
Landstingsdirektör Örebro läns
landsting, Ekonomidirektör
Örebro läns landsting,
Analysansvarig Kommuninvest
i Sverige AB, styrelseledamot
Inera AB, styrelseledamot Adda
AB.
Övriga uppdrag: Ledamot
universitetsstyrelsen Örebro
Universitet.
KRISTINA SUNDIN JONSSON
Kommundirektör i Skellefteå
kommun, VD Skellefteå
Stadshus AB
Född: 1967
Invald: Ledamot sedan 2018.
Utbildning: Filosofie
kandidatexamen i
företagsekonomi, Umeå
universitet.
Tidigare befattningar: Godkänd
revisor, konsult KPMG AB,
ekonomichef Skelleftebostäder
AB, expert 112-utredningen,
expert statliga utredningen
om försöksverksamheter
i kommuner och
regioner, ordförande
Kommundirektörsföreningen
i Sverige, ledamot Inera AB,
ledamot LTU Business AB,
ledamot LTU Holding AB.
Övriga uppdrag: Ledamot Adda
Inköpscentral AB, ledamot i
Mistras forskningsprogram
Mistra Carbon Exit, delegat
Länsdelegationen i jämställdhet
Västerbotten, ledamot
Länsstyrelsen Västerbottens
insynsråd, ledamot Diggs
rådgivande organ.
REVISORER I KOMMUNINVEST I SVERIGE AB
Årsstämman för Kommuninvest Ekonomisk förening väljer externrevisor. Kommuninvest ska enligt bolagsordningen ha
en revisor. Externrevisorn utses av årsstämman på förslag från styrelsens revisionsutskott för tiden intill slutet av den
ordinarie stämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Årsstämman har också rätt att utse en
revisorssuppleant.
Samma revisionsbolag som är utsett till externrevisor för Föreningen är även utsett till externrevisor för Bolaget och
Kommuninvest Fastighets AB. Syftet är att erhålla en mer effektiv revision för Koncernen.
EXTERNREVISOR
Vid 2024 års årsstämma i Föreningen utsågs, för perioden intill slutet av årsstämman 2028, EY AB till revisionsbolag. EY
AB har som huvudansvarig revisor valt auktoriserade revisorn Mona Alfredsson. Huvudansvarig revisor träffar styrelsen i
Bolaget minst två gånger per år, och styrelsen i Föreningen minst en gång per år.
INTERNREVISOR
Föreningen har från 2024 utsett KPMG till internt revisionsbolag för Bolaget och Föreningen.
LEKMANNAREVISORER
På föreningsstämman 2020 beslutades att lekmannarevisorernas uppdrag ska koncentreras till att enbart granska
Föreningen och dess verksamhet.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 44
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Verkställande ledning
KATARINA LJUNGQVIST, VD
Född: 1965
Utbildning: Handelshögskolan vid
Göteborgs Universitet, Företags-
och Förvaltnings juridik.
Tidigare befattningar:
Handels banken; Chef Digital,
Chef Affärsutveckling, Chef
Regionbanken Västra Sverige,
Rörelsechef, Kontorschef, Kredit-
chef.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot
i AB Svensk Exportkredit,
Hufvudstaden AB samt i Stiftelsen
Svenska Mässan samt dess
huvudmannaråd. Ledamot i
valberedningen Västsvenska
Handels kammaren.
MARIA VIIMNE, VICE VD
Född: 1970
Utbildning: Mälardalens högskola,
ekon. kandidat. Stockholms
universitet, jur. kand. University
of Rotterdam & University of
Hamburg. European Master in Law
& Economics.
Tidigare befattningar: Bland annat
finansgruppchef och bolagsjurist
på Kommun invest.
LEDNING KOMMUNINVEST I SVERIGE AB
Bolagets VD leder, organiserar och utvecklar verksamheten så
att av styrelsen fastlagda mål uppnås. En skriftlig instruktion
fastställer arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD.
VD ansvarar för att styrelsen fortlöpande informeras om
förändringar i regelverk, om innehållet i risk-, compliance- och
revisionsrapporter samt om övriga väsentliga händelser. VD
har bland annat till uppgift att förse styrelsen med erforderligt
informations- och beslutsunderlag.
Till stöd för VD finns en verkställande ledning. Per 2024-12-31
bestod den verkställande ledningen, utöver VD, av Maria Viimne
(vice verkställande direktör och IT- och utvecklingschef), Patrick
Nimander (ekonomi- och finanschef), Malin Waldenström
(HR-chef), Jonas Berglund (riskchef), Galit Saar (chef juridik
och inköp), Victoria Preger (kommunikationschef), David
Ljung (utlånings- och rådgivningschef) och Britt Kerkenberg
(regelefterlevnadschef).
Under året har en omorganisation genomförts där Maria Viimne
tillträtt som IT- och utvecklingschef. Verkställande ledning har
utökats med regelefterlevnadschef.
ERSÄTTNINGAR – LEDNINGEN I KOMMUNINVEST I SVERIGE AB (PUBL)
Namn År Grundlön Förmåner Rörlig ersättning Pensions kostnad Totalt, kr
Katarina Ljungqvist, VD (tillträdande april 2023) 2024 4 161 339 108 360 - 1 506 539 5 776 238
2023 2 970 223 171 - 672 451 3 642 845
Tomas Werngren, VD (avgående mars 2023) 2024 - - - - -
2023 908 983 29 148 - 306 937 1 245 068
Maria Viimne, vice VD 2024 2 328 981 57 - 761 881 3 090 919
2023 2 266 296 113 - 734 092 3 000 501
Övrig verkställande ledning 2024 11 152 326 23 373 - 3 230 019 14 405 718
2023 9 154 202 12 750 - 2 400 274 11 567 226
Anställda som har en väsentlig inverkan
på Bolagets riskprofil
1
2024 4 544 802 6 047 - 1 319 876 5 870 725
2023 4 368 820 10 200 - 1 677 415 6 056 435
1) Utöver styrelsen och verkställande ledningen. Gruppen omfattar 6 (4) medarbetare med följande befattningar: Chef Skuldförvaltning, Chef Redovisning och Rapportering, Chef Back Office, Utlåningschef,
Kreditchef och Rådgivningschef.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 45
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
VERKSAMHETSPROCESSER
En effektiv process för intern styrning och kontroll
förutsätter tydligt definierade verksamhetsprocesser.
Verksamhetsprocesser för Kommuninvest definieras som
de återkommande och sammanlänkade aktiviteter som
använder information och resurser i syfte att tillfredsställa
medlemmarnas och kundernas behov. Processerna delas in i
styrande processer, affärsprocesser och stödjande processer.
Bolaget har identifierat processer av väsentlig betydelse och
dessa är Hantera finansiering, Hantera utlåning och Hantera
ekonomi.
De styrande processerna syftar till att besluta om Bolagets
mål, strategier, regler och limiter samt genomföra planering,
styrning, förbättring och uppföljning av organisationens övriga
processer. Stödjande processer inom Bolaget har som syfte att
stötta kärnprocesserna, direkt eller indirekt, så att de fungerar
så bra som möjligt.
MÅL OCH STRATEGIER
Långsiktiga mål och strategier för verksamheten formuleras
i Strategi 2027 och inför nytt år omsätts strategin till en
Affärsplan. I linje med den strategiska inriktningen så prioriteras
och genomförs initiativ inom ramen för affärsplanen som leder
till att verksamhetsmålen uppnås.
RISKHANTERING
Bolaget genomför löpande utvärderingar av de risker som
kan uppkomma inom ramen för Bolagets verksamhet.
Värdering av de identifierade riskerna sker genom en samlad
bedömning av sannolikheten för riskens inträffande samt den
finansiella påverkan som händelsens inträffande skulle kunna
innebära för Kommuninvest. Se mer under avsnittet Risk- och
kapitalhantering.
KONTROLLMILJÖ
Kontrollmiljön beskrivs av de dokument som beskriver
principerna för intern kontroll, där de mest centrala är:
• Policy för intern styrning och kontroll
• Policy kapital och likviditet
• Kreditpolicy
• Riskpolicy
• Styrelsens instruktion för kontrollfunktioner
Styrelsens rapport om intern kontroll
avseende den finansiella verksamheten
KOMMUNINVESTS VERKSAMHETSPROCESSER
Nöjd
kund
Kund-
behov
Hantera likviditet
Betala och avveckla
Hantera utlåning
Stödjande processer
Styrande processer
Externa krav
Kommuninvests process för intern styrning och kontroll utgår från de mål som finns för verksamheten och
har utformats för att säkerställa en ändamålsenlig organisation och effektiv förvaltning, riskmedvetenhet, en
tillförlitlig finansiell rapportering, en god förmåga att efterleva externa och interna regelverk samt att Bolaget
utvecklar verksamheten med kvalitet och effektivitet i linje med ägares och kunders efterfrågan.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 46
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN
VISION / VERKSAMHETSIDÉ
Rapportering
Uppdrag
och strategi
Riskhantering
KontrollInformation
Uppföljning
KOMMUN INVESTS KONTROLLAKTIVITETER
VD
1:A LINJEN
• Verksamheten
• Stödfunktioner
2:A LINJEN
• Risk och Kontroll
• Regelefterlevnad
3:E LINJEN
• Internrevision
EXTERN
• Externrevision
Styrelse
Ägare
Rapportering
Direktiv
Oberoende
Bolagets organisation utgör också en del av kontrollmiljön och
är uppdelad i tre linjer:
1. Första linjen
innefattar alla funktioner som inte utgör kontrollfunktioner.
Dessa funktioner ansvarar för att utföra det dagliga operativa
arbetet i verksamheten och har hela ansvaret och ägarskapet
för affärsverksamheten och hanteringen de risker som
uppkommer i denna.
2. Andra linjen
utgörs av två kontrollfunktioner; Riskavdelningen och
avdelningen för Regelefterlevnad. Andra linjen bistår den första
linjen med expertis inom sina respektive områden och lämnar
råd till första linjen. De ska också övervaka och utmana första
linjens arbete i riskrelaterade frågor.
3. Tredje linjen
utgörs av internrevisionen som är en oberoende
granskningsfunktion som rapporterar till styrelsen.
Internrevisionen är ansvarig för utvärderingen av
styrningsriskhanterings- och kontrollprocesserna.
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Bolaget har en intern webbplats där policyer, instruktioner och
övriga styrdokument finns tillgängliga. Målet är att alla styrande
dokument ska uppdateras minst en gång årligen. På den
interna webbplatsen finns även annan viktig information som rör
verksamheten, exempelvis verksamhetsrapporter.
UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING
Styrelsen följer löpande den finansiella utvecklingen i Bolaget
utifrån månadsrapporter innehållande budget och utfall med
tillhörande kommentarer. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den
information som ledningsgruppen och kontrollfunktionerna
lämnar. Uppföljningen säkerställer bland annat att åtgärder
vidtas för att komma till rätta med eventuella brister, samt
att de förslag till åtgärder som framkommit vid den årliga
utvärderingen och vid den interna och externa revisionen
beaktas. Därutöver genomför ledningen, internrevisionen samt
avdelningarna för Risk och Kontroll och Regelefterlevnad
regelbundna kontroller och granskningar. Risk och Kontroll
granskar årsbokslutsarbetet årligen.
Finansiella
rapporter
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 48
FINANSIELLA RAPPORTER
Resultaträkning 49
Rapport över totalresultat 49
Kommentarer till resultaträkningen 50
Balansräkning 51
Kommentarer till balansräkningen 52
Redogörelse för förändringar i eget kapital 53
Kommentarer till redogörelse för förändringar i eget kapital 54
Kassaflödesanalys 55
NOTER
Not 1 Uppgifter om Kommun invest i Sverige AB 56
Not 2 Redovisningsprinciper 56
Not 3 Risk- och kapitalhantering 60
Not 4 Räntenetto 77
Not 5 Provisionskostnader 77
Not 6 Nettoresultat av finansiella transaktioner 78
Not 7 Övriga rörelseintäkter 78
Not 8 Allmänna administrationskostnader 78
Not 9 Övriga rörelsekostnader 81
Not 10 Kreditförluster, netto 81
Not 11 Påförda avgifter; Riskskatt och resolutionsavgift 81
Not 12 Skatter 81
Not 13 Förslag till vinstdisposition 81
Not 14 Belåningsbara statsskuldförbindelser 82
Not 15 Utlåning 82
Not 16 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 82
Not 17 Aktier och andelar i dotterföretag 83
Not 18 Derivat och säkringsredovisning 83
Not 19 Immateriella tillgångar 85
Not 20 Materiella tillgångar 85
Not 21 Övriga tillgångar 85
Not 22 Övriga skulder 85
Not 23 Avsättningar 85
Not 24 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 85
Not 25 Närståenderelationer 86
Not 26 Finansiella tillgångar och skulder 86
Not 27 Information om finansiella tillgångar och skulder som är föremål för kvittning 91
Not 28 Händelser efter balansdagen 92
Fem år i sammandrag 93
Alternativa nyckeltal 94
Underskrifter 95
Revisionsberättelse 96
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 49
FINANSIELLA RAPPORTER | RESULTATRÄKNING
Resultaträkning
1 januari–31 december
Mnkr Not 2024 2023
Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden 23 550,2 20 482,6
Övriga ränteintäkter 198,3 361,2
Räntekostnader beräknade enligt effektivräntemetoden -22 528,8 -19 474,8
Övriga räntekostnader -197,3 -378,6
RÄNTENETTO 4 1 022,5 990,5
Erhållna utdelningar 2,1 3,0
Provisionskostnader 5 -13,9 -13,1
Nettoresultat av finansiella transaktioner 6 286,0 47,6
varav bortbokade tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde - -0,1
Övriga rörelseintäkter 7 16,2 14,9
SUMMA RÖRELSEINTÄKTER 1 312,9 1 042,8
Allmänna administrationskostnader 8 -305,1 -242,7
Av- och nedskrivningar på immateriella tillgångar 19 -6,1 -6,2
Av- och nedskrivningar på materiella tillgångar 20 -1,6 -2,0
Övriga rörelsekostnader 9 -3,5 -2,6
SUMMA KOSTNADER -316,3 -253,5
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 996,5 789,3
Kreditförluster, netto 10 0,1 2,8
Påförda avgifter; Riskskatt och resolutionsavgift 11 -358,2 -343,0
RÖRELSERESULTAT 638,4 449,2
Skatt 12 -133,3 -94,0
ÅRETS RESULTAT 13 505,1 355,2
Rapport över totalresultat
1 januari–31 december
Mnkr Not 2024 2023
ÅRETS RESULTAT 505,1 355,2
Övrigt totalresultat - -
TOTALRESULTAT 505,1 355,2
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 50
FINANSIELLA RAPPORTER | RESULTATRÄKNING
Kommentarer till resultaträkningen
RÄNTENETTO
Räntenettot ökade med 32 mnkr, motsvarande 3,2%, och
uppgick till 1 022,5 (990,5) mnkr. Den ökade utlåningsvolymen
om 33 miljarder har bidragit till det högre räntenettot. Under
andra halvan av 2024 har Riksbankens styrränta och därtill
relaterade marknadsräntor sjunkit vilket pressat ned räntenettot
något då Bolaget har mer räntebärande finansiella tillgångar
än motsvarande finansiella skulder. En stor del av tillgångarna
utgörs också av Bolagets likviditetsreserv som placeras till låg
risk och ger lägre avkastning än övriga tillgångar.
Kostnaden för rating, svenskt obligationsprogram och andra
avgifter för att låna upp pengar belastar räntenettot med 58,5
(42,5) mnkr. Ökningen är relaterad till ökade kostnader för
svenskt obligationsprogram.
För mer information gällande periodens räntenetto, se not 4.
NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER
Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till 286,0
(47,6) mnkr. Resultatet förklaras huvudsakligen av orealiserade
marknadsvärdesförändringar om 281,6 (59,3) mnkr. Skillnaden
i värde mellan Bolagets tillgångar och skulder som värderas
till verkligt värde har minskat under året vilket ger en positiv
resultateffekt av orealiserade marknadsvärdesförändringar.
Eftersom Kommuninvest har för avsikt att hålla tillgångarna och
skulderna till förfall realiseras normalt sett inte dessa värden.
För vidare information, se vidare not 6.
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
Licensintäkter för Bolagets tjänster inom KI Finans ökade med
1,2 mnkr till 11,8 (10,6) mnkr.
KOSTNADER
Kostnaderna uppgick till -316,4 (-253,5) mnkr, varav
personalkostnader utgjorde -150,1 (-137,9) mnkr och övriga
kostnader -166,2 (-115,6) mnkr.
Ökningen av personalkostnader förklaras av helårseffekter för
tillsättning av tidigare vakanser och resursförstärkningar till det
utvecklingsarbete som bedrivs för att transformera Bolagets
IT-stöd.
Ökningen av övriga kostnader förklaras också av
utvecklingsarbetet, i form av ökade kostnader om 35 mnkr för
externa resurser och högre IT-kostnader avseende licenser för
nya affärssystem. Avskrivningarna var i nivå med föregående år.
Kreditförlusterna uppgick till 0,1 (2,8) mnkr.
Riskskatten för Bolaget uppgick till -334,7 (-325,9) mnkr.
Orsaken till den högre nivån är att basen för skatteberäkningen,
Bolagets totala skulder, ökade jämfört med föregående år.
Resolutionsavgiften för år 2024 har för Kommuninvest av
Riksgälden fastställts till -23,5 (-17,1) mnkr.
Bolagets helägda dotterbolag, Kommuninvest Fastighets
AB, genererade ett koncernbidrag om 2,1 (3,0) mnkr.
Fastighetsbolagets styrelse ansåg att koncernbidraget inte
hindrar Fastighetsbolaget att fullgöra sina förpliktelser på
kort och lång sikt och ej heller från att fullgöra erforderliga
investeringar.
ÅRETS RESULTAT
Kommuninvests rörelseresultat, resultat före skatt, uppgick till
638,4 (449,2) mnkr. Det högre resultatet förklaras i huvudsak av
orealiserade marknadsvärdesförändringar om 281,6 (59,3) mnkr.
Kommuninvests operativa resultat, vilket definieras som
rörelseresultat exklusive marknadsvärdesförändringar,
förväntade kreditförluster och riskskatt uppgick till 691,4 (713,0)
mnkr, för mer information se Alternativa nyckeltal.
Årets skattekostnad redovisad i resultaträkningen uppgick till
-133,3 (-94,0), för mer information angående redovisad skatt, se
not 12.
Resultatet efter skatt uppgick till 505,1 (355,2) mnkr.
Personalkostnader
Övriga administrationskostnader
Resolutionsavgift/Riskskatt
RÖRELSERESULTAT FÖRE SKATT
Mnkr
KOSTNADSFÖRDELNING
Mnkr Räntepunkter
Avskrivningar
Övriga rörelsekostnader
Förvaltningskostnader exkl.
resolutionsavgift/riskskatt, i
baspunkter av utlåning
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 51
FINANSIELLA RAPPORTER | BALANSRÄKNING
Balansräkning
Mnkr Not 2024 2023
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3 6 575,8 4 722,7
Belåningsbara statsskuldförbindelser 3,14 34 541,6 31 481,4
Utlåning till kreditinstitut
3
712,6 401,9
Utlåning
3,15
544 428,3 508 802,2
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
3,16
17 065,1 9 916,4
Aktier och andelar i dotterföretag 17 42,0 42,0
Derivat 3,18,27 9 951,5 7 822,8
Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring -217,1 -
Immateriella anläggningstillgångar 19 6,1 12,3
Materiella tillgångar
20
5,1 4,6
Aktuell skattefordran - 7,2
Övriga tillgångar 21 155,6 5 663,7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 48,4 33,9
SUMMA TILLGÅNGAR 613 315,0 568 911,1
SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL
Skulder och avsättningar
Skulder till kreditinstitut
3 2 433,9 821,1
Emitterade värdepapper 3 588 475,7 543 532,3
Derivat 3,18,27 307,0 5 961,3
Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring
- 987,2
Övriga skulder 22 10 102,0 6 496,0
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 79,7 57,7
Avsättningar 23 0,0 0,0
Summa skulder och avsättningar 601 398,3 557 855,6
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital 10 900,0 10 175,0
Fond för utvecklingsutgifter 6,1 12,3
Reservfond 17,5 17,5
Fritt eget kapital
Fri överkursfond 540,0 395,0
Balanserat resultat -52,0 100,5
Periodens resultat 13 505,1 355,2
Summa eget kapital 11 916,7 11 055,5
SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 613 315,0 568 911,1
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 52
FINANSIELLA RAPPORTER | BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
Kommuninvests totala tillgångar uppgick vid periodens slut till
613 315,0 (568 911,1) mnkr. Utlåningen, som utgör huvuddelen
av tillgångarna, uppgick i nominella termer till 545 151,4 (511
851,3) mnkr, en ökning med 33 300,1 mnkr och en tillväxt om
6,5% (6,1%).
Likviditetsreserven, bestående av balansräkningsposterna
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, Belåningsbara
statsskuldförbindelser, Utlåning till kreditinstitut samt
Obligationer och andra räntebärande värdepapper, ökade till 58
895,1 (46 522,4) mnkr.
Ställda säkerheter för derivatskulder som ingår i posten
Övriga tillgångar, minskade till 133,2 (5 625,9) mnkr. För mer
information om övriga tillgångar, se not 21.
Derivattillgångarna (derivat med positivt marknadsvärde) ökade
till 9 951,5 (7 822,8) mnkr.
SKULDER
Bolagets skulder uppgick till 601 398,3 (557 855,6) mnkr.
Upplåningen, i form av emitterade värdepapper, ökade under
året till 589 438,9 (550 733,9) mnkr i nominella termer, en
ökning med 38 705,0 mnkr motsvarande 7,0%. Derivatskulderna
(derivat med negativt marknadsvärde) uppgick till 307,0 (5
961,3) mnkr.
Balansräkningsposten Övriga skulder uppgick till 10 102,0
(6 496,0) mnkr. I Övriga skulder ingår erhållna säkerheter
för derivattillgångar om 9 204,7 (5 583,0) mnkr. Ytterligare
information angående övriga skulder återfinns i not 22.
Ställda och erhållna säkerheter för derivat clearade hos
central motpart för clearing nettas per motpart och valuta i
balansräkningen, se vidare not 27. För ställda och erhållna
kontantsäkerheter för derivat som ej har clearats hos central
clearingmotpart föreligger ej kvittningsrätt och redovisas
därmed brutto i balansräkningen.
Kommentarer till balansräkningen
Utlåning
Balansomslutning
Eget kapital
BALANSRÄKNING
Mdkr
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 53
FINANSIELLA RAPPORTER | REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPTIAL
Redogörelse för förändringar i eget kapital
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Totalt eget
kapital
Mnkr
Aktie-
kapital
Pågående
nyemission
Fond för utveck-
lingsutgifter
1
Reserv-
fond
2
Fri över-
kursfond
Balanserad vinst
eller förlust
Årets
resultat
Ingående eget kapital 2023-01-01 9 475,0 - 18,5 17,5 255,0 444,8 -42,1 10 168,8
Årets resultat 355,2 355,2
Årets förändring fond för utvecklingsutgifter -6,2 6,2 -
Övrigt totalresultat -
Summa totalresultat - - -6,2 - - 6,2 355,2 355,2
Transaktioner med ägare
Vinstdisposition -42,1 42,1 -
Nyemission 700,0 140,0 840,0
-
Koncernbidrag -388,4 -388,4
Skatteeffekt på koncernbidrag 80,0 80,0
Summa transaktioner med ägare 700,0 - - - 140,0 -350,5 42,1 531,6
Utgående eget kapital 2023-12-31 10 175,0 - 12,3 17,5 395,0 100,5 355,2 11 055,5
Ingående eget kapital 2024-01-01 10 175,0 - 12,3 17,5 395,0 100,5 355,2 11 055,5
Årets resultat 505,1 505,1
Årets förändring fond för utvecklingsutgifter -6,2 6,2 -
Övrigt totalresultat -
Summa totalresultat - - -6,1 - - 6,2 505,1 505,1
Transaktioner med ägare -
Vinstdisposition 355,2 -355,2 -
Nyemission 725,0 145,0 870,0
Pågående nyemission -
Koncernbidrag -647,2 -647,2
Skatteeffekt på koncernbidrag 133,3 133,3
Summa transaktioner med ägare 725,0 - - - 145,0 -158,7 -355,2 356,1
Utgående eget kapital 2023-12-31 10 900,0 - 6,1 17,5 540,0 -52,0 505,1 11 916,7
1) Fond för utvecklingsutgifter motsvarar aktiverade egenupparbetade utvecklingskostnader som förts om från balanserad vinst eller förlust, justerat med en proportionell andel
av avskrivningen som förts tillbaka från fonden till fritt eget kapital.
2) Reservfond avser tidigare lagstadgad avsättning till bundet eget kapital. Kravet avskaffades 1 januari år 2006 och tidigare gjorda avsättningar står kvar.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 54
FINANSIELLA RAPPORTER | REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPTIAL
EGET KAPITAL
Vid utgången av året uppgick det egna kapitalet i Bolaget till
11 916,7 (11 055,5) mnkr, efter lämnat koncernbidrag om 647,2
(388,4) mnkr till Kommuninvest Ekonomisk Förening.
Aktiekapitalet uppgick vid årets slut till 10 900,0 (10 175,0)
mnkr fördelat på 109 000 000 (101 750 000) aktier. Ökningen
i aktiekapital består av en nyemission om 725,0 (700,0) mnkr.
Emissionen gjordes, i enlighet med Föreningens kapitalplan,
till en överkurs om 120 procent. Därigenom ökade den fria
överkursfonden med 145,0 (140,0) mnkr till 540,0 (395,0) mnkr.
Totalt aktiekapital är hänförligt Föreningens medlemmar och
inga aktier är tillgängliga för handelsändamål.
Kommentarer till redogörelse för
förändringar i eget kapital
EGET KAPITAL 5 ÅR
Mnkr
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 55
FINANSIELLA RAPPORTER | KASSAFLÖDESANALYS
Kassaflödesanalys
Mnkr 2024 2023
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat 638,4 449,2
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet -276,5 -50,9
Betald inkomstskatt 7,2 -3,6
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 369,1 394,7
Förändring av likviditetsportfölj -10 155,8 -3 886,1
Förändring av utlåning -33 166,8 -30 263,4
Förändring av övriga tillgångar 5 493,7 -4 975,1
Förändring av övriga skulder 3 228,8 -8 981,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten -34 231,1 -47 711,4
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella tillgångar - -
Förvärv av materiella tillgångar -2,2 -2,3
Avyttring av materiella tillgångar - 0,3
Kassaflöde från investeringsverksamheten -2,2 -2,0
Finansieringsverksamheten
Emission av räntebärande värdepapper 228 770,4 207 445,8
Förfall och återköp av räntebärande värdepapper -192 995,3 -183 473,4
Nyemission 870,0 840,0
Förändrade skuldförhållanden gentemot moderbolag -248,0 44,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 36 397,1 24 856,4
Årets kassaflöde 2 163,8 -22 856,9
Likvida medel vid årets början 5 124,8 27 981,7
Likvida medel vid årets slut 7 288,6 5 124,8
Likvida medel består i sin helhet av kassa och tillgodohavanden hos centralbanker samt utlåning till kreditinstitut vilka
vid anskaffningstillfället har en löptid om högst 3 månader samt är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet
Avskrivningar 7,8 8,2
Vinst vid avyttring av materiellla anläggningstillgångar 0,0 -0,2
Kursdifferenser från förändring av finansiella anläggningstillgångar -2,6 3,2
Orealiserade marknadsvärdesförändringar -281,6 -59,3
Kreditförluster, netto -0,1 -2,8
Summa -276,5 -50,9
Betalda och erhållna räntor som ingår i kassaflödet
Erhållen ränta
1
21 824,5 17 561,3
Erlagd ränta
2
-15 522,8 -16 450,4
1) Som erhållen ränta redovisas de betalningar som har betalats och erhållits för Bolagets utlåning och placeringar samt de betalningar som betalats och erhållits avseende derivatkontrakt som används för att säk-
ra Bolagets utlåning och placeringar.
2) Som erlagd ränta redovisas de betalningar som har betalats och erhållits för Bolagets upplåning samt de betalningar som betalats och erhållits avseende derivatkontrakt som används för att säkra Bolagets upp-
låning.
AVSTÄMNING AV SKULDER SOM HÄRRÖR FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
2024 IB Kassaflöden
Valutakurs
-förändringar
Verklig värde
-förändring Koncern-bidrag UB
Upplåning inkl derivat 542 491,9 35 775,1 -2,6 3 000,7 - 581 265,1
Aktiekaptal inkl överkursfond 10 570,0 870,0 - - - 11 440,0
Koncernskuld 447,0 -248,0 - - 647,2 846,2
Summa 553 508,9 36 397,1 -2,6 3 000,7 647,2 593 551,3
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 56
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
Noter
Alla belopp anges i miljoner kronor i den mån inte annat uttryckligen anges.
NOT 1 UPPGIFTER OM KOMMUNINVEST I SVERIGE AB
Årsredovisningen avges per 31 december år 2024 och avser
Kommuninvest i Sverige AB (publ), organisationsnummer
556281-4409. Kommuninvest har sitt säte i Örebro.
Kommuninvests adress är: Box 124, 701 42 Örebro.
Moderbolag till Kommuninvest i Sverige AB är Kommuninvest
Ekonomisk förening, 716453-2074.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den
12 februari 2025. Resultat- och balansräkning blir föremål för
fastställelse på årsstämman den 3 april 2025.
NOT 2 REDOVISNINGSPRINCIPER
Överensstämmelse med normgivning och lag
Kommuninvests årsredovisning är upprättad enligt Lag om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL)
samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS
2008:25) inklusive alla tillämpliga ändringsföreskrifter. Detta
innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden
följs så långt detta är möjligt, inom ramen för ÅRKL och med
de tilllägg och undantag som anges i FFFS 2008:25. Vidare
har rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering,
Redovisning för juridiska personer (RFR 2), tillämpats. I enlighet
med ÅRKL 7 kap 6a har Kommuninvest valt att ej upprätta
koncernredovisning.
Redovisningsprinciperna överensstämmer med de som
tillämpades i årsredovisningen för 2023 med undantag för
ändringar föranledda av nya eller ändrade IFRS-standarder som
har trätt i kraft under 2024.
KONCERNREDOVISNING
Kommuninvest i Sverige AB äger sedan 1 januari år 2012
Kommuninvest Fastighets AB vilket innebär att Kommuninvest
i Sverige AB är en koncern med Kommuninvest i Sverige
AB som moderbolag och Kommuninvest Fastighets AB
som dotterbolag. Verksamheten i Kommuninvest Fastighets
AB består i sin helhet av att äga samt förvalta byggnaden
där Kommuninvest i Sverige AB bedriver sin verksamhet. I
enlighet med ÅRKL 7:6a upprättar Kommuninvest i Sverige AB
inte koncernredovisning eftersom dotterbolaget är av ringa
betydelse för att ge en rättvisande bild av ställning och resultat.
För ytterligare information se not 17. Koncernens årsredovisning
upprättas av moderföreningen, Kommuninvest Ekonomisk
förening, och publiceras 2025-04-03 på
www.kommuninvest.se.
NYA OCH ÄNDRADE LAGAR, STANDARDER OCH TOLKNINGAR
Inga nya eller ändrade lagar, standarder och tolkningar som
har införts under året har haft någon väsentlig påverkan på
Kommuninvests resultat, ställning, upplysningar, kapitalkrav,
kapitalbas eller stora exponeringar.
NYA OCH ÄNDRADE LAGAR, STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM EJ
TRÄTT I KRAFT
IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter
Den 9 april 2024 publicerade IASB den nya standarden IFRS
18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter som
ersätter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Under
förutsättning att IFRS 18 antas av EU, och den tidpunkt för
ikraftträdande som IASB föreslagit inte ändras, kommer
standarden att tillämpas från och med räkenskapsåret
2027. IFRS 18 medför nya krav på utformningen av och
upplysningarna i finansiella rapporter, med särskilt fokus
på resultaträkningen och upplysningarna kring ledningens
resultatmått. Standarden förväntas inte medföra några
finansiella effekter för Kommuninvest eftersom IFRS 18
fokuserar på presentation och upplysningar i de finansiella
rapporterna. Kommuninvest kommer påbörja ett arbete med att
analysera effekterna av den nya standarden.
IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 7 Finansiella
instrument: upplysningar
Den 30 maj utfärdade Board IASB ändringar avseende IFRS
9 Finansiella instrument och IFRS 7 Finansiella instrument:
upplysningar som skall tillämpas från den 1 januari 2026,
med tidigare tillämpning tillåten efter godkännande av EU.
Kommuninvest kommer påbörja ett arbeta med att analysera
effekten av förändringarna i standarderna.
Övriga förändringar i IFRS Accounting Standards
Ingen av de övriga kommande förändringarna i
redovisningsregelverken som är utfärdade för tillämpning
bedöms få någon väsentlig inverkan på Kommuninvests
finansiella rapporter, kapitaltäckning, stora exponeringar eller
andra förhållanden enligt tillämpliga rörelseregler.
VÄSENTLIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN
Vid upprättande av årsredovisningen görs bedömningar och
antaganden som påverkar redovisning och tilläggsupplysningar.
De viktigaste bedömningarna vid tillämpning av
redovisningsprinciper utgör hur finansiella instrument
klassificeras och värderas enligt vad som redogörs för nedan i
avsnittet Finansiella instrument.
För tillgångar och skulder värderade till verkligt värde påverkas
värdet av bedömningen av om tillgängliga marknadspriser kan
anses vara tillgängliga på en aktiv marknad. Vid fastställandet
av verkligt värde för finansiella instrument som ej handlas på
en aktiv marknad tillämpas värderingstekniker och därvid görs
antaganden som kan vara förenade med osäkerhet. I not 26
beskrivs hur verkligt värde för finansiella instrument beräknas
inklusive väsentliga antaganden, osäkerhetsfaktorer samt
känslighetsanalys. Redovisningen har upprättats på basis av
upplupet anskaffningsvärde med undantag för den betydande
del av Bolagets finansiella tillgångar och skulder som redovisas
till verkligt värde vid bristande överensstämmelse eller till
upplupet anskaffningsvärde med justering för verkligt värde
avseende den risk som är föremål för säkringsredovisning. Se
vidare avsnittet om Finansiella instrument samt not 26.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 57
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 2 FORTS.
Bedömning har gjorts gällande Kommuninvests affärsmodell
för finansiella tillgångar som är att hålla dessa till förfall. Under
året har ingen förändring skett gällande affärsmodellens syfte
och bedömningen är att affärsmodellen har både efterlevts
under året och dess syfte att erhålla kontraktuella kassaflöden
kvarstår. Bedömningen har inkluderats att syftet med att
hålla tillgångarna är oförändrat samt en utvärdering av årets
försäljningar. För mer information om nettoresultat av finansiella
tillgångar se not 6.
Kommuninvest beräknar förväntade kreditförluster i
enlighet med IFRS 9 på finansiella tillgångar värderade till
upplupet anskaffningsvärde. Vid beräkning av förväntade
kreditförluster används bland annat framåtblickande scenarion
och antaganden. Metoden för att fastställa förväntade
kreditförluster är därmed förenad med osäkerhet. I not 3
redogörs för metodvalen och dess antaganden.
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA
Kommuninvests funktionella valuta är svenska kronor och de
finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga
belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste
miljontal.
TRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella
valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till
den funktionella valutan enligt den valutakurs som föreligger
på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid
omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i
resultaträkningen
består av:
• Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till
upplupet anskaffningsvärde.
• Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till
verkligt värde via resultaträkningen.
• Räntor på derivat som är säkringsinstrument och för vilka
säkringsredovisning tillämpas.
Ränteintäkter och räntekostnader på utlåning, räntebärande
värdepapper, skulder till kreditinstitut samt derivat beräknas
och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. I
ränteintäkter och räntekostnader inkluderas i förekommande
fall periodiserade belopp avseende transaktionskostnader.
Ränteintäkter enligt effektivräntemetoden består av
ränteintäkter på utlåning och placeringar samt ränteintäkter och
räntekostnader från derivat som säkrar utlåning och placeringar.
Räntekostnader enligt effektivräntemetoden består av
räntekostnader på upplåning samt ränteintäkter och
räntekostnader från derivat som säkrar upplåningen.
Kommuninvest har beviljat utlåning med negativ ränta, denna
negativa ränteintäkt redovisas som räntekostnad.
I övriga ränteintäkter och övriga räntekostnader ingår bland
annat ränta på ställd och erhållen säkerhet samt kostnader
för rating och upplåningsprogram. För mer information om
ränteintäkter och räntekostnader se not 4.
PROVISIONSKOSTNADER
Provisionskostnader består av kostnader för mottagna tjänster
såsom depåavgifter, betalningsförmedlingsprovisioner och
värdepappersprovisioner.
NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER
Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de
realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått
med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av
finansiella transaktioner består av:
• Orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och
skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen,
fördelat på handel, obligatoriskt eller genom tillämpning av
verkligt värde optionen.
• Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där
säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas.
• Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med
avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde.
• • Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar
och skulder.
• Valutakursförändringar.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen
inkluderar på tillgångssidan utlåning, utlåning till kreditinstitut,
räntebärande värdepapper, derivat samt övriga finansiella
tillgångar. Bland skulder och eget kapital återfinns skulder till
kreditinstitut, emitterade värdepapper, derivat samt övriga
finansiella skulder. För mer information, se not 26.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i
balansräkningen när Kommuninvest blir part enligt
instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de
avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella
tillgången upphör eller vid en överföring av den finansiella
tillgången och Kommuninvest i samband med detta överför
i allt väsentligt samtliga av de risker och fördelar som är
förknippade med ägande av den finansiella tillgången. En
finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i
avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för
del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och
redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när
det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt när det
föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller
att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Derivat
som clearas med central motpart för clearing redovisas netto
per motpart och valuta i balansräkningen. Förvärv och avyttring
av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör
den dag då Bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra
instrumentet.
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets
verkliga värde med beaktande av transaktionskostnader,
förutom de tillgångar och skulder som återfinns i kategorin
finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
via resultaträkningen, vilka värderas till verkligt värde utan
beaktande av transaktionskostnader.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 58
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 2 FORTS.
Klassificering och värdering av finansiella instrument
Finansiella tillgångar klassificeras utifrån Bolagets affärsmodell.
Affärsmodellen identifieras på portföljnivå och återspeglar hur
portföljens finansiella tillgångar hanteras tillsammans i syfte att
uppnå ett specifikt affärsmål.
Möjliga affärsmodeller för finansiella tillgångar är:
• Hålla till förfall.
• Hålla till förfall och sälja.
• Innehav för handel eller utvärdering på verkligt värde basis.
Kommuninvests finansiella tillgångar delas in i tre portföljer;
utlåningsportfölj, likviditetsportfölj och övrigt. Samtliga
portföljer bedöms ha samma affärsmål, att erhålla kontraktuella
kassaflöden, och affärsmodellen är att hålla till förfall. För att
säkerställa att kassaflöden enbart består av kapitalbelopp
och ränta på kapitalbelopp genomförs SPPI-test löpande
på Bolagets nya tillgångar. Kommuninvest har per den 31
december 2024 ingen tillgång som har fallerat SPPI-testet.
Klassificeringen av affärsmodell och utfall av SPPI-testet
påverkar Bolagets värdering av finansiella tillgångar.
Finansiella instrument kan värderas enligt kategorierna:
• Upplupet anskaffningsvärde.
• Verkligt värde via övrigt totalresultat.
• Verkligt värde via resultaträkningen uppdelat på handel,
obligatorisk eller verkligt värde option.
Vid bristande överensstämmelse värderas finansiella skulder till
verkligt värde via resultaträkningen, i annat fall redovisas dessa
till upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde
När affärsmodellenen för finansiella tillgångar är att hålla dessa
till förfall och kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och
ränta på kapitalbelopp, det vill säga klarar SPPI- testet, ska de
finansiella tillgångarna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Det innebär att upplupet anskaffningsvärde är basen för
Kommuninvests värdering av finansiella tillgångar eftersom
affärsmodellen för Kommuninvests samtliga tillgångar är att
hålla till förfall och samtliga tillgångar bedöms ha kassaflöden
enbart bestående av kapitalbelopp och ränta på kapitalbelopp.
Verkligt värde via övriga totalresultat
Kommuninvest har ingen affärsmodell med syfte att både hålla
till förfall och sälja och därmed heller inga finansiella instrument
i värderingskategorin verkligt värde via övrigt totalresultat.
Verkligt värde via resultaträkningen
Värderingskategorin verkligt värde via resultaträkningen delas
upp på handel, obligatorisk och verkligt värde option.
Kommuninvests derivat som innehas för ekonomisk säkring,
men som ej ingår i säkringsredovisning, redovisas under
värderingskategorin handel för skuldderivat och obligatorisk för
tillgångsderivat.
Om Kommuninvest har en finansiell tillgång som fallerar SPPI-
testet värderas det instrumentet inom kategorin obligatorisk
verkligt värde via resultaträkningen.
Kommuninvest tillämpar verkligt värde optionen när
bristande överensstämmelse har identifierats. Bristande
överensstämmelse uppstår när ett instrument säkrats med ett
eller flera derivatkontrakt för att minimera marknadsrisker utan
att säkringsredovisning tillämpas. Eftersom derivat värderas
till verkligt värde via resultaträkningen men inte den säkrade
posten uppstår en bristande överensstämmelse. När så är
fallet värderas även den ekonomiskt säkrade posten till verkligt
värde via resultaträkningen genom verkligt värde optionen. Det
skulle leda till bristande överensstämmelse i redovisningen
om derivatet värderades till verkligt värde via resultaträkningen
men inte dess säkrade post.
Finansiella skulder i kategorin verkligt värde via
resultaträkningen avser främst upplåning i fast ränta samt
strukturerad upplåning, det vill säga upplåning som är
uppsägningsbar och/eller har kupongbetalning som är rörlig
men inte kopplad till interbankränta.
Anledningen till att upplåning i fast ränta identifierats till denna
kategori är att dessa upplåningar säkras ekonomiskt med ett
derivat utan att säkringsredovisning tillämpas. Det skulle leda
till bristande överensstämmelse om derivatet värderades till
verkligt värde via resultaträkningen, men inte dess upplåning.
Anledningen till att strukturerad upplåning identifierats till
denna kategori är att upplåningen innehåller väsentliga
inbäddade derivat och att det medför att det i en betydande
utsträckning minskar inkonsekvenser i värdering av fristående
derivat och upplåning.
Säkringsredovisning
Kommuninvest tillämpar IAS 39 (EU carve out-versionen) när
det gäller säkringsredovisning.
För att uppnå en rättvisande bild av verksamheten tillämpar
Kommuninvest, där möjligheten finns, säkringsredovisning av
verkligt värde för de tillgångar och skulder som har säkrats
med ett eller flera finansiella instrument. Den säkrade risken
är risken för förändring i verkligt värde till följd av förändringar i
swapräntan.
All eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen.
Om en säkringsrelation inte uppfyller kraven på effektivitet
avbryts säkringsrelationen och tillgången/skulden redovisas
till upplupet anskaffningsvärde och den ackumulerade
värdeförändringen på tillgången/skulden periodiseras över
återstående löptid. Kommuninvests säkringsrelationer har
bedömts vara effektiva.
Transaktionsmatchad säkring
Den säkrade posten, som är en fastränteupplåning,
fastränteplacering eller fastränteutlåning, värderas utifrån
förändringar i verkligt värde med avseende på den risk som
säkrats. Som säkringsinstrument använder Kommuninvest
ränte- och valutaränteswappar. I balansräkningen redovisas
värdeförändringen på den säkrade risken på den säkrade
posten på samma rad i balansräkningen som den säkrade
posten. Både värdeförändring på den säkrade posten samt
säkringsinstrumentet redovisas i resultaträkningen under
nettoresultat av finansiella transaktioner.
Portföljsäkring
Den säkrade posten härstammar från en portfölj av
fastränteutlåningar baserad på förfallodag. Den säkrade
posten värderas om till verkligt värde med avseende på
säkrad risk. Värdet på den säkrade risken redovisas på separat
rad i balansräkningen som Värdeförändring på räntesäkrad
post i portföljsäkring. Som säkringsinstrument använder
Kommuninvest ränteswappar vars villkor överensstämmer med
den säkrade posten. Både värdeförändring på den säkrade
posten samt säkringsinstrumentet redovisas i resultaträkningen
under nettoresultat av finansiella transaktioner.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 59
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 2 FORTS.
KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNINGAR AV FINANSIELLA INSTRUMENT
Kommuninvest beräknar förväntade kreditförluster enligt
IFRS 9. Förlustreserveringar görs även på åtaganden utanför
balansräkningen, vilka för Kommuninvest består av beviljade
ej utbetalda lån, likviditetsgarantier samt byggkreditiv.
Kommuninvest har inga realiserade kreditförluster.
Den särskilda ställningen i den svenska konstitutionen och
den kommunala beskattningsrätten gör att kommuner och
regioner inte kan försättas i konkurs. Inte heller kan de upphöra
att existera på annat sätt. Det är också förbjudet att pantsätta
kommunal egendom vilket innebär att kommunerna och
regionerna med hela sin skattekraft och samtliga tillgångar
svarar för ingångna förbindelser.
Förändringar i förväntade kreditförluster redovisas
i resultaträkningen på raden Kreditförluster, netto. I
balansräkningen redovisas förväntade kreditförluster som en
nedskrivning av tillgångens redovisade värde på tillgångar som
enligt IFRS 9 är föremål för nedskrivningar. Förlustreserveringar
på åtaganden utanför balansräkningen redovisas som
avsättning i balansräkningen. För information om kreditförluster
och beräkningsmodell se not 3 och för resultateffekt av
kreditförluster se not 10.
ALLMÄNNA ADMINISTRATIONSKOSTNADER
Allmänna administrationskostnader omfattar
personalkostnader, inklusive löner och arvoden,
pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala
avgifter samt inhyrd personal, utbildningskostnader och
övriga personalkostnader. Övriga kostnader som ingår i de
administrativa kostnaderna är konsult-, lokal-, IT-, rese-, rating-,
marknadsdatakostnader samt övriga kostnader. För mer
information se not 8.
PÅFÖRDA AVGIFTER; RISKSKATT OCH RESOLUTIONSAVGIFT
Förutom resolutionsavgiften ingår den fr.om 1 januari 2022
införda riskskatten enligt Lag om riskskatt för kreditinstitut.
SKATTER
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och
uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen
förutom då underliggande transaktion redovisas direkt mot
övrigt totalresultat eller eget kapital varvid även tillhörande
skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas avseende aktuellt år. Hit
hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med
utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och
skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
KONCERNBIDRAG
Kommuninvest redovisar lämnade koncernbidrag till
moderföretag direkt mot eget kapital. Erhållna koncernbidrag
redovisas i resultaträkningen under erhållna utdelningar.
KASSAFLÖDESANALYS
Kassaflödesanalysen är framtagen med indirekt metod.
Kassaflöden redovisas indelade i in- och utbetalningar från
den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt
finansieringsverksamheten. I den löpande verksamheten
ingår främst förändring i utlånings- och likviditetsportföljen.
Investeringsverksamheten innefattar investeringar i materiella
och immateriella tillgångar. Finansieringsverksamheten visar
emission samt förfall/återköp av emitterade värdepapper.
Kommuninvest tillämpar undantagsregeln i IAS7:23
och nettoredovisar emissioner kortare än 3 månader. I
finansieringsverksamheten ingår även nyemission samt
förändring av koncernskuld.
SEGMENTRAPPORTERING
Kommuninvest upprättar inte segmentrapportering då enbart
ett segment, utlåning till medlemmarna, finns. All verksamhet
bedrivs i Sverige och alla kunder har sin hemvist i Sverige.
Kommuninvest har ingen kund som står för mer än, eller lika
med, 10 procent av intäkterna.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 60
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 3 RISK- OCH KAPITALHANTERING
Kommuninvests huvuduppdrag är att säkerställa tillgång
till stabil och effektiv upplåning för kommunsektorn. Detta
innebär att med utgångspunkt i kundernas behov låna upp
pengar på den finansiella marknaden. Verksamhetsmodellen
innebär att Bolaget är utsatt för risker. Bolagets mål, principer
och metoder för att hantera dessa risker samt metoder för
att mäta risken presenteras nedan (se även avsnitt Risk- och
kaptialplanering för en övergripande beskrivning av Bolagets
riskprofil och riskorganisation samt den separata risk- och
kapitalhanteringsrapport som finns på www.kommuninvest.se).
Inom varje riskområde framgår även aktuell exponering samt
beräknat kapitalbehov.
RESULTAT OCH KAPITAL
Strategisk risk och affärsrisk
Med strategisk risk avses risken för att Bolaget på grund av
förluster eller andra effekter på balansräkningen inte har
tillräckligt kapital för att bedriva och utveckla sin verksamhet
enligt fastställda planer. Med affärsrisk avses risken att Bolaget
på grund av pris, förtroende, effektivitet eller annan faktor inte
är konkurrenskraftiga på marknaden och därmed successivt
tappar i volymer och lönsamhet. Risken är att resultatet inte når
målen för att tillgodose fortsatt utveckling, utdelningsmål och
kapitalkrav. Risker kring resultat och kapital ska hanteras främst
genom Bolagets interna kapital och likviditetsutvärdering,
IKLU. De interna reglerna för detta framgår av Policy för
kapital och likviditet och tillhörande dokument. Löpande
uppföljning av resultat och kapital ska också göras inom ramen
för den finansiella rapporteringen. Utlåningsvillkor, inklusive
prisdifferentiering, vilket skapar förutsättningar för att hantera
affärsrisker, behandlas i Bolagets interna kreditpolicy.
Kapitalkrav för strategisk risk och affärsrisk
Bolagets bedömning är att kapitalbehovet för strategisk risk
och affärsrisk omhändertas inom bolagets styrelsebuffert.
Kapitaltäckning
Kraven på kapitaltäckning beräknas enligt tillsynsförordningen
(EU) nr 575/2013, också kallad CRR (Capital Requirements
Regulation), som är direkt tillämplig i Sverige samt
kapitaltäckningsdirektivet EU 2013/36, som genomförs
i svensk rätt genom lagar och FI:s föreskrifter.
Finansinspektionen beslutade den 28 september 2022 att höja
buffertvärdet till 1,0 procent med tillämpning från och med den
29 september 2023.
Kapitalbas 2024 2023
Kapitalinstrument
1
10 900,0 10 175,0
Ej utdelade vinstmedel 999,2 863,0
Ackumulerat annat totalresultat
och andra reserver 17,5 17,5
Kärnprimärkapital före
lagstiftnings justeringar 11 916,7 11 055,5
Ytterligare värdejusteringar -284,7 -286,1
Immateriella tillgångar -6,1 -12,3
Sammanlagda lagstiftningsjusteringar
av kärnprimärkapital -290,8 -298,4
Summa kärnprimärkapital 11 625,9 10 757,1
Primärkapitaltillskott – –
Summa primärkapital 11 625,9 10 757,1
Summa supplementärt kapital – –
Totalt kapital 11 625,9 10 757,1
1) För en närmare beskrivning av ingående instrument, se avsnittet Redogörelse för förändringar i
eget kapital.
Riskexponeringsbelopp och minimikapitalbelopp 2024 2023
Kapitalkrav, pelare 1
Riskexpo-
nering
Kapitalkrav
procent
Kapital–
krav
Risk expo-
nering
Kapitalkrav
procent
Kapital–
krav
Kapitalkrav för kreditrisker (schablonmetoden) 247,8 8% 19,8 177,4 8% 14,2
varav exponeringar mot institut 142,7 8% 11,4 80,3 8% 6,4
varav exponeringar mot företag 105,1 8% 8,4 97,0 8% 7,8
Operativa risker, basmetoden 1 759,3 8% 140,7 1 394,5 8% 111,6
Kreditvärdighetsjustering 1 433,6 8% 114,7 1 459,1 8% 116,7
Totalt riskexponerings belopp och minimi kapital belopp 3 440,7 275,2 3 031,0 242,5
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 61
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
Kapitaltäckningsrelationer 2024 2023
Kärnprimärkapitalrelation 337,9% 354,9%
Primärkapitalrelation 337,9% 354,9%
Total kapitalrelation 337,9% 354,9%
Särskilt kapitalbaskrav för andra
risker än risken för alltför låg
bruttosoliditet
1
2024 2023
Ytterligare Kapitalbaskrav
kärnprimärkapital 42,1% 1 447,5 42,1% 1 275,1
Ytterligare Kapitalbaskrav,
primärkapital 14,0% 482,5 14,0% 424,9
Ytterligare Kapitalbaskrav
sekundärkapital 18,7% 643,3 18,7% 566,8
Totalt särskilt kapitalbaskrav för
andra risker än risken för alltför låg
bruttosoliditet 74,8% 2 573,3 74,8% 2 266,9
1) Enligt Finansinspektionens beslut 2021-09-24, i samband med översyn och utvärdering med
särskilda kapitalbaskrav likviditetskrav och pelare 2-vägledning.
Kombinerat buffertkrav 2024 2023
Kapitalkonserveringsbuffert 2,5% 86,0 2,5% 75,8
Kontracyklisk buffert 2,0% 68,8 2,0% 60,6
Systemriskbuffert - - - -
Summa buffertkrav 4,5% 154,8 4,5% 136,4
Kärnprimärkapital tillgängligt
att användas som buffert 255,1% 8 777,3 272,1% 8 247,8
Totalt riskbaserat kapitalbaskrav 2024 2023
Kapitalbaskrav enligt Pelare 1 8,0% 275,3 8,0% 242,5
Kapitalbaskrav, Pelare 2 krav
1
74,8% 2 573,3 74,8% 2 266,9
Kombinerat buffertkrav 4,5% 154,8 4,5% 136,4
Pelare 2 vägledning
1
- - - -
Totalt bedömt kapitalbaskrav 87,3% 3 003,4 87,3% 2 645,7
1) Enligt Finansinspektionens beslut 2021-09-24, i samband med översyn och utvärdering med
särskilda kapitalbaskrav, likviditetskrav och pelare 2-vägledning.
För övrig information som skall lämnas enligt CRR del åtta
samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om
årsredovisning för kreditinstitut och värdepappersbolag, FFFS
2008:25, se Kommuninvests webbplats.
Bruttosoliditet
2024 2023
Balansomslutning 613 315,0 568 911,1
Avgår tillgångsbelopp som dragits av för att
fastställa kärnprimärkapital -290,8 -251,6
Justering för derivatinstrument -4 118,1 -6 522,3
Avdrag i form av exponering till medlemmar
och deras bolag -544 428,3 -508 802,2
Tillkommer möjlig riskförändring
repotransaktioner - 0,5
Total exponering 64 477,8 53 335,4
Primärkapital, beräknad med övergångsregler 11 625,9 10 757,1
Bruttosoliditet 18,0% 20,2%
Bruttosoliditet kapitalbaskrav 2024 2023
Kapitalbaskrav enligt Pelare 1 3,0% 1 934,3 3,0% 1 600,1
Kapitalbaskrav, Pelare 2 krav
1
- - - -
Pelare 2 vägledning
1
- - - -
Totalt bedömt kapitalbaskrav 3,0% 1 934,3 3,0% 1 600,1
1) Enligt Finansinspektionens beslut 2021-09-24, i samband med översyn och utvärdering med
särskilda kapitalbaskrav, likviditetskrav och pelare 2-vägledning.
Internt bedömt kapitalbehov
Skillnaden mellan Bolagets interna bedömning och
Finansinspektionens kapitalbaskrav samt vägledning i pelare
2 utgörs främst av kapitalbehovet för alltför låg bruttosoliditet.
Bolaget bedömer att det finns ett kapitalbehov för risken för
alltför låg bruttosoliditetsgrad, motsvarande skillnaden mellan
0,7 procent bruttosoliditetsgrad och övriga riskjusterade
kapitalbehov inklusive buffertar i pelare 1 och pelare 2.
Finansinspektionens bedömning är att pelare 2-vägledning
avseende brutto soliditet behöver uppfyllas på gruppnivå men
ej för Bolaget på individnivå.
Internt bedömt kapitalbehov 2024 2023
Kapitalbehov, pelare 2
Kreditrisk 21,6 30,0
Marknadsrisker 1785,0 1554,0
Kapitalplaneringsbuffert 401,0 280,6
Totalt internt bedömt kapitalbehov pelare 2,
exkl. risken för alltför låg bruttosoliditet 2 207,6 1 864,6
Internt bedömt kapitalbehov för risken för alltför
låg bruttosoliditetsgrad 1626,1 1695,5
Totalt internt bedömt kapitalbehov pelare 2 3 833,7 3 560,1
Kommuninvests interna kapitalutvärdering ligger till grund
för det internt bedömda kapitalbehovet. För mer information
om Bolagets interna kapitalutvärdering och kapitalplan, se
föregående avsnitt Risk- och kapitalhantering i Kommuninvests
förvaltningsberättelse.
Kapitalmål
Bolagets kapitalmål 2024 uppgår till 7 500 (7 200) mnkr,
vilket motsvarar 1,0 procent bruttosoliditetsgrad plus en
styrelsebuffert på 1 100 (1 200) mnkr. I relation till Bolagets
kapitalbas, som uppgår till 11 625,9 (10 757,1) mnkr,
uppfylls kapitalmålet med god marginal. Kommuninvests
kapitalplanering syftar till att verksamheten skall vara fullgott
kapitaliserat för att möta såväl aktuella samt kommande
regelkrav. För mer information om Bolagets interna
kapitalutvärdering och kapitalplan se föregående avsnitt Risk-
och kapitalhantering, för information om kapitalmål se nedan
tabell.
Kapitalmål 2024 2023
Internt bedömt kapitalbehov 4 500 4 200
Uppskattat kapitalbehov (för gruppen)
enligt Finansinspektionen 6 400 6 000
Styrelsebuffert 1 100 1 200
Kapitalmål 7 500 7 200
NOT 3 FORTS.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 62
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
Medlemsansvar
Kommuner och regioner som är medlemmar i Kommuninvest
Ekonomisk förening har ingått ett solidariskt borgensansvar för
Bolagets samlade förpliktelser. Kommuninvests verksamhet
har förändrats kraftigt sedan Bolaget startade år 1986.
Under år 2010 togs två klarläggande avtal fram utöver det
grundläggande solidariska borgensansvaret för att tydliggöra
medlemmarnas ansvar. Det ena är ett garantiavtal som
reglerar ansvaret för motpartsexponeringar i derivat och
ersätter tidigare klausuler i lånehandlingarna. Det andra är
ett uppdaterat regressavtal som beskriver medlemmarnas
inbördes ansvar. Avtalen ersätter och förtydligar tidigare ansvar
enligt regressavtal och reversvillkor. Avtalen har beslutats hos
respektive medlemskommun under år 2011. Fördelningen av
ansvaret meddelas respektive medlem två gånger årligen i
åtagandebesked, baserat på respektive medlems andel av
Kommuninvests totala utlåning samt respektive medlems
andel av det totala insatskapitalet i Kommuninvest Ekonomisk
förening. Åtagandebeskedet baseras på följande poster
i Kommuninvests balansräkning (mnkr) per 2024-12-31. I
åtagandebeskeden är derivaten upptagna netto per motpart,
det vill säga fordringar på samma motpart har nettats mot skuld
gentemot samma motpart. Dessutom har erhållna och ställda
säkerheter, såsom statspapper, reducerat de derivat som ovan
upptagits som tillgång respektive skuld. Erhållna säkerheter
uppgår per 2024-12-31 till 54,4 (119,0) mnkr och får enbart
användas till att täcka utestående exponeringar. Motsvarande
lämnade säkerheter för Bolagets skulder avseende derivat
uppgår till 0,0 (0,0) mnkr. Dessa redovisas i not 27, men får inte
reduceras i balansräkningen.
2024
Skulder till kreditinstitut 2 433,9
Emitterade värdepapper 588 475,7
Summa upplåning 590 909,6
SKULDER, enligt åtagandebesked
Utlånad upplåning
1
532 014,6
Ej utlånad upplåning
2
58 895,1
Summa upplåning 590 909,7
Derivat, kopplade till utlånad upplåning
1
4,4
Övriga skulder
2
10 181,6
Summa skuld/åtagande 10 186,0
TILLGÅNGAR, enligt åtagandebesked
Utlåning
1
, se not 15 544 428,3
Likviditetsreserv
2
, se not 3, 14, 16 58 895,1
Derivat, kopplade till utlånad upplåning
1
553,5
Övriga tillgångar
2
40,1
Summa tillgångar 603 917,0
1) Fördelningsgrund: procentsats motsvarande respektive medlems andel av Kommuninvests totala
utlåning.
2) Fördelningsgrund: procentsats motsvarande respektive medlems andel av det totala insatskapitalet
i Kommuninvest Ekonomisk förening.
LIKVIDITETSRISK
Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna infria sina
betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten. Kommuninvests
likviditetshantering präglas av en restriktiv syn på likviditetsrisk
och risken begränsas genom att hålla en likviditetsreserv med
höglikvida tillgångar. Likviditetsrisken begränsas ytterligare
genom att Bolaget är fullvärdig medlem i Riksbankens
betalningssystem, RIX, genom vilket Bolaget bland annat kan
låna mot säkerhet.
Bolaget hanterar även strukturell likviditetsrisk, vilket är
risken att Bolaget inte i förväg har finansierat sina åtaganden.
Denna risk begränsas dels genom tillgång till likvida upp-
låningsmarknader, dels genom god löptidsmatchning mellan
tillgångar och skulder.
Bolagets huvuduppdrag är att säkerställa tillgång till stabil och
effektiv upplåning för kommunsektorn. Den största risken för att
Bolaget inte ska kunna fullgöra sitt uppdrag är att Bolaget inte
har tillgång till tillräcklig likviditet för att täcka kommunsektorns
behov. Bolaget hanterar den främst genom tillgång till likvida
upplåningsmarknader.
Likvida upplåningsmarknader
För att säkerställa att upplåningen ger förutsättningar
för att möta utlåning och upplåningsförfall även vid
försvårade marknadsförhållanden har Bolaget tillgång till
likvida upplåningsmarknader med breda investerarbaser.
Bolagets strategiska upplåningsmarknader är svenskt
obligationsprogram samt benchmarkupplåning i USD och EUR
inom EMTN-programmet (Euro Medium Term Note). Kortfristig
upplåning i form av certifikat görs i ECP-programmet (Euro-
Commercial Paper). I dessa program upprätthåller Bolaget
en kontinuerlig marknadsnärvaro. Bolaget har tidigare varit
verksam i den japanska Uridashi-marknaden, men valde att
lämna den i november 2021. Bolaget emitterar löpande gröna
obligationer på sina strategiska upplåningsmarknader.
God matchning mellan tillgångar och skulder
När tillgångar och skulder har olika löptider uppstår
likviditetsrisker. För att minimera denna risk eftersträvar Bolaget
NOT 3 FORTS.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 63
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
en god matchning mellan tillgångar (utlåning och placeringar)
och skulder (upplåning och eget kapital). Tillgångar och
skulder med löptider över ett år ska matchas. I grafen nedan
åskådliggörs balansräkningens förfalloprofil, vilken visar på god
matchning mellan tillgångar och skulder. Den genomsnittliga
löptiden i Bolagets utestående upplåning uppgick vid årets slut
till 2,2 (2,3) år, om tidigast möjliga uppsägningsdatum används
vid beräkningen. Vid uppsägningsbar upplåning har placeraren
rätt att under vissa förutsättningar i förtid begära återbetalning
av utlånade medel. Den genomsnittliga löptiden för Bolagets
tillgångar uppgick vid årets slut till 2,2 (2,2) år, varav den
genomsnittliga kapitalbindningen i Bolagets utlåningsportfölj
var 2,4 (2,4) år och kapitalbindningen i likviditetsreserven var 0,4
(0,4) år.
Löptidsanalys
I löptidsanalysen nedan visas odiskonterade kassaflöden,
NOT 3 FORTS.
inklusive amorteringar och räntebetalningar, utifrån återstående
avtalade förfallotidpunkter. Samtliga flöden är omräknade med
avistakurs till svenska kronor.
TOTAL UPPLÅNING PER INSTRUMENTTYP
2024 (2023)
Sverige 80 (72) %
Tyskland 8 (17) %
Supranationals 6 (6) %
Finland 2 (3) %
Belgien 2 (0) %
Danmark 1 (1) %
Storbritannien 1 (1) %
Svenskt Obligationsprogram
55 (57) %
Benchmark-upplåning,
övriga valutor 26 (25) %
Gröna obligationer 14 (12) %
Euro-commercial paper 4 (4) %
Private Placement 1 (1) %
Uridashi 0 (1) %
Svenskt certifikatsprogram
– (–) %
TOTAL UPPLÅNING PER VALUTA
2024 (2023)
Sverige 80 (72) %
Tyskland 8 (17) %
Supranationals 6 (6) %
Finland 2 (3) %
Belgien 2 (0) %
Danmark 1 (1) %
Storbritannien 1 (1) %
SEK 62 (66) %
USD 31 (31) %
EUR 6 (2) %
JPY 0 (1) %
AUD 0 (1) %
Övriga valutor 0 (0) %
FÖRFALLOPROFIL BALANSRÄKNING
2024-12-31
Mdkr
FÖRFALLOPROFIL BALANSRÄKNING
2023-12-31
Mdkr
Skulder + Eget kapital
Tillgångar
Skulder + Eget kapital
Tillgångar
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 64
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 3 FORTS.
Kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden
2024
På
anfordran 0–3 mån 3 mån–1 år 1–5 år > 5 år
Saknar
löptid Totalt
Redovisat
värde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbank 6 575,8 - - - - - 6 575,8 6 575,8
Belåningsbara statsskuldförbindelser - 31 149,2 3 473,4 - - - 34 622,6 34 541,6
Utlåning till kreditinstitut - 712,6 - - - - 712,6 712,6
Obligationer och räntebärande värdepapper - 1 645,2 5 826,2 10 321,9 - - 17 793,3 17 065,1
Utlåning - 43 168,9 119 568,0 375 662,7 41 957,5 - 580 357,1 544 428,3
Derivat - 4 210,6 8 244,1 10 924,2 663,6 - 24 042,5 9 951,5
Övriga tillgångar - 40,1 - - - - 40,1 40,1
Summa tillgångar 6 575,8 80 926,6 137 111,7 396 908,8 42 621,1 - 664 144,0 613 315,0
Skulder
Skulder till kreditinstitut - 2 433,9 - - - - 2 433,9 2 433,9
Emitterade värdepapper - 38 231,7 141 209,0 422 216,7 25 326,8 - 626 984,2 588 475,7
Derivat - 1 935,9 2 474,7 5 133,5 84,4 - 9 628,5 307,0
Övriga skulder - 10 181,7 - - - - 10 181,7 10 181,7
Efterställda skulder - - - - - - -
Eget kapital - - - - - 11 916,7 11 916,7 11 916,7
Summa skulder och eget kapital - 52 783,2 143 683,7 427 350,2 25 411,2 11 916,7 661 145,0 613 315,0
Total skillnad 6 575,8 28 143,5 -6 572,0 -30 441,4 17 209,9 -11 916,7 2 999,1 0,0
Utställda lånelöften - - - - - - -
Beviljad, ej utbetald utlåning¹ 0,0 -184,5 -33,0 141,5 101,4 - 25,4 -
1) Negativt belopp avser utflöde och positivt belopp avser inflöde.
Kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden
2023
På
anfordran 0–3 mån 3 mån–1 år 1–5 år > 5 år
Saknar
löptid Totalt
Redovisat
värde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbank 4 722,7 - - - - - 4 722,7 4 722,7
Belåningsbara statsskuldförbindelser - 28 512,6 2 485,2 591,0 - - 31 588,8 31 481,4
Utlåning till kreditinstitut - 401,9 - - - - 401,9 401,9
Obligationer och räntebärande
värdepapper - 1 222,5 2 213,8 7 150,0 - - 10 586,3 9 916,4
Utlåning - 55 231,7 100 082,8 341 252,1 47 964,4 - 544 531,0 508 802,2
Derivat - 2 854,6 8 240,7 10 116,2 779,9 - 21 991,4 7 822,8
Övriga tillgångar - 5 763,7 - - - - 5 763,7 5 763,7
Summa tillgångar 4 722,7 93 987,0 113 022,5 359 109,3 48 744,3 0,0 619 585,8 568 911,1
Skulder
Skulder till kreditinstitut - 821,1 - - - - 821,1 821,1
Emitterade värdepapper - 34 816,0 129 586,0 372 404,3 45 622,8 - 582 429,1 543 532,3
Derivat - 4 194,8 6 150,0 11 081,1 126,4 - 21 552,3 5 961,3
Övriga skulder - 7 540,9 - - - - 7 540,9 7 540,9
Efterställda skulder - - - - - - 0,0 0,0
Eget kapital - - - - - 11 055,5 11 055,5 11 055,5
Summa skulder och eget kapital - 47 372,8 135 736,0 383 485,4 45 749,2 11 055,5 623 398,9 568 911,1
Total skillnad 4 722,7 46 614,2 -22 713,5 -24 376,1 2 995,1 -11 055,5 -3 813,1 0,0
Utställda lånelöften - - - - - - 0,0 -
Beviljad, ej utbetald utlåning¹ - -373,3 -89,5 240,9 283,1 - 61,2 -
1) Negativt belopp avser utflöde och positivt belopp avser inflöde.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 65
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 3 FORTS.
Likviditetsreserv
För att säkerställa god betalningsberedskap även under
perioder av stress (t.ex. försvårade finansieringsmöjligheter
på kapitalmarknaderna) har Bolaget en likviditetsreserv.
Likviditetsreserven definieras som Bolagets innehav i
värdepapper, placeringsrepor samt banktillgodohavanden.
Banktillgodohavanden avser placeringar som saknar
underliggande värdepapper. Bolagets direkta innehav i
egna värdepapper samt värdepapper ställda som säkerhet
exkluderas från reserven. Storleken på likviditetsreserven styrs
utifrån principen att tillräcklig volym ska hållas för att Bolagets
likviditetsbehov ska kunna mötas även under perioder med
stor oro på de finansiella marknaderna. Vidare ska Bolagets
likviditetsreserv bestå av tillgångar med god kreditkvalitet samt
hög omsättnings- och repobarhet. Placeringar får endast ske i
likvida räntebärande värdepapper samt banktillgodohavanden
som har senior status vid en obeståndssituation. Placeringar får
innehålla implicita eller explicita nollräntegolv men inga andra
strukturer.
Likviditetsmått
Likviditetstäckningsgraden, Liquidity Coverage Ratio
(LCR), mäter förhållandet mellan höglikvida tillgångar och
nettokassautflödet under en trettiodagarsperiod, i stressat
läge. En LCR på 100 procent säkerställer att Bolagets
likviditetsreserv består av tillräckligt med höglikvida tillgångar
för att i ett stressat scenario kunna möta nettokassautflödet
under de kommande 30 dagarna. Kommuninvest mäter och
övervakar LCR på daglig basis. Dels på total nivå, dels för
signifikanta valutor, det vill säga inom varje separat valuta där
Bolaget har upplåning som uppgår till 5 procent eller mer av
total upplåning. Bolagets signifikanta valutor består av SEK,
USD och EUR. Enligt riskaptit får inte LCR-kvoten underskrida
110 procent. Detta krav omfattar alla valutor sammanräknade
samt separat i valutorna EUR och USD, givet att respektive
valuta är en signifikant valuta. För SEK har styrelsen fastställt
en riskaptit på 85 procent. Den höga andelen statsobligationer
och andra likvida tillgångar i Bolagets likviditetsreserv gör
att likviditetstäckningsgraden med god marginal överstiger
myndigheternas krav. Bolagets LCR enligt CRR-regelverket var
per den 2024-12-31 totalt 470,2 (216,5) procent samt 5 252,4
(211,8) procent i USD, 2 410,8 (684,3) procent i SEK och 1 155
(195,0) procent i EUR (se tabell på nästa sida). När det gäller
mått som avser den strukturella likviditetsrisken mäter och
övervakar Bolaget den stabila nettofinansieringskvoten,
Net Stable Funding Ratio (NSFR), dvs. förhållandet mellan
tillgänglig stabil finansiering och bolagets behov av stabil
finansiering. Bolaget har en riskaptit som innebär att NSFR inte
får underskrida 110 procent. Vid årsskiftet var NSFR 137,3 (140,1)
procent.
2024 2023
Likviditetstäckningsgrad, Liquidity Coverage Ratio (LCR) enligt
CRR-regelverket Totalt USD SEK EUR Totalt USD SEK EUR
Extremt höglikvida tillgångar (Nivå 1) exkl. säkerställda
obligationer 56 287,3 906,7 41 244,3 437,5 43 835,5 881,9 31 988,8 268,1
Extremt höglikvida säkerställda obligationer (Nivå 1) - - - - - - - -
Höglikvida tillgångar (Nivå 2) - - - - - - - -
Likviditetsbuffert, mnkr 56 287,3 906,7 41 244,3 437,5 43 835,5 881,9 31 988,8 268,1
Kassautflöden, mnkr 17 211,4 69,0 5 767,1 108,1 -29 762,3 -1 665,4 -14 632,1 -137,6
Kassainflöden, mnkr 5 241,7 363,5 4 056,3 70,2 9 513,4 1 966,9 9 957,7 0,1
Nettokassautflöde, mnkr 11 969,7 17,3 1 710,8 37,9 -20 249,0 -416,4 -4 674,4 -137,5
Likviditetstäckningskvot (%) 470,2 5 252,4 2 410,8 1 155,0 216,5 211,8 684,3 195,0
Likviditetstäckningsgrad, Liquidity
Coverage Ratio (LCR)
1
2024 2023
Totalt högkvalitativa tillgångar, High-quality liquid
assets (HQLA) (viktat värde) 79 574,1 76 881,2
Kassautflöden – totalt viktade värden 36 448,3 38 959,2
Kassainflöden – totalt viktade värden 12 600,9 12 404,4
Nettokassautflöden (justerat värde) 23 847,4 26 554,9
Likviditetstäckningskvot, % 434,9 302,8
1) Avser genomsnittssiffror för året
Stabil nettofinansieringskvot, Net Stable
Funding Ratio (NSFR) 2024 2023
Totalt tillgänglig stabil finansiering 460 206,5 442 613,9
Totalt behov av stabil finansiering 335 109,4 316 006,6
NSFR-kvot, % 137,3 140,1
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 66
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 3 FORTS.
KREDIT OCH MARKNAD
Kreditrisk
Med kreditrisk avses risken för förlust till följd av en motparts
oförmåga att infria sina förpliktelser vid rätt tidpunkt. Kreditrisk
uppstår på olika sätt i Bolagets verksamhet och delas upp i
tre områden: kreditrisk som uppstår i utlåningsverksamheten,
placeringsrisk som uppstår i bolagets likviditetsreserv samt
kreditrisk på motpartsrisk som uppstår när Bolaget använder
Bolagets kreditriskexponeringar framgår av tabellen nedan.
Kreditriskexponering 2024 2023
Redovisat
brutto-
värde
Förväntade
kredit-
förluster
Redovisat
värde
1
Riskvägt
expone-
ringsvärde
Kapital-
krav
Redovisat
brutto-
värde
Förväntade
kredit-
förluster
Redovisat
värde
1
Riskvägt
expone-
ringsvärde
Kapital-
krav
Kreditgivning
Utlåning till kommuner och
kommunala bolag
2
544 431,7 -3,4 544 428,3 - - 508 806,0 -3,9 508 802,2 - -
– Riskklass 1 362 606,9 -2,1 362 604,7 - - 339 858,0 -2,5 339 855,6 - -
– Riskklass 2 155 741,9 -1,1 155 740,8 - - 144 406,0 -1,2 144 404,8 - -
– Riskklass 3 22 039,3 -0,2 22 039,2 - - 20 583,7 -0,2 20 583,5 - -
– Riskklass 4 4 043,6 0,0 4 043,6 - - 3 958,3 0,0 3 958,3 - -
Placeringar
Belåningsbara statsskuldförbindelser 34 541,8 -0,3 34 541,6 - - 31 481,6 -0,2 31 481,4 - -
– AAA 32 828,2 -0,3 32 827,9 - - 30 439,6 -0,2 30 439,4 - -
– AA 1 713,7 0,0 1 713,7 - - 1 042,0 0,0 1 042,0 - -
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker 6 575,8 0,0 6 575,8 - - 4 722,8 0,0 4 722,7 - -
– AAA 6 575,8 0,0 6 575,8 - - 4 722,8 0,0 4 722,7 - -
Obligationer och ränte–
bärande värdepapper 17 065,7 -0,5 17 065,1 - - 9 916,7 -0,4 9 916,4 - -
– AAA 13 780,4 -0,3 13 780,0 - - 8 065,1 -0,2 8 064,9 - -
– AA 3 285,3 -0,2 3 285,1 - - 1 851,6 -0,2 1 851,5 - -
Utlåning till kreditinstitut 712,8 -0,2 712,6 142,5 11,4 402,0 -0,1 401,9 80,3 6,4
– AAA 0,0 0,0 - - - 1,0 0,0 1,0 - -
– AA 38,1 0,0 38,1 7,6 0,6 101,0 0,0 100,9 20,3 1,6
– A 674,7 -0,2 674,5 134,9 10,8 300,0 -0,1 300,0 60,0 4,8
Derivat1
Derivat 9 951,5 - 9 951,5 - - 7 822,8 - 7 822,8 - -
- AA 4 269,4 - 4 269,4 - - 3 274,1 - 3 274,1 - -
- A 5 682,1 - 5 682,1 - - 4 548,7 - 4 548,7 - -
- BBB - - - - -
Övriga tillgångar
Övriga tillgångar 40,1 - 40,1 105,3 8,4 5 763,7 - 5 763,7 97,1 7,8
Åtaganden utanför balansräkningen
Utställda lånelöften
2
0,0 - 0,0 0,0 0,0 0,0 - 0,0 0,0 0,0
Beviljad, ej utbetald utlåning
2
398,2 - 398,2 0,0 0,0 629,8 - 629,8 0,0 0,0
Totalt (inkl. poster utanför
balansräkningen) 613 717,6 -4,4 613 713,2 247,8 19,8 569 545,4 -4,6 569 540,9 177,4 14,2
1) Det redovisade värdet motsvarar maximal kreditriskexponering, utan hänsyn till erhållna säkerheter eller andra former av kreditförstärkning.
För information om erhållna säkerheter, se avsnitt Motpartsrisk.
2) Mot säkerhet av kommunal borgen. Se vidare i avsnitt Kreditgivningsrisk.
sig av derivat. Styrelsen fastställer begränsningar för Bolagets
totala exponering. Ytterligare begränsningar bestäms av VD och
Kreditkommitté. När Bolaget bedömer återbetalningsförmåga
tas hänsyn till kreditvärdighet inklusive ägarförhållanden,
verksamhetens inriktning och omfattning samt finansiell
stabilitet.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 67
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 3 FORTS.
Förväntade kreditförluster (ECL)
Kommuninvest beräknar i enlighet med IFRS 9 förväntade
kreditförluster. Beslut om de metoder som används i dessa
beräkningar tas i Bolagets ALCO (Asset Liability Committee).
Den dagliga uppföljningen och implementeringen av ALCO-
kommitténs beslut görs av Ekonomiavdelningen samt
Riskavdelningen. Förändringar av kreditrisken följs dagligen.
Kreditriskexponering
Kommuninvest är exponerat mot kreditrisker genom sin
utlåningsportfölj, genom poster utanför balansräkningen och
genom placeringar. Kommuninvests utlåningsportfölj består av
utlåning till kommuner och regioner (medlemmar i Föreningen),
kommunalförbund, kommunala bolag och andra offentliga
entiteter. All utlåning som inte sker direkt till en medlem kräver
en proprieborgen från en eller flera medlemmar. Poster utanför
balansräkningen består av nyutlåning som avtalats men ännu
ej betalats ut. Placeringar består av likvida medel samt innehav
i stater och statligt relaterade motparter, såsom delstater och
kreditinstitut liknande Kommuninvest.
Beräkning av ECL
Vid beräkningen av förväntade kreditförluster, Expected Credit
Loss (ECL) multipliceras exponering vid fallissemang, Exposure
at Default (EAD) med den proportion som anger förlust vid
fallissemang, Loss Given Default (LGD). Detta multipliceras
sedan med sannolikheten för fallissemang, Probability of
Default (PD). ECL=PD*LGD*EAD. ECL uppdateras på daglig basis.
Dessa tre faktorer samt fasallokering följs löpande. Kvartalsvis
görs en samlad bedömning av periodens utveckling samt
eventuellt behov av modelljustering.
Förväntad löptid i ECL-beräkningen
ECL-beräkningen ska göras över olika perioder och dessa
varieras beroende på utveckling av motparters kreditvärdighet.
När ett kontrakt inleds är det i fas 1. ECL beräknas då med
utgångspunkt i att fallissemang kan inträffa under de
kommande 12 månaderna. Skulle en exponering, på grund
av förhöjd kreditrisk, klassificeras i fas 2 utgår beräkningen
istället från hela den återstående löptiden. Vid fallissemang
flyttas exponeringen till fas 3 och anses då kreditförsämrad.
För Bolagets utlåning tillämpas indikatorer för att löpande
följa kreditriskens utveckling. Samtliga kreditexponeringar
är i nuläget i fas 1. För placeringar nyttjar Kommuninvest
regelverkets undantag för låg kreditrisk. Detta med stöd i
placeringsportföljens kreditriskprofil och höga kreditkvalitet.
Kommuninvest definierar låg kreditrisk som ett kreditbetyg
från Moody’s om lägst Baa3 och S&P Global Ratings om lägst
BBB–. Kommuninvest har för närvarande endast exponeringar
med mycket god kreditkvalitet, vilka förutom likvida medel
hos betalningsbanker utgörs av stater eller statlig relation.
Vid negativa förändringar i kreditbetyg görs kvalitativa
bedömningar för att fastställa om det skett en signifikant ökning
i kreditrisk. Under förutsättning att ingen signifikant ökning
bedöms ha inträffat, och kreditbetyget klarar Bolagets krav för
låg kreditrisk, består tillgången i fas 1.
Definition av fallissemang
Kommuninvests definition av ett fallissemang är i linje med de
riktlinjer som Europeiska Bankmyndigheten (EBA) tagit fram
och innebär att en motpart fallerat när minst en av följande
situationer inträffat:
• Kommuninvest anser det osannolikt att motparten till fullo
kommer att kunna fullgöra sina förpliktelser.
• Någon av motpartens förpliktelser gentemot Kommuninvest
är förfallen till betalning sedan mer än 90 dagar.
Innan exponeringen ska anses som fallerad ska Kommuninvest
genomföra en expertbedömning. Denna ska bedöma om en
så kallad teknisk förfallosituation har uppstått, vilket grundas
på EBA:s riktlinjer. Om exponeringen är direkt mot en medlem
(kommun eller region) motiveras den fördjupade analysen
framför allt av kommunernas grundlagsskyddade roll i
samhället - som bland annat omfattar beskattningsrätt – vilket
leder till att en kommun i praktiken inte kan försättas i konkurs.
Fastställande av försämrad kreditkvalitet
Kommuninvest använder en uppsättning indikatorer för att
löpande följa utvecklingen av kreditrisken i utlåningsportföljen.
Indikatorernas funktion är att påvisa om det sker en förändring
i sannolikhet för fallissemang som ska leda till förflyttning
mellan kreditriskfaserna utifrån gränsvärden. Kommuninvest
använder dels kvantitativa, dels kvalitativa indikatorer för den
löpande uppföljningen av utlåningsportföljen. De kvantitativa
indikatorerna består av rating från ratinginstitut och information
från kreditupplysningsleverantör samt nyckeltal för bedömning
av utlåningsmotparter. För de kvantitativa indikatorerna finns
fastställda gränsvärden och överträdelser följs upp. Det finns
också ett gränsvärde som innebär att en tillgång kommer att
flyttas till fas 2 om en betalning är försenad med mer än 30
dagar. De kvalitativa indikatorerna består av omstrukturering
av lånevillkor. Innan en enskild motpart flyttas till fas 2 ska
en särskild bedömning göras för att belysa bakomliggande
orsaker och motpartens övergripande återbetalningsförmåga.
De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet fastställs i ALCO-
kommittén. Kommuninvest har aldrig lidit någon faktisk
kreditförlust, inte modifierat betalningsflöden och inte
omförhandlat ett befintligt avtal. Mot bakgrund av ovanstående
har Bolaget inte några specifika principer för bortskrivningar.
Sannolikhet för fallissemang (PD)
Bolaget utgår från S&P Global Ratings databas för historisk
sannolikhet för konkurs samt applicerar på detta en intern
teoretisk modell för att erhålla framåtblickande data.
Vid beräkning av förväntade kreditförluster i placeringar
tilldelas PD utifrån emittentens rating. Vid beräkning av ECL i
utlåningsportföljen tilldelas PD utifrån en interpolering mellan
PD för svenska staten och PD för en nivå sämre än den lägsta
ratingen för en kommunexponering i portföljen. Detta eftersom
inte samtliga kommuner har kreditbetyg. För interpoleringen
av utlåningsmotpartens rating används Kommuninvests
interna riskvärdesmodell. För utlåningsportföljen
fastställer Kommuninvest PD på motpartsnivå och inte på
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 68
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 3 FORTS.
transaktionsnivå. Detta motiveras av att villkoren för all utlåning
är identisk och det inte finns någon hierarkisk ordning av
krediter som getts till en motpart. Med andra ord kommer
en försämrad kreditkvalitet att påverka motpartens samtliga
transaktioner.
Faktorer som påverkar beräkningen av PD:
• Vikterna för makroekonomiska faktorer baseras på den
empiriska korrelationen mellan makro- och Z-faktorer.
Z-faktorer används för att justera historisk sannolikhet till att
bli framåtblickande.
• För varje segment används specifik långsiktig sannolikhet för
konkurs, där kategorierna ”Icke-finansiella bolag” och ”stater”
används för utlåningsportföljen samt ”Finansiella bolag” för
placeringar.
• Intervaller för Z-benchmark kalibreras dynamiskt och
individuellt för varje segment.
VIKTER, MAKROEKONOMISKA FAKTORER
Utlåning Likviditetsreserv
2024 2023 2024 2023
BNP-prognos 21% 21% 19% 22%
Arbetslöshet 37% 33% 11% 11%
Aktiemarknad 13% 17% 34% 27%
Energi-index 5% 5% 9% 8%
Icke Energi-index 5% 5% 7% 7%
Kreditbetyg 19% 19% 20% 25%
HISTORISK SANNOLIKHET FÖR FALLISSEMANG
Icke-finansiella
bolag och stater
Finansiella
bolag
S&P Rating 2024 2023 2024 2023
AAA 0,00093% 0,00100% 0,00839% 0,00825%
AA+ 0,00166% 0,00180% 0,01256% 0,01235%
AA 0,00299% 0,00322% 0,01881% 0,01850%
AA- 0,00538% 0,00576% 0,02818% 0,02772%
A+ 0,00967% 0,01030% 0,04221% 0,04151%
A 0,01738% 0,01844% 0,06322% 0,06217%
A- 0,03123% 0,03301% 0,09467% 0,09310%
BBB+ 0,05614% 0,05908% 0,14175% 0,13940%
BBB 0,10089% 0,10571% 0,21219% 0,20867%
BBB- 0,18123% 0,18909% 0,31752% 0,31225%
BB+ 0,32536% 0,33798% 0,47489% 0,46701%
BB 0,58342% 0,60342% 0,70971% 0,69794%
BB- 1,04405% 1,07508% 1,05940% 1,04186%
B+ 1,86152% 1,90833% 1,57865% 1,55262%
B 3,29775% 3,36542% 2,34637% 2,30792%
B- 5,77684% 5,86851% 3,47426% 3,41789%
CCC-C 26,26877% 26,34287% 10,79318% 10,63046%
Den PD som används för beräkning av förväntade kreditförluster
är ett viktat genomsnitt av tre olika makroscenarier (normalt,
medellågt samt medelhögt konjunkturläge).
SCENARIOVIKTER
Scenario 2024 2023 Förändring %
Positivt scenario 15% 10% 5%
Basscenario 70% 70% 0%
Negativt scenario 15% 20% -5%
Grunddata för historiska fallissemang hämtas från S&P Global
Ratings för att sedan kalibreras för varje enskilt scenario.
Scenariot med normalt konjunkturläge baseras på observerade
värden av makrofaktorerna som ingår i modellen, medan
scenariot med medellågt konjunkturläge baseras på en
historiskt låg percentil för makrofaktorernas värden och vice
versa för scenariot med medelhögt konjunkturläge.
Förlustgrad vid konkurs (LGD)
Utlåning
Svenska kommuner kan inte gå i konkurs och bedömningen
är även att svenska kommuner och svenska staten har en
hög samvariation vid kristider. Båda har även den svenska
ekonomin som skatteunderlag. Därmed finns en stark
koppling mellan svenska kommuners LGD och svenska
staten. För svenska kommuner används ett schablonvärde
genom en expertbedömning utifrån underlag från S&P Global
Ratings Aggregated European Recovery Data. Resultatet av
bedömningen är att använda en LGD om 35 procent.
Placeringar
Motparter till Kommuninvest har samtliga höga kreditbetyg
och ett stabilt ekonomiskt läge. Historiskt har ingen motpart till
Kommuninvest ställt in betalningarna. Det finns därmed ingen
empirisk historik för LGD. För att bedöma LGD används istället
schablonvärden. För stater och statligt relaterade motparter
genomförs en expertbedömning utifrån underlag från S&P
Global Ratings Aggregated European Recovery Data. Resultatet
av bedömningen är att använda en LGD om 35 procent. För
övriga motparter tillämpas LGD enligt regelverket i CRR.
Enligt artikel 161 ska seniora exponeringar (icke-efterställda
exponeringar) mot finansiella institutioner utan säkerhet ge
en LGD om 45 procent. Även för säkerställda obligationer
tillämpas LGD enligt regelverket i CRR. Enligt artikel 161 ska
säkerställda obligationer som uppfyller villkoren i artikel 129 ge
en LGD om 11,25 procent. Säkerställda obligationer innehåller
översäkerheter. LGD kan komma att justeras vid förändringar i
regelverk eller uppdaterade rapporter från S&P.
Exponering vid fallissemang (EAD)
För EAD används tillgångarnas nominella belopp och
utestående avtalsmässiga kassaflöden diskonterade med
effektiv ränta. Vilka kassaflöden som inkluderas i beräkningen
beror på fasallokeringens utfall. Eftersom undantaget för
låg kreditrisk tillämpas för placeringar inkluderas enbart
kassaflöden på ett års horisont för dessa tillgångar. Bolaget
har inga säkerheter för sin kreditriskexponering. Den effektiva
räntan består av swapränta, spread för Bolagets utestående
emissioner respektive utlåning samt spread mellan Bolagets
upplåningskostnad och de olika emittenttyperna som finns i
placeringar. Swapränta och spread för Bolagets emissioner
inhämtas från sekundärmarknaden medan spread för Bolagets
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 69
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 3 FORTS.
utlåning inhämtas från gällande prislista gentemot kund.
Spread mellan Bolagets upplåningskostnad och de olika
emittenttyperna bestäms genom expertbedömning. Genom att
kombinera dessa beståndsdelar skapas en diskonteringskurva
för varje valuta och löptid.
Känslighetsanalyser
Eftersom samtliga exponeringar är i fas 1 är det endast ett
års PD som påverkar Bolagets förväntade kreditförluster.
Känslighetsanalys utförs på ett års horisont i huvudscenariot.
Känslighetsanalysen för de makroekonomiska faktorerna
återfinns i tabellen nedan. Tabellerna visar hur ECL
påverkas av de makroekonomiska faktorerna givet Bolagets
scenarioviktning.
Känslighetsanalys makroekonomiska faktorer Utlåning,
(Förändring, Från, Till) ECL Mnkr
BNP-prognos (-1% 1,2% 0,2%) -0,92
För. arbetslöshet (+10% 8,5% 9,35%) -1,62
OMX (-10% -2,53% -12,53%) -1,16
Energi-index (-10% -6,25% -16,25%) -0,11
Icke Energi-Index (-10%, -3,05%, -13,05%) -0,30
För. kreditbetyg Stat-Bol (+10% 44,65% 54,65%) -0,39
För. kreditbetyg Fin. (+10% 173,32% 183,32%) -
Känslighetsanalys makroekonomiska faktorer Placeringar,
(Förändring, Från, Till) ECL Mnkr
BNP-prognos (-1% 1,2% 0,2%) -0,13
För. arbetslöshet (+10% 8,5% 9,35%) -0,16
S&P (-10% 5,25% -4,75%) -0,65
Energi-index (-10% -6,25% -16,25%) -0,04
Icke Energi-Index (-10%, -3,05%, -13,05%) -0,07
För. kreditbetyg Stat-Bol (+10% 44,65% 54,65%) -
För. kreditbetyg Fin. (+10% 173,32% 183,32%) -
Känslighet vid förändring i Scenarioviktning visas i tabell nedan.
Känslighetsanalys scenariovikter Effekt Mnkr
Mer positiv (P30 B70 N0) 1,02
Mer negativ (P0 B70 N30) -1,34
Föregående årsskifte (P10, B70, N20) -0,41
P står för positiv, B står för bas och N står för negativ.
Förändringar under året
Förändringar i ECL under perioden
Bolagets ECL minskade med 0,2 mnkr, från 4,6 till 4,4 mnkr.
Vid förra årsskiftet hade Bolaget en viktning om P10, B70 och
N20. Hade dessa vikter applicerats skulle Bolagets ECL varit 4,8
mnkr.
I övrigt har Bolaget inte gjort några expertjusteringar utifrån
rådande omständigheter med hög geopolitisk osäkerhet samt
hög kostnadsutveckling. Samma modell har använts under
hela 2024. Förändringar i PD och LGD visas i tabell nedan.
För förändring i EAD se tabell Förändring av reserveringar för
kreditförluster på nästföljande sida.
Framåtblickande PD
Icke-finansiella
bolag och stater
Finansiella
bolag
S&P Rating 2024 2023 2024 2023
AAA 0,00200% 0,00240% 0,01105% 0,01680%
AA+ 0,00346% 0,00410% 0,01635% 0,02441%
AA 0,00598% 0,00703% 0,02421% 0,03546%
AA- 0,01034% 0,01204% 0,03583% 0,05151%
A+ 0,01788% 0,02062% 0,05303% 0,07482%
A 0,03091% 0,03532% 0,07848% 0,10866%
PD-faktor För ändrings bidrag %
Scenariovikter 58,9%
Makrovikter -58,7%
BNP-prognos 0,0%
Arbetslöshet 160,6%
Aktieindex -92,2%
Energi-index -8,4%
Icke-energi-index 0,0%
För. Kreditbetyg 0,0%
Historisk default-sannolikhet 39,8%
Totalt 100,0%
Förändringar i PD faktor minskade ECL med 0,9 mnkr,
se indelning i riskvariabler och modellförändring i avsnitt
Förändring av reserveringar för kreditförluster på nästa sida.
Underliggande antaganden om LGD har inte ändrats för
perioden.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 70
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 3 FORTS.
Förändring av reserveringar för kreditförluster
2024
Ingående
balans
Start under
perioden
Förfall under
perioden
Förändrade
riskvariabler
Modell–
förändring
Utgående
balans
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker -0,0 -0,0 0,0 - - -0,0
Belåningsbara statsskuldförbindelser -0,3 -11,5 11,6 -0,1 - -0,3
Utlåning till kreditinstitut -0,1 - - -0,1 - -0,2
Utlåning -3,8 -0,2 0,6 -0,0 - -3,4
Obligationer och räntebärande värdepapper -0,4 -0,4 0,0 0,3 - -0,5
Avsättningar för poster utanför balansräkningen 0,0 0,2 -0,2 0,0 - 0,0
Summa -4,6 -11,9 12,0 0,1 - -4,4
Förändring av reserveringar för kreditförluster
2023
Ingående
balans
Start under
perioden
Förfall under
perioden
Förändrade
riskvariabler
Modell–
förändring
Utgående
balans
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker -0,4 -0,0 0,4 - - -0,0
Belåningsbara statsskuldförbindelser -0,5 -27,8 32,2 -4,2 - -0,3
Utlåning till kreditinstitut -0,7 - - 0,6 - -0,1
Utlåning -5,7 -0,5 1,1 1,3 - -3,8
Obligationer och räntebärande värdepapper -0,1 -3,1 0,1 2,7 - -0,4
Avsättningar för poster utanför balansräkningen -0,0 -0,4 0,5 -0,1 - -0,0
Summa -7,4 -31,8 34,3 0,3 - -4,6
Förändringar av bruttoredovisat värde av reserveringar för kreditförluster
2024
Ingående
balans
Start under
perioden
Förfall under
perioden
Utgående
balans
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 4 722,7 17 088,3 -15 235,2 6 575,8
Belåningsbara statsskuldförbindelser 31 481,4 2 000 536,9 -1 997 476,7 34 541,6
Utlåning till kreditinstitut 401,9 269 922,6 -269 611,9 712,6
Utlåning 508 802,2 247 654,5 -212 028,4 544 428,3
Obligationer och räntebärande värdepapper 9 916,4 16 669,1 -9 520,4 17 065,1
Poster utanför balansräkningen 629,8 171 946,1 -172 177,7 398,2
Summa 555 954,4 2 723 817,5 -2 676 050,3 603 721,6
Förändringar av bruttoredovisat värde av reserveringar för kreditförluster
2023
Ingående
balans
Start under
perioden
Förfall under
perioden
Utgående
balans
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 26 217,2 4 722,7 -26 217,2 4 722,7
Belåningsbara statsskuldförbindelser 30 689,7 3 021 691,7 -3 020 900,0 31 481,4
Utlåning till kreditinstitut 1 763,4 12 381,6 -13 743,1 401,9
Utlåning 470 675,9 123 272,2 -85 145,9 508 802,2
Obligationer och räntebärande värdepapper 6 752,3 17 939,2 -14 775,1 9 916,4
Poster utanför balansräkningen 549,2 162 200,6 -162 120,0 629,8
Summa 536 647,7 3 342 208,0 -3 322 901,3 555 954,4
Kreditrisk inom utlåning
Kreditrisk inom utlåning avser risken för att en motpart i
kreditgivningen inte fullgör sina åtaganden. Risken begränsas
genom att utlåning endast sker till medlemmar samt godkända
företag, stiftelser och förbund där en eller flera medlemmar har
ett bestämmande inflytande. Godkända företag, stiftelser och
förbund ska omfattas av borgen från en eller flera medlemmar.
Medlemmar samt godkända företag, stiftelser och förbund
följs upp löpande och bedöms utifrån ett helhetsperspektiv
på koncernnivå. För att skapa en helhetsbild av en medlems
finansiella situation genomförs en kvantitativ riskvärdesanalys.
I denna värderas resultaträkning, balansräkning, demografi
och risker i den kommunala verksamheten. Var och en av
Föreningens medlemskommuner tilldelas utifrån denna analys
ett riskvärde mellan 0 och 13, där ett lägre värde representerar
en lägre risk. Risken i Bolagets utlåningsverksamhet är
mycket låg, Bolaget har aldrig lidit någon kreditförlust i
utlåningsverksamheten.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 71
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 3 FORTS.
RISKVÄRDESMODELL
Antal kommuner
Riskvärde
2021
2022
2023
Kapitalbehov för kreditrisk
Kommunsektorn har ur kapitaltäckningssynpunkt en riskvikt på
0 procent vilket innebär att det, då Bolaget använder schablon-
metoden i CRR-regelverket, inte föreligger något lagstadgat
kapitalkrav för kreditrisk på utlåning.
Placeringsrisk
Utöver de förluster som är motiverade av en enskild
kreditvärdighet på placeringen finns det även en risk för
ytterligare förluster till följd av att risk för fallissemang
samvarierar på flera placeringar. Att risken för fallissemang
samvarierar kan förklaras av faktorer som exempelvis
branschtillhörighet och geografisk tillhörighet. Risken
begränsas genom att likviditetsreserven placeras i
värdepapper och banktillgodohavanden med höga kreditbetyg.
Placeringar begränsas av en landlimit, med undantag för
Sverige och överstatliga motparter där ingen landlimit
föreligger. Utöver detta fastställer Bolagets styrelse årligen
den maximala bruttoexponeringen mot enskilda emittenter.
Den genomsnittliga återstående löptiden på placeringarna
i likviditetsreserven var vid årsskiftet 4,7 (4,7) månader. Den
längsta återstående löptiden på ett enskilt värdepapper var
28,0 (37,0) månader. I tabellerna nedan framgår exponeringen
per land, rating och emittentkategori. Kategorin kreditinstitut
består främst av värdepapper utgivna av så kallade
subventionerade långivare, vilka behandlas som exponering
mot den nationella regeringen, enligt CRR-regelverket.
Placeringar per land 2024 2023
Sverige 37 639,7 33 480,5
Tyskland 6 861,7 7 690,1
Supranationals 9 734,7 2 929,3
Finland 1 162,4 1 387,2
Danmark 1 108,4 571,5
Storbritannien 674,5 299,9
Belgien 1 713,7 163,9
Totalt 58 895,1 46 522,4
Placeringar per rating 2024 2023
AAA 53 183,7 43 228,0
AA 5 036,9 2 994,4
A 674,5 299,9
Totalt 58 895,1 46 522,4
Placeringar per emittentkategori 2024 2023
Nationella regeringar eller centralbanker 41 117,4 36 205,1
Multilaterala utvecklingsbanker 6 067,7 2 929,3
Internationella organistationer 3 667,1 -
Kreditinstitut 8 042,9 7 388,0
- varav subventionerade långivare 7 330,3 6 987,1
- varav placeringsrepor - -
- varav banktillgodohavanden 712,6 400,9
Totalt 58 895,1 46 522,4
Kapitalkrav för placeringsrisk
Vid beräkning av kapitalkrav för placeringsrisk använder
Kommuninvest schablonmetoden enligt CRR-regelverket,
där exponeringsvärdet motsvaras av det redovisade värdet.
Riskvägt exponeringsvärde beräknas genom att exponeringen
åsätts riskvikt i enlighet med regelverket. Det riskvägda
exponeringsvärdet multipliceras med åtta procent och
kapitalkrav för placeringsrisk uppgår följaktligen till 11,4 (6,4)
mnkr.
Kapitalbehov för koncentrationsrisk
Kreditrelaterade koncentrationsrisker mäts på tre
koncentrationer: geografisk koncentration, branschspecifik
koncentration och namnkoncentration. Koncentrationsrisker
uppskattas med Herfindahl-index vilket innebär att
exponeringar grupperas och viktas i förhållande till sin andel av
total exponering. Ett högre Herfindahl-index innebär en större
koncentration.
Kapitalbehov för koncentrationsrisker beräknas med hjälp av
formler som en andel av kapitalbehovet för kreditrisk enligt
pelare 2. De beräkningar av kapitalbehov för kreditriskrelaterad
koncentrationsrisk Bolaget genomfört bygger på den metod
som finns beskriven i Finansinspektionens PM ”FI:s pelare 2
metod för bedömning av kapitalpåslag för kreditrelaterad
koncentrationsrisk från 2020-12-29. Då Bolagets utlåning
omfattas av borgen från en eller flera medlemmar görs
bedömningen att inget kapitalbehov för koncentrationsrisker i
kreditgivningen behöver tas upp. Vid beräkning per 2024-12-
31 uppgick kapitalbehovet i pelare 2 för koncentrationsrisker
i likviditetsreserven till 16,5 (17,9) procent av kapitalkravet för
kreditrisk enligt pelare 1, det vill säga 3,3 (2,5) mnkr.
Motpartsrisk
Motpartsrisk avser risken att en motpart i ett finansiellt
avtal inte fullgör sitt åtagande i enlighet med avtalet.
Motpartsrisk uppkommer då Bolaget ingår derivatkontrakt i
syfte att begränsa marknadsrisker. Motpartsrisk begränsas
genom att kontrakt ingås med finansiella institutioner med
hög kreditvärdighet och med krav på ställda säkerheter.
KOMMUNINVEST ÅRSREDOVISNING 2024 72
FINANSIELLA RAPPORTER | NOTER
NOT 3 FORTS.
Koncentration mot motparter i Bolagets derivatportfölj
kontrolleras dels genom begränsningar på enskilda
motparter, dels genom en begränsning av hur stor andel av
den totala derivatportföljen (nominell volym) som får utgöras
av exponering mot en enskild motpart. Räntekontrakt som
ingås clearas hos en central clearingmotpart. För att Bolaget
ska ingå ett icke-clearat derivat krävs att det finns ISDA-
avtal med motparten vilket reglerar rätten till uppsägning
av kontrakt i förtid om kreditbetyget understiger en i avtalet
fastställd nivå. I tillägg till detta ingår Bolaget säkerhetsavtal
(så kallade CSA-avtal) med samtliga motparter och avtal
om initiala marginalsäkerheter (så kallade CTA-avtal) med
prioriterade motparter. ISDA-avtal medger nettning av positiva
och negativa exponeringar. Motpartsriskexponeringen styrs
utifrån derivatkontraktens marknadsvärde. CSA-avtal reglerar
rätten att inhämta säkerheter för att eliminera den exponering
som uppstår vid värdeförändring av ingångna derivatkontrakt.
CTA-avtal reglerar rätten till översäkerheter utifrån kontraktens
möjliga riskförändring. Ställd Initial Margin för clearade derivat
innebär också en motpartsrisk såväl som ställda översäkerheter.
Total motpartsrisk uppgår därmed till 2 310,2 (4 038,4) mnkr.
Koncentration mot motparter i Bolagets derivatportfölj
begränsas genom hur stor andel av den totala derivatportföljen
(nominell volym) som får utgöras av exponering mot en enskild
motpart.
Derivatexponering 2024 2023
Redovisat värde¹ 9 951,5 7 822,8
Belopp som kvittats i Balansräkningen 11 099,2 12 627,6
Bruttomarknadsvärde² 21 050,7 20 450,4
Nettningsvinster -9 025,7 -13 842,2
Aktuell ersättningskostnad³ 12 025,0 6 608,1
Erhållna säkerheter -11 427,7 -5 705,0
Nettat per motpart inkl. avdrag för säkerheter 597,3 903,1
Ställd Initial Margin 1 707,9 2 253,2
Ställda översäkerheter 5,0 882,1
Total motpartsrisk 2 310,2 4 038,4
1) Summa positiva marknadsvärden efter kvittning.
2) Summa positiva bruttomarknadsvärden före kvittning.
3) Summa positiva bruttomarknadsvärden efter nettning inom varje nettningsavtal.
Kapitalkrav för motpartsrisk
Kommuninvest använder sig av schablonmetoden för
motpartskreditrisk, Standardized Approach to Counterparty
Credit Risk (SA-CCR) för att beräkna exponeringsvärden
för derivatmotparterna. SA-CCR ersätter tidigare metoder
för beräkning av derivatexponeringar. Metoden går ut på
att beräkna exponeringsvärdet, Exposure at Default (EAD).
Ersättningskostnaden (Replacement Cost) beräknas på
avtalsnivå (per CSA-avtal). Möjlig framtida exponering (Potential
Future Exposure) räknas ut per säkringsmängd (hedging set).
Eftersom samtliga medlemmar i Föreningen undertecknat
ett garantiavtal, som innebär att de tar över ansvaret för
Bolagets exponeringar, åsätts riskvikten noll för samtliga
motpartsexponeringar. Riskvägt exponeringsbelopp blir således
noll och kapitalkrav för motpartsrisk blir följaktligen också noll.
Se tabell Kapitalkrav för motpartsrisk.
Kapitalkrav för motpartsrisk 2024 2023
Aktuell ersättningskostnad¹ 12 025,0 6 608,1
Erhållna säkerheter 8 268,8 5 657,3
Exponeringsvärde 20 293,9 12 265,4
Riskvägt exponeringsvärde² - -
Kapitalkrav - -
1) Summa positiva bruttomarknadsvärden efter nettning inom varje nettningsavtal.
2) Garanti från kommunerna ger en riskvikt på 0 procent.
Marknadsrisk
Marknadsrisk definieras som risken för förlust (negativ
förändring av ekonomiskt värde) eller en negativ effekt på
Bolagets intäkter till följd av förändringar i riskfaktorer på den
finansiella marknaden. Marknadsriskerna delas upp i ränterisk,
valutarisk, kreditmarknadsrisk samt övrig prisrisk. Marknadsrisk
uppstår främst vid bristande matchning mellan tillgångar och
skulder. Bolagets exponering mot marknadsrisk begränsas med
hjälp av derivatkontrakt. Bolaget accepterar viss exponering
mot marknadsrisker i syfte att göra verksamheten mer effektiv,
men aldrig i spekulationssyfte.
Ränterisk
Med ränterisk avses risken för en förlust (negativ förändring
av ekonomiskt värde) eller en negativ effekt på Bolagets
intäkter till följd av en förändring i ränteläget. Ränterisk uppstår
till följd av att räntebindningstider i tillgångar och skulder
inte överensstämmer. Bolaget tar inga ränteriskpositioner i
spekulationssyfte utan enbart för att klara av verksamheten.
Utgångspunkten för ränteriskhanteringen är matchning av
räntebindningstid mellan tillgångar och skulder. För att uppnå
en god matchning används vid behov derivat. Inom ränterisk
ryms även intjäningsrisker, vilket betyder förluster till följd av att
intäkter eller kostnader avviker i förhållande till affärsplan och
prognos.
I tabellen på nästa sida visas räntebindningstider för tillgångar
och skulder. För uppsägningsbar ut- och upplåning avser tiden
nästa möjliga uppsägningsdag.