2022

KOMMUN INVEST ISVERIGE AB

Årsredovisning

ÅrsredovisningförKommun investiSverigeAB(publ)ﬁnnspåsidorna–Med”Kommun invest”avsespåsidorna–

Kommun investEkonomisk föreningochellerKommun investiSverigeABFrånsidanavsesKommun investiSverigeABomingetannatanges

Årsredovisningenförägarföreningen Kommun investEkonomiskföreningﬁnnspåkommun investse

INLEDNING

Kommun investikorthet ............................................................................................................................................................................. 

Ordförandeharordet

..................................................................................................................................................................................... 

VDharordet

............................................................................................................................................................................................................ 

Vårtuppdrag

HÅLLBARHETSRAPPORT

Hållbarhetsrapport

...................................................................................................................................................................... 

Miljö-ochklimatarbetet

......................................................................................................................................................................... 

Socialhållbarhet

Styrningekonomiskhållbarhet

.................................................................................................................................................. 

Hållbarhetsindikatorer

............................................................................................................................................................................. 

Revisornsyttrande .................................................................................................................... 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Verksamhetsinriktning ............................................................................................................................................................................. 

Kommunallåneﬁnansiering

.............................................................................................................................................................. 

Utlåning

Upplåning

Likviditetsförvaltning

................................................................................................................................................................................ 

Organisationochmedarbetare

.................................................................................................................................................... 

Finansiellställning

.......................................................................................................................................................................................... 

Förslagtillvinstdisposition

................................................................................................................................................................ 

Risk-ochkapitalhantering

.................................................................................................................................................................. 

Bolagsstyrningsrapport

........................................................................................................................................................ 

FINANSIELLA RAPPORTER

InnehållsförteckningFinansiellarapporterochnoter ................................................................................. 

ResultaträkningochRapportövertotalresultat

................................................................................................... 

Balansräkning

Redogörelseförförändringariegetkapital

.............................................................................................................. 

Kassaﬂödesanalys

.......................................................................................................................................................................................... 

Noter

Femårisammandrag

................................................................................................................................................................................ 

Alternativanyckeltal

.................................................................................................................................................................................... 

Underskrifter

Revisionsberättelse ...................................................................................................................................................................................... 

Tillsammans för

bättre villkor

Kommun invests roll är att erbjuda trygg och kostnads-

eektiv ﬁnansiering till sina medlemmar och kunder

– svenska kommuner, regioner, kommunala bolag

och andra kommunala aktörer.

Grundidé

Tillsammanslånarkommuneroch

regionertryggareoch billigareänvarochen

försigTillsammanskan kommun sektornockså

ökasinkompetensinomﬁnansförvaltning

280

+14

Kommun investägsavkommuner

ochregioner

482

mdkr

Utlåningentillmedlemmarnauppgicktill

mdkrvidutgångenav

Kommun investhar

högstamöjliga

kredit betygAAAAaa

ochstabilautsikter

Grönalån

Grönalån

introducerades

förﬁnansieringavmiljö-

ochklimatrelaterade

investeringarSedan

lanseringenhar

volymenGrönalånvuxit

tillmdkr

Organisation

medtydlig

rollfördelning

Kommun investbeståravtvådelar

Kommun investEkonomiskförening

(Föreningen)ochkredit marknadsbolaget

Kommun investiSverigeAB(Bolaget)

Kommun invest Ekonomisk förening

Administrerarmedlemskap

ochsolidariskborgensamtansvarar

förkapitalanskaning

Styrelsenbeståravpolitikerfrån

kommunerochregioner

Kommun invest i Sverige AB

Bedriverdenﬁnansiellaverksamheten

medupplåninglikviditetsförvaltning

ochutlåning

Styrelsenbeståravpersonermed

kompetensinomblandannatoentlig

förvaltningkapitalmarknadoch

aärsutveckling

Vårvision

Kommun investskavaravärldensbästa

organisationförkommunalﬁnans förvaltning

Viﬁnansierardesvenskalokalaochregionala

sektorernasutvecklingochinvesteringarför

ettgottochhållbartsamhälle

Start

SedanstartenharKommun invest

bidragittillattsänkakommun sektorns

upplåningskostnadermedmång miljard-

beloppDetharislut ändengynnat

medborgarnasomfåtttadelaven

förbättradsamhälls servicepåbådelokal

ochregionalnivå

AAA

Aaa

3Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

KOMMUNINVEST I KORTHET

Från pandemi till krig

- ett utmanande år

2022 var ett utmanande år som i hög grad präglades av den ryska

invasionen av Ukraina, samtidigt som coronapandemin försvagades.

Kommuninvest hanterade turbulenta marknader, hög inﬂation, stigande

räntor och tuare ekonomiska förutsättningar för kommun sektorn. I detta

uppvisade Kommuninvest återigen en påtaglig stabilitet. Utlåningen hade

en relativt god tillväxt. På minussidan står det klart att Kommuninvest

kommer att behöva betala riskskatt även under 2023.

Från pandemi till krig

 blev ett turbulent och utmanande år. Inledningsvis

avlöstes en avklingande kris, coronapandemin, av en

annan: det ryska anfallet på Ukraina. Händelseutveck-

lingen i Ukraina satte sedan en tydlig prägel på resten av

året, med energikris i Europa och global ination på

nivåer som inte observerats på decennier.

I början av året var pandemin alltjämt en genomgri-

pande realitet. Ännu en våg av smittspridning pågick.

Från mars och framåt minskade sedan smittspridningen

avsevärt, både i Sverige och stora delar av världen.

Restrik tioner avskaffades och samhällen öppnades upp.

Det skedde en tydlig återgång till en ny normalitet. Vid

årsskiftet hade detta för svensk del, och på de esta håll i

världen, dock inte lett till några återinförda restriktioner.

Utifrån dynamiken i pandemin inleddes året med en

stark återhämtning. Det gällde i Sverige och merparten

av världsekonomin. Tillväxten var hög. Arbetslösheten

minskade. Samtidigt fanns det askhalsar och leverans-

problem i den globala handeln. I samspelet mellan en

expansiv utveckling och handelsstörningar hade ina-

tionen börjat ta fart.

Genom det ryska angreppet mot Ukraina i slutet av

februari förändrades förutsättningarna. Kriget för-

värrade störningarna i handeln, med särskilt allvarliga

konse kvenser på energiområdet. Detta innebar att ina-

tionen drevs upp till höga nivåer. För att pressa tillbaka

inationen påbörjade centralbanker, inklusive Riksban-

ken, snabba åtstramningar av penningpolitiken. -pro-

gram bromsades. Styrräntor höjdes i rask takt. Mot slu-

tet av året hade inationstakten börjat minska igen i

vissa länder, men inte i andra. Givet denna helhetsbild,

med ett utdraget krig och en stram penningpolitik, mat-

tades konjunkturen successivt av. Vid årsskiftet var stora

delar av världsekonomin, inklusive Sverige, på väg ner

ilågkonjunktur eller recession.

På nansmarknaderna uppstod efter krigsutbrottet en

osäkerhet som tydligt noterades i högre volatilitet och

som sedan i varierande grad fanns kvar året ut. Det

skedde en hastig övergång – där marknadsräntorna som

regel låg steget före centralbankernas styrräntor – från

en utpräglad lågräntemiljö till vad som i ett historiskt

ljus kan betraktas som mer normala räntenivåer. I obli-

gationsmarknaden var det periodvis utmanande för

emittenter att hitta nansiering på de villkor som önsk-

ades. Efterfrågan från investerare skiftade. Volymerna

imarknaden minskade. En viss stabilisering ägde rum

under fjärde kvartalet, men alltjämt med osäkra fram-

tidsutsikter.

Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

KOMMUNINVEST I KORTHET

Denna övergripande utveckling har haft stor påverkan

på den kommunala ekonomin. Med hög ination, stig-

ande räntor och svaga börser – samtidigt som de utö-

kade statsbidrag som fördelades under pandemin fasats

ut – har kommunsektorn gått in i tuffare tider. Resulta-

ten för  ser ut att bli relativt goda. Men budget-

arbetet under hösten var besvärligt, där både  och

 tycks bli svåra år.

Stabilitet

Kommuninvest har trots denna oroliga omvärld fortsatt

att uppvisa en påtaglig stabilitet. Även i denna kontext

har organisationen demonstrerat sin förmåga att stå

stadigt när det blåser. Bolaget gick omedelbart efter den

ryska invasionen upp i krisläge enligt intern krisplan. En

rad åtgärder vidtogs för att höja beredskapen samt säkra

verksamheten i förhållande till exempelvis motparter

och cyberhot. I juni återgick Bolaget till normalläge.

Kommuninvests utlåning fortsatte under året att växa.

I den inledande turbulensen kring Ukraina, samt bitvis

under efterföljande månader, valde vissa kunder att låna

hos Kommuninvest snarare än i egna marknadspro-

gram. Hösten präglades dock i stället av en dämpad

utlåningstillväxt. Hög ination och stigande räntor

bidrog på sina håll till lägre investeringstakt. Med stark

likviditet valde vissa kunder i det nya ränteläget att

amortera. Några kunder ökade aktiviteten igen i sina

marknadsprogram.

De hållbara låneprodukterna fortsatte att utvecklas.

Andelen Gröna lån i förhållande till total utlåning, på

basis av utbetald volym, ökade till att vid årsskiftet

uppgå till ca  procent. Lån för Social Hållbarhet hade

vid årsskiftet nått upp till  beviljade investeringspro-

jekt, , miljarder kronor i beviljade lån och , miljarder

kronor i utbetalda lån.

Kommuninvest tog under året viktiga steg framåt

iupplåningen. Vid en -emission i februari började

, i stället för Libor, användas som referensränta.

Imars emitterades den första obligationen i  sedan

beslutet om tre strategiska upplåningsmarknader – ,

 och  – fattades . Upplåningsprognosen för

året reviderades upp i april och oktober. Huvudskälet till

den andra revideringen var ett behov av likviditet för att

med låg risk och goda marginaler kunna hantera stora

ränte- och valutakursrörelser i en volatil marknad.

Kommuninvest fortsatte att stärka det stöd i nan-

siella beslut som erbjuds kunder och medlemmar. Ett vik-

tigt tillskott var den ”Handbok i skuldförvaltning” som

lanserades i september. Syftet med handboken är att med

hjälp av data, analys och konkreta exempel försöka bistå

5Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

KOMMUNINVEST I KORTHET

kommuner och regioner i de bedömningar som behöver

göras för att driva en balanserad skuldförvaltning.

Den oberoende och tillfälliga expertgruppen Välfärds-

ekonomerna, som Kommuninvest skapade  för att

under och utifrån pandemin stärka analysen av den

kommunala ekonomin, avslutade i juni sitt arbete. Den

femte och sista rapporten, som publicerades i mars,

fokuserade på den framtida utvecklingen av kommun-

sektorns investeringar.

När restriktionerna släpptes i mars återgick Kommun-

invest till ett kontorsbaserat arbetssätt. Även om det

fortfarande nns digitala och hybrida inslag blev

kon toret återigen det självklara navet i verksamheten.

Förenings stämman i mars genomfördes enligt ett

hybridupplägg med fysisk närvaro i Göteborg.

I december utsågs Katarina Ljungqvist till ny vd på

Kommuninvest. Hon tar  april  över efter Tomas

Werngren, som i september meddelade sitt beslut att

lämna vd-posten och förbereda sin pensionering. Hon

kommer, precis som sin företrädare, att gå in i rollen som

vd för både Kommuninvest Ekonomisk förening och

Kommuninvest i Sverige .

Riskskatten

Den så kallade riskskatten implementerades från

 januari . Under året betalade Kommuninvest

, miljoner kronor i skatt.

När beslutet om riskskatten fattades i december 

gjorde riksdagen ett tillkännagivande om kommunal

samverkan. Riksdagen uppmanade regeringen att senast

 oktober  presentera ett förslag om att Kommun-

invest inte längre skulle omfattas av skatten från  janu-

ari . Riksdagen uppmanade även regeringen att

skapa en lösning där kommunsektorn under  skulle

kompenseras för de extrakostnader som skatten för med

sig. Den förra regeringen levererade under sommaren en

kompensation till kommunsektorn, på  miljoner

kronor, men inget legalt undantag för Kommuninvest.

I sin budget för  levererade den nya regeringen en

kompensation. I en utökning av de generella statsbidra-

gen till kommunsektorn ingår kompensationen för risk-

skatten som en integrerad del. Utökningen, och därmed

kompensationen, omfattar perioden –. Men

inte heller den nya regeringen har hittills levererat något

undantag. Kommuninvest räknar därför med att under

, främst på grund av en höjd skattesats, behöva

betala  miljoner kronor i skatt.

Kommuninvest kommer, precis som under , att

fortsätta att arbeta aktivt för att undantaget ska förverk-

ligas. När det gäller hanteringen av skattekostnaden

iorganisationen blir en viktig del av helhetslösningen

stramare villkor för medlemmarna inom ramen för den

ekonomiska föreningen. Som en annan viktig del har

omställningsprogram, för både Bolaget och Föreningen,

börjat genomföras för att via effektiviseringar sänka

kostnadsnivån (exklusive riskskatten) i koncernen. Under

det första året av två var programmen framgångsrika.

6 Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

KOMMUNINVEST I KORTHET

PrivatePlacement()

FlerårsöversiktKommun investiSverigeAB

    

Balansomslutningmdkr     

Utlåning(redovisatvärde)mdkr     

Åretsresultatmnkr -    

Medlemmartotalt     

varavkommuner     

varavregioner     

Kärnprimärkapitalrelation     

Primärkapitalrelation     

Totalkapitalrelation     

Bruttosoliditetsgrad     

Grönaobligationer()

Svenskt certiﬁkatprogram()

Uridashi()

Euro-commercialpaper()

Svenskt

obligationsprogram

()

Benchmarkupplåning

övrigavalutor

()

UPPLÅNINGSPORTFÖLJ

PER PROGRAM

MARKNADS ANDELAR

KOMMUNAL LÅNE FINANSIERING



Upplåningvia

Kommun invest

()

Bankupplåning

()

Upplåningvia

egnamarknads-

program

()

Kommuner





()

Kommunala

bostadsföretag

()

Övriga

kommunala

regionala

företag

()

Kommunala

energi företag

()

Regioner

()

UTLÅNINGSPORTFÖLJ

PERLÅNTAGARKATEGORI

1) Prognos avseende utestående upplåning (siror inom parentes avser faktisk

utestående upplåning i enlighet med kommuners och regioners egna årsredo-

visningar per 2021-12-31).

Allagraferavser--Sirorinomparentesavser--

2) Delar av utlåningen till kommuner vidareutlånas till

kommunala bolag via kommunala internbanker.

7Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

KOMMUNINVEST I KORTHET

Trygghet i en orolig omvärld

I en omvärld präglat av turbulens och oro är Kommuninvest en stabil aktör

och en trygg organisation som står redo att fullt ut stötta våra medlemmar. Det är

det vi ska vara. För att framtidssäkra denna organisation bedriver vi ett löpande

förbättringsarbete med fokus på att bygga styrka och eektivitet.

 blev ett turbulent år. Det ryska aggressi-

onskriget mot Ukraina, den höga inationen,

destigande räntorna, de svaga börserna och

denvikande konjunkturen skapade tuffa utma-

ningar. Vi vet inte hur länge de svåra tiderna

håller i sig, och vi måste vara beredda på att

detblir allt svårare att sia om framtiden.

Kommuninvest är byggt för att klara turbu-

lenta tider. Vi har steg för steg format en orga-

nisation som har ett starkt mandat, en stark

kapitalisering och en god likviditet. Detta ger

den motståndskraft som krävs när det stormar.

Vi kan agera som en trygg hamn. Att möta kom-

muners och regioners nansieringsbehov och

tillhandahålla kvalicerad rådgivning till våra

kunder är vår kärnverksamhet och vårt fokus.

Fortsatt eektivisering

Det nns ett viktigt samspel mellan effektivitet

och styrka. En stark organisation behöver vara

effektiv. Vårt tvååriga omställningsprogram

påbörjades i samband med riskskattens etable-

ring och var nyttigt och angeläget även iandra

avseenden. Resultaten för det första året har

varit positiva. Förändringstakten har varit hög.

Flera processer i verksamheten har effektivise-

rats. De planerade kostnadsminskningarna

iprogrammet har genomförts redan under

. Arbetet kommer systematiskt att drivas

vidare under .

Under de närmaste åren kommer vi att ta

större grepp för att fortsätta att förbättra

Kommun invest. Vi kommer bland annat att höja

cybersäkerheten, utveckla datahanteringen och

skapa en uppdaterad lösning när det gäller

affärssystem. Även här handlar det i stor

utsträckning om att bygga styrka och effektivitet.

Tyvärr kommer riskskatten att fortsätta att vara

en realitet för Kommuninvest även under .

Regeringen har så långt inte hörsammat riks-

dagens uppmaning i ett tillkännagivande från

december  om att skapa ett undantag för

kommunal samverkan genom Kommun invest.

Detta är beklagligt. Att kommunsektorn kom-

penseras för riskskatten räcker inte. Den enda

rimliga lösningen på lång sikt är att undantaget

kommer på plats. Vi förväntar oss att reger-

ingen levererar så att detta sker senast vid

årsskiftet /.

Ökat fokus på hållbarhet

En annan viktig punkt på vår utvecklings agenda

är hållbarhetsarbetet. Våra Gröna lån har

utvecklats positivt. Med dem har vi banat väg

och bidragit till en numera väl etablerad mark-

nad för gröna obligationer. Nu kommer lagstif-

taren efter och etablerar ett gemensamt språk.

Det är bra, det är viktigt för en marknads effek-

tivitet och stabilitet. Kommuninvests ambition

är att stödja våra medlemmar i att successivt

anamma det nya språket för att kunna berätta

om allt det goda omställnings arbete som görs.

Vi har startat upp arbetet med att bygga ut håll-

barhetsrapporteringen. Vi integrerar -risker

ikreditgivning och riskhantering.

Volymen av Lån för Social Hållbarhet har

vuxit, om än i en måttlig takt.

Vd-byte med kontinuitet

I december  utsågs Katarina Ljungqvist till

ny vd på Kommuninvest.  april  tar hon

över efter Tomas Werngren, som i september

meddelade sitt beslut att lämna vd-posten och

förbereda sin pensionering.

Kommuninvest

är byggt för att

klara turbulenta

tider. Vi har steg

för steg format

en organisation

som har ett

starkt mandat,

en stark kapitali-

sering och en

god likviditet.

8 Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

ORDFÖRANDE HAR ORDET

Tomas Werngren har varit vd länge och bytet

blir en stor förändring. Men i grunden nns

också en tydlig kontinuitet. Katarina Ljungqvist

kommer att bygga vidare på styrkan och effekti-

viteten utifrån den stadiga värdegrund som

Kommuninvest står på.

Vid samma tidpunkt,  april , kommer

även jag att lämna över till en efterträdare. Jag

har under många år varit med på Bolagets

utvecklingsresa. Det har varit ett nöje och ett

privilegium. Men nu känner jag att det är rätt

läge att låta någon annan ta över ordförande-

klubban. Jag vill rikta ett stort tack till alla som

bidragit till denna resa!

Ett särskilt tack går till den mycket kompe-

tenta och dynamiska personalen. Den är en stor

tillgång – inte minst i oroliga tider. Det är med-

arbetarna som med sin förändringsvilja skapat

vår styrka. Det är också medarbetarna som

kommer att se till att Kommuninvest når målet

om att bli ”världens bästa organisation för

kommunal nansförvaltning”.

Kommun investiSverigeAB

EllenBramnessArvidsson

Ordförande

Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

Stadig utveckling

i turbulenta tider

I turbulensen under 2022, där det ryska anfallskriget mot Ukraina ﬁck

omfattande återverkningar, fortsatte Kommuninvest att driva på utvecklingen

av verksamheten. Stabiliteten i organisationen var god. Framsteg gjordes inom

bland annat upplåningen, hållbarhetsarbetet samt det omställningsprogram

som syftar tillatteektivisera verksamheten.

Utmanande år

 blev ett utmanande år. Kombinationen

avdet ryska kriget mot Ukraina, hög ination,

stigande räntor, turbulenta marknader och en

vikande konjunktur skapade en lång rad

problem över stora delar av världen.

Kommuninvest har, precis som vid tidigare

kriser, kunnat upprätthålla en påtaglig stabili-

tet. Verksamheten har drivits vidare som nor-

malt. Det är ju också denna typ av lägen som

organisationen är byggd för. Vi ska stå stadigt

även i en turbulent omvärld.

Vår strategi, sedan ett par år tillbaka, för att

ilikhet med svenska staten göra regelbundna

emissioner av obligationer i den svenska

kapital marknaden har varit framgångsrik.

Detta har blivit en stabil och kostnadseffektiv

bas att stå på.

Tuare tider

För kommunsektorn har det blivit en snabb

omsvängning från ett par år med starka resultat

till ekonomiskt tuffare tider. Kostnadsökning-

arna har varit drastiska. Budgetarbetet för 

har varit besvärligt på många håll. Vår bedöm-

ning är dock att den generella nansiella styr-

kan i kommunsektorn är god. Soliditeten är

relativt hög och skuldnivåerna fullt hanterbara.

Utgångsläget inför en tuffare period är bra.

Kommuninvests utlåning fortsatte att växa.

Volymökningen var dock måttlig. Ett stort antal

medlemmar gick in i  med en stark likvi-

ditet. De stigande räntorna ökade incitamenten

att amortera. Dessutom bidrog höjda ränte-

ochbyggkostnader till att hålla tillbaka investe-

ringstakten.

Hållbarhet

Volymen Gröna lån fortsatte växa i god takt.

Samtidigt nns det vissa utmaningar med Lån

för Social Hållbarhet. Volymtillväxten är för-

siktig. På detta område tycks startsträckan för

många medlemmar vara ganska lång.

Inom hållbarhet har vi etablerat struktur och

planering för hantering av -taxonomin och

relaterade regelverk. Det rör sig om att utveckla

hållbarhetsrapporteringen och integrera

-risker i kreditgivning och riskhantering.

Riskskatt

Tyvärr kommer Kommuninvest att betala risk-

skatt,  mnkr, även under . Regeringen

har ännu inte hörsammat uppmaningen från

riksdagen om att skapa ett undantag. Även om

regeringen sett till att kommunsektorn kompen-

seras för riskskatten så är detta en tung belast-

ning för Kommuninvest som organisation. Vi

förväntar oss nu att regeringen säkerställer att

undantaget nns på plats till .

Årets resultat

Det negativa rörelseresultatet för , på –

mnkr, är i hög grad kopplat till riskskatten, med

en kostnad på drygt  mnkr, och orealiserade

marknadsvärdesförändringar på ca – mnkr.

Eftersom marknadsvärdesförändringar är bok-

föringsmässiga kommer negativa värden nu att

leda till ökade rörelseresultat längre fram. Det

operativa resultatet inklusive riskskatt blev 

mnkr. Exklusive riskskatten ligger det operativa

resultatet på  mnkr, vilket är i nivå med

 års utfall. Räntenettot landade högre än

prognos. Den stora volatiliteten i marknaden

Mest av allt kom-

mer jag att sakna

Kommuninvests

dedikerade och

duktiga personal.

Tack för ett

mycket positivt

samarbete!

10 Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

VD HAR ORDET

har varit en utmaning vad gäller hantering

ochkalibrering.

Eektivisering

Hösten  påbörjade Kommuninvest ett

internt omställningsprogram. Det var länkat till

hanteringen av riskskatten, men hade också ett

bredare ingång. Det fanns ett behov av att,

genom förenkling och standardisering, frigöra

resurser för de investeringar som Bolaget står

inför. Så långt har medarbetarna implementerat

programmet på ett enastående sätt. Trots ina-

tion och en svag svensk krona uppnåddes det

tvååriga målet om att minska Bolagets kostna-

der med  procent redan under det första året.

Tack för den här tiden

Det här blir mitt sista vd-ord.  april 

lämnar jag över till Katarina Ljungqvist. Det har

varit en ynnest att få ha varit en del i byggandet

av en nansiell infrastruktur som bidrar till en

bärkraftig kommunsektor. Alla möten med

kunder och medlemmar samt kapitalmarkna-

dens aktörer har gett mig många insikter och

kunskaper. Men mest av allt kommer jag att

sakna Kommuninvests dedikerade och duktiga

personal. Tack för ett mycket positivt samarbete!

Kommun invest iSverige 

TomasWerngren

Verkställandedirektör

Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

Genom vår utlåning skapar vi förutsättningar för svenska

kommuner och regioner att göra välfärdsinvesteringar på

ettkostnadseffektivt sätt. Sedan nanskrisen –

harKommuninvests andel av kommunsektorns upplåning

ökat kraftigt. I dag står vi för mer än hälften av den totala

låneskulden. Förklaringen är att allter kommuner och

regioner anslutit sig som medlemmar samt att våra växande

skalfördelar och den regulatoriska utvecklingen gjort det allt

svårare för banker och andra nansinstitut att konkurrera

med våra förmånliga kreditvillkor.

1. Upplåning

Kommuninvest lånar löpande upp pengar såväl i Sverige som

på den internationella kapitalmarknaden. Kommun sektorns

inneboende stabilitet, i kombination medatt våra medlem-

mar åtagit sig att solidariskt garantera Kommun invests för-

pliktelser, gör att vår återbetalningsförmåga bedöms som

mycket säker. Ur ett kreditriskperspektiv betraktas Kom-

muninvests upplåning som likvärdig med svenska statens

upplåning. Den låga risken tillsammans med Kommun-

invests historik och goda rykte på kapitalmarknaden innebär

att vi har tillgång till nansiärer som i allmänhet lånar ut till

oss på förmånliga villkor. För att kunna tillmötesgå våra

medlemmars kreditönskemål även vid osäkerhet på mark-

naderna håller vi alltid en likviditet i reserv.

2. Låneansökan och kreditprövning

När någon av Kommuninvests kunder beslutar att låna upp

pengar till en eller era investeringar kontaktar kommunen

eller regionen Kommuninvest för att genomföra låneansökan.

Normalt är vår utlåning inte kopplad till något specikt

ändamål och låntagare behöver, i enlighet med den svenska

principen om kommunalt självstyre, inte redovisa vad

pengarna ska användas till.

Eftersom vi känner våra medlemmar väl har vi i allmänhet

god kunskap om deras ekonomiska situation. Vår kreditgiv-

ning utgår ifrån utlåningsramar och kreditbeslut. Utlånings-

ramarna är begränsningar för hur mycket vi kan låna ut till

den aktuella kommun-/regionkoncernen innan en fördjupad

analys behöver utföras. De ska inte ses som långsiktigt fast-

låsta tak, utan ingår i en kontinuerlig och aktiv kredit-

process. Kreditbesluten måste rymmas inom ramarna.

3. Gröna lån och Lån för Social Hållbarhet

Kommuninvest driver två hållbara nansieringsprogram. De

är utformade för att främja lokalt och regionalt hållbarhets-

arbete. För miljö- och klimatsatsningar nns Gröna lån och

för sociala satsningar Lån för Social Hållbarhet. För att

kommuner och regioner ska beviljas lån inom dessa program

krävs att det aktuella investeringsprojektet motsvarar förut-

bestämda kriterier och ingår i någon av de denierade pro-

jektkategorierna. Ansökningar om lån prövas av Miljö-

kommittén respektive Kommittén för Social Hållbarhet.

Kommun invests hållbara utlåning nansieras i sin tur genom

utgivning av särskilda obligationer, vilka köps av svenska

och internationella investerare. Så långt har ett stort antal

gröna obligationer emitterats. Sociala obligationer ska

emitteras när volymen i utlåningen blir tillräckligt stor.

4. Utbetalning av lån

Tack vare att vi känner våra medlemmar väl, samt har en

effektiv och i hög grad digitaliserad kreditgivning, är tiden

från kundens initiativ till dess att lånet kan betalas ut kort.

Om det är ett Grönt lån eller ett Lån för Social Hållbarhet

hanterar vi den särskilda administration och dokumentation

som krävs för att driva hållbara nansieringsprogram, till

exempel för den externa granskningen och för effekt-

rapporteringen till investerare.

5–6. Rådgivning och skuldförvaltning i KI Finans

Under hela lånets löptid har låntagaren kontinuerlig kontakt

med nansrådgivare hos oss och tillgång till hela Kommun-

invests samlade expertis. I den webbaserade nansförvalt-

ningstjänsten  Finans har kundernas ekonomitjänste-

personer tillgång till transaktionshantering, analys och

rapportering av skulder och tillgångar.

Så bidrar Kommun invest

till välfärdsbygget

Kommuninvest står för merparten av låneﬁnansieringen till

kommunsektorns investeringar. Det gäller bland annat bostäder, skolor,

äldreboenden, simhallar och infrastruktur.

12 Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

VÅRT UPPDRAG

Investeringsbehov

Kommuninvest har alltid möjlighet att låna ut pengar

till kommuner och regioner. När en kommun eller

region har uppskattat kostnaden för investeringen/

investeringarna görs en ansökan om lån från

Kommuninvest. Om ett investeringsprojekt bidrar till

positiva hållbarhetseekter kan det vara aktuellt med

ett Grönt lån eller ett Lån för Social Hållbarhet.



Upplåning



Utbetalning

avlån



Rådgivning

KIFinans



Gröntlåneller

LånförSocial

Hållbarhet

godkännsav

respektive

kommitté

–

Dialogmed

ﬁnansrådgivareom

låneansökanoch

möjlighetattlåna

hållbart



Kontinuerlig

skuld förvaltning

iKIFinans

13Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

VÅRT UPPDRAG

Hållbar ﬁnansiering

är vårt uppdrag

Att verka för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling ingår i Kommuninvests

grundidé och vision. De hållbara ﬁnansieringslösningar som Kommuninvest

erbjuder främjar eektiv användning av skattemedel, ﬁnansiell stabilitet

och kommunsektorns arbete med Agenda 2030. Den samverkan som

Kommuninvest representerar omfattar 97 procent av de svenskakommunerna.

Kommunerna och regionerna är grunden i det svenska väl-

färdssamhället. Det är i deras regi som de mest centrala

välfärds stjänsterna, som vård, skola och omsorg, möter med-

borgarna. Kommunerna har också en central roll för grund-

läggande samhällsinfrastruktur, i form av bostäder, energi-

försörjning, kollektivtrak, vatten- och avloppshantering

m.m. Kommunala aktörer är drivande i det svenska arbetet

iriktning mot Agenda , både vad gäller miljömässig

omställning och sociala frågor.

Så skapar vi hållbara värden

Genom utlåning till kommuner och regioner skapar Kom-

muninvest förutsättningar för utbyggnad och underhåll av

den svenska välfärden, ökar stabiliteten i den kommunala

ekonomin och bidrar till ett mer hållbart Sverige. Genom

attsamla de kommunala lånebehoven och kanalisera dem

genom en organi sation uppnås skalfördelar, och förvalt-

ningskostnader hållas på en låg nivå. Därmed uppfyller

Kommuninvest en liknande roll för kommunsektorn som

Riksgälden för staten och dess myndigheter.

Som den i särklass största kreditgivaren till sektorn bidrar

Kommuninvest till att skapa både direkta och indirekta värden.

Viktigast är att de nansieringslösningar, den kunskap och de

skuldförvaltningsverktyg som vi tillhandahåller gagnar eko-

nomisk stabilitet i kommuner och regioner och bidrar till att

utveckla medlemmarnas förmågor inom skuldförvaltning.

Därmed kan nödvändiga välfärds- och hållbarhetsinveste-

ringar genomföras på ett mer ändamålsenligt sätt och till

lägre kostnad för skattebetalarna. Det stärker välfärdssam-

hället i form av nya eller upprustade äldreboenden, skolor,

bostäder och vårdinrättningar, eller olika former av infra-

struktur som vägar, kollektivtrak, energi, vatten och avlopp.

Skuldförvaltningen i centrum

Mot bakgrund av att det kommunala välfärdsuppdraget och

den långsiktiga ekonomiska hållbarheten utmanas av en

demogrask utveckling, med en ökad andel äldre, samt fort-

satt stora investeringsbehov är det för sektorn viktigt med

tillgång till förmånlig nansiering och stöd för effektiv skuld-

förvaltning.

Rådgivningen är en central och viktig del i Kommun invests

erbjudande till kunder och medlemmar. I takt med att

räntorna stigit har era områden inom den kommunala

nansförvaltningen fått ökad aktualitet.

Den nya rapporten ”Handbok i kommunal skuldförvalt-

ning”, som presenterades i september, kom därför mycket

lägligt. Den blir ett verktyg för att fördjupa rådgivningen

ifrågeställningar där Kommuninvest kan göra stor nytta.

Förmånga kommuner och regioner är det högprioriterat att

försäkra sig om att man med god balans hanterar kostnader

och risker i sin skuldportfölj.

Samhällsnyttig idé, utan vinstsyfte

Kommuninvest är etablerat som en kooperativ idé där verk-

samheten ska kännetecknas av ett lågt risktagande. Risker ska

endast accepteras för att uppfylla uppdraget som kommun-

sektorns egen långivare och övriga risker ska elimineras. Upp-

arbetade resultat återförs till medlemmarna i Föreningen i

form av ränta på insats kapital och återbäring på affärsvolym.

Mot mer komplett integration av hållbarhet

Att nansmarknaden har möjlighet att påverka omställ-

ningen till mer hållbara samhällen blir allt tydligare. Under

 har regelverkskonsekvenserna av den handlingsplan för

nansiering av hållbar tillväxt som  sjösatte  börjat ta

form på allvar. Handlingsplanen syftar till att styra kapital till

hållbara investeringar, att hantera nansiella risker orsakade

av klimatförändringar, miljöförstöring och social utsatthet

samt att främja transparens och långsiktighet i nansiell och

ekonomisk verksamhet.

Bolaget har under året fortsatt arbetet för att kunna möta

de nya regelverk som antagits och planeras på hållbarhetsom-

rådet. Det handlar bland annat om att bygga ut hållbarhets-

rapporteringen samt om att integrera -risker i kredit-

givning och riskhantering.

Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

VÅRT UPPDRAG

482

mdkr

VaravprocentGrönalån

Utlåning

Bidrar till att

uppfylla Sveriges

hållbarhetsmål.

2 447

användare

iKIFinans

Bidrar till att hela

Sverige lever.

Skapar stabil

ekonomi

i kommuner och

regioner.

Bidrar till det

allmänna välfärds-

bygget i Sverige.

472,9

Mnkritotal

överskottsutdelning



1) Utbetalt belopp 2022, avse ende verksamhetsåret 2021.

Antal

medlemmar

Kommuninvests

marknadsandel

2022201820152012

100

150

200

250

300

2022200719971987

Kommuninvestsandelavkommunernasupplåning

2014 2017 2021

Sammanställningen avser Kommuninvests andel av upplåning hos samtliga

Sveriges kommuner och regioner, dvs. både hos medlemmar och icke -

medlemmar. Huvuddelen av de kommuner och regioner som saknar upp-

låning hos Kommuninvest är icke-medlemmar, dvs. saknar rätt att ta upp

lån hos Kommuninvest. Data för 2022 var ej tillgängligt vid publicering.

 – – – 

15Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

VÅRT UPPDRAG

Vår syn på hållbarhet har sin utgångspunkt i den svenska

kommunsektorns värdegrund och bedrivs i enlighet med

kommunallag och annan relevant lagstiftning. Den överens-

stämmer med internationella ramverk som :s kärn-

konventioner, :s riktlinjer för multinationella företag,

:sramverk för företag och mänskliga rättigheter, samt

-initiativet Global Compact.

En hållbar ﬁnansmarknad

Att nansmarknaden har möjlighet att påverka omställ-

ningen till mer hållbara samhällen blir allt tydligare. :s

handlingsplan för nansiering av hållbar tillväxt som, sjö-

sattes , omsätts nu i hög takt i regelverk som också

implementeras hos de aktörer som påverkas. Handlingsplanen

syftar till att styra kapital till hållbara investeringar, att han-

tera nansiella risker orsakade av klimatförändringar, miljö-

förstöring och social utsatthet samt att främja transparens

och långsiktighet i nansiell och ekonomisk verksamhet.

Bolagets arbete för att kunna möta de tvingande och frivil-

liga regelverk som planeras, inklusive nya krav på integra-

tion av hållbarhetsfaktorer i strategier och affärsprocesser,

ny myndighetsrapportering samt en frivillig europeisk stan-

dard för gröna obligationer pågår strukturerat sedan 

och har intensierats under .

Finansiering, kunskap, ansvar

Kommuninvest bidrar genom effektiv och hållbar nansie-

ring av kommunala investeringar till en långsiktigt hållbar

välfärd i Sveriges kommuner och regioner. En stark ägar-

struktur och solidarisk borgen från Föreningens medlemmar

gör att vi kostnadseffektivt och stabilt kan nansiera oss på

nansmarknaden. Medlemmarnas stora investeringsbehov

och Kommuninvests position med en hög andel av medlem-

marnas upplåning ger skalfördelar.

Genom nansieringsprodukter som är tydligt inriktade

mot miljömässig och social hållbarhet stöder vi våra med-

lemmars hållbarhetsarbete och bidrar till utveckling av

marknadspraxis. Kommuninvests gröna nansieringspro-

gram har sedan starten  växt till att bli ett av Nordens

största. Sedan  erbjuds produkten Lån för Social Håll-

barhet, som tar särskilt sikte på att främja systematiskt

arbete kring sociala satsningar.

Vi verkar också för att kunskap ska byggas i kommunsek-

torn avseende skuldförvaltning som en del av god ekonomisk

hushållning. I förlängningen bör detta ge förtroendevalda

bästa handlingsutrymme att leverera välfärdstjänster till

medborgarna. Vidare är det centralt att Kommuninvest i sin

samhällsnyttiga roll tydligt styrs för att säkra att verksam-

heten bedrivs ansvarsfullt.

Intressentdialog

Vi för en kontinuerlig dialog med de intressenter som på

olika sätt påverkar och påverkas av vår verksamhet, för att

identiera vilka hållbarhetsfrågor som Koncernen bör arbeta

med. Intressentdialogen sker bland annat genom möten med

medlemmar, kunder, personalrepresentanter och företrädare

för departement och myndigheter. Dessutom genomför vi

återkommande undersökningar bland nyckelintressenter

som medlemmar, kunder, medarbetare och investerare, såväl

mer traditionella nöjdhetsundersökningar som utpräglade

hållbarhetsundersökningar.

Kommuner och regioner är vår viktigaste intressentgrupp.

Som medlemmar äger och styr de vår verksamhet, men de är

också våra kunder när de väljer att låna av oss. I rollen som

ägare förs dialogen med medlemmarna i huvudsak med för-

troendevalda politiker. I rollen som kunder förs dialogen

främst med tjänstepersoner, vanligtvis med specialister inom

ekonomi och nans.

Styrning av hållbarhetsarbetet

Hållbarhetschefen ansvarar för att leda, utveckla och följa

upp Kommuninvests hållbarhetsarbete, i nära samarbete

med verkställande ledning och avdelningschefer, som ansva-

rar för att hållbarhetsaspekter beaktas inom sina respektive

ansvarsområden. Riktlinjerna för arbetet tydliggörs i en håll-

barhetspolicy antagen av Bolagets styrelse, och konkretiseras

i kompletterande policyer och instruktioner rörande bland

annat arbetsmiljö- och personsäkerhet, intressekonikter,

-säkerhet, jämställdhet och mångfald, mutbrott och repre-

sentation, samt regelefterlevnad. Hållbarhetsarbetet avrap-

porteras årligen till styrelsen, och kompletteras av genom-

gångar på aktuella temaområden.

Hållbarhetsrapport 2022

Hållbarhetsarbetet utgår från vårt uppdrag, att ﬁnansiera kommunsektorns utveckling

och investeringar för ett gott och hållbart samhälle, och från våra intressenters förvänt-

ningar på oss. Ambitionen är att integrera hållbarhet i alla delar av vår verksamhet.

HÅLLBARHETSRAPPORT

Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

Kommuninvestshållbarhetsarbeteskeritredimensioner

Hållbarhetsarbetet beaktar miljö/klimat, sociala aspekter och ekonomi/styr-

ning, med fokus dels på kärnverksamheten hållbar ﬁnansiering dels på arbetet

i organisationen. Hållbar ﬁnansiering avser erbjudandet gentemot medlemmar/

kunder och investerare, och inkluderar såväl traditionell kreditgivning och håll-

bara ﬁnansieringsprogram som rådgivning, forskning och utbildning inriktat

på ﬁnansiering av välfärdsinvesteringar. Att verksamheten bedrivs ansvars-

fullt, i enlighet med de lagar, bestämmelser och föreskrifter som gäller, samt

med en hållbar organisation som kan möta intressentförväntningar, står ifokus

för det mer inåtriktade arbetet.

Hållbarhetsundersökning

2022 års hållbarhetsundersökning visade att tillfrågade interna och

externa intressenter upplever att Kommuninvest fortsätter prestera

väl på de hållbarhetsområden som intressenter tycker är viktigast.

Intressenterna anser att Kommuninvest främst bör prioritera miljö-

ochklimataspekter i utlåning samt ett ansvarsfullt och etiskt agerade.

Ytterligare förﬂyttning är önskvärd vad gäller sociala aspekter i utlå-

ning. Uppfattningen om Kommuninvest prestationer ökade på åtta

avelva undersökta hållbarhetsområden. Antal svarande: 112 (svars-

frekvens 70 procent).

Högreprioritethögrenöjdhet



Miljö-ochklimataspekterupplåning



Miljö-ochklimataspekterutlåning



Ansvarsfulltochetisktagerande



Kunskaps-ochinspirationsspridning



Hållbarorganisation

Högreprioritetlägrenöjdhet



Socialaaspekterutlåning

Lägreprioritethögrenöjdhet



Mångfaldochjämställdhet

Lägreprioritetlägrenöjdhet



Socialaaspekterupplåning



Hållbarleverantörskedja



Tjänsteresorsmiljö-ochklimatpåverkan



Resursanvändningikontorsverksamheten













     

Prioritering

Nöjdhet























Hållbarﬁnansiering Organisationochverksamhet

Grönt

Gröna lån

Gröna obligationer

Aärsresande–Grönakrav

Inköp–Energiförbrukning

Socialt

Lån för Social Hållbarhet

Sociala obligationer

Arbetsmiljö–Medarbetarskap

Jämställdhet–Mångfald–Hälsa

Ekonomi/

styrning

Lån

Rådgivning

Forskning

Utbildning

Regelefterlevnad–Hantering

Intressekonﬂikter–Uppförandekod

HÅLLBARHETSRAPPORT

Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

För att understödja Kommuninvests uppdrag om att nan-

siera kommunsektorns utveckling och investeringar för ett

gott och hållbart samhälle har miljö- och klimatarbetet ett

brett anslag. Det spänner över kreditgivning och kreditrisk-

hantering, inklusive hållbara nansieringsprogram, till råd-

givning, forskning och analys samt omfattar också verksam-

hetens egen miljöpåverkan.

Bidra i kommunsektorns omställning

Som kommunsektorns största långivare kan Kommuninvest

bidra i samhällets omställningsarbete, där kommunsektorn

har en viktig roll eftersom det är i dess regi som en betydande

del av den grundläggande samhällsinfrastrukturen förvaltas

och utvecklas. Många kommuner har antagit mål om klimat-

neutralitet redan till ; utveckling av målinriktade inves-

teringsplaner pågår. Investeringar inom t.ex. energisystem,

traksystem och fastighetsbestånd påverkas.

Miljö- och klimatarbetet

Kommuninvest har under året intensiﬁerat sitt arbete för att förstå och värdera

miljö- och klimatfaktorers ﬁnansiella påverkan på kommunala låntagare.

Parallellt har viktiga steg tagits för att utveckla ramverket för grön ﬁnansiering.

Målet innebär att de kommunala och regionala verksamheter som Kommuninvest

ﬁnansierar inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045.

För att kunna följa att utvecklingen går i önskvärd riktning har arbete initierats för

att kunna beräkna och successivt följa upp de ﬁnansierade utsläppen, inklusive hur

de förhåller sig både till Sveriges långsiktiga mål och till etappmål. I fokus står inled-

ningsvis utlåningsportföljen, eftersom den delen av balansräkningen har tydligast

koppling till de växthusgasutsläpp som Kommuninvest ﬁnansierar.

Klimatmål

Kommuninvestskavaraettverktygochstöd

förattkommun-ochregionsektornskakunnanå

Sverigesmålomklimatneutralitettillår

HÅLLBARHETSRAPPORT

Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

För att spegla det omställningsarbete som pågår bland med-

lemmarna antog Kommuninvest under  ett eget klimat-

mål: att Kommuninvest ska vara ett verktyg och stöd för att

kommun- och regionsektorn ska kunna nå Sveriges mål om

klimatneutralitet till år .

Kommuninvest väljer att ansluta till Sveriges klimatmål

eftersom vi representerar hela kommunsektorn i nansie-

ringsfrågor. Ambitionsnivån i klimatarbetet varierar hos

kommuner och regioner. Kommuninvest ska dock stödja det

lokala klimatarbetet oavsett ambitionsnivå.

Målet innebär att de kommunala och regionala verksam-

heter Bolaget nansierar inte ska ha några nettoutsläpp av

växthusgaser till atmosfären år . Som en konsekvens

har Bolaget påbörjat ett arbete för att kunna beräkna sina

nansierade växthusgasutsläpp samt etablera etappmål

under .

Klimatmålet är en del av Bolagets klimatplan, som stakar

ut riktningen för hur Kommuninvest i sin roll som kreditin-

stitut kan främja kommunsektorns miljö- och klimatomställ-

ning. Planen pekar på att era av verksamhetens funktioner

är viktiga för att kunna erbjuda stöd, kunskap och verktyg.

Vidare att Bolaget i sitt klimatplansarbete ska agera via alla

de kommunikationskanaler det förfogar över, inklusive

kunddialog, medlemsuppföljning, och den löpande publika

rapporteringen.

Analys av miljö- och klimatrisker

Arbetet är kopplat till de utökade krav på att beakta hållbar-

hetsfaktorer i kreditgivning och övervakning som ställs på

kreditinstitut, vilka tydliggjorts i riktlinjer från Europeiska

bankmyndigheten (Eba). Agendan för att skapa en mer håll-

bar reglering av nanssektorn har som nämnts i stor

utsträckning denierats genom :s handlingsplan för nan-

siering av hållbar tillväxt. Ytterst handlar den om hur den

nansiella sektorn ska kunna bidra till att nå Parisavtalets

mål om en begränsning av den globala uppvärmningen och

till att stötta förmågan till anpassning till klimatförändring-

ens konsekvenser.

När det gäller -risker har Bolagets arbete med att iden-

tiera och deniera de miljö- och klimatfaktorer som har

störst potentiell nansiell påverkan på dess låntagare fortsatt

att utvecklas under året, med avseende på såväl fysiska risker

som omställningsrisker och för både kreditgivningen och

kreditriskhanteringen.

I arbetet har ingått att prioritera de miljö- och klimatrisker

som bedöms ha potentiell nansiell påverkan på medlemmar

och kunder samt att identiera vilka nyckeltal/indikatorer

som kan användas för uppföljning och benchmarking. Arbe-

tet hittills tyder på att det framför allt är risker relaterade till

översvämning, ras eller skred, föranlett av höjda vattennivåer

eller skyfall, samt verksamheter med stora växthusgasut-

släpp som är mest relevanta att följa upp och utvärdera.

Taxonomianpassning av Gröna lån

Kommuninvest lanserade  ett grönt nansieringspro-

gram, vars övergripande syfte är att främja övergången till ett

koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Programmet erhöll

 det svenska Miljömålspriset för sitt bidrag till miljömå-

let om begränsning av klimatpåverkan. Vid utgången av året

hade  () investeringsprojekt godkänts för Gröna lån,

motsvarande totalt , (,) mdkr i beviljad nansiering.

Av de beviljade medlen hade , (,) mdkr utbetalts vid

slutet av året, vilket nansierades med nio utestående gröna

obligationer till ett värde om , (,) mdkr.

Finansiering kan beviljas för investeringsprojekt inom

någon av de åtta kategorier som ingår i Bolagets ramverk för

gröna obligationer: miljöåtgärder, vattenhantering, klimat-

anpassningsåtgärder, gröna byggnader, energieffektivisering,

avfallshantering, hållbara transporter och förnybar energi.

Den största kategorin är idag gröna byggnader, där Bola-

get ställer krav på att nansierade byggnader ska ha minst 

procent bättre energiprestanda än nationella byggregler. Från

 har klimatkrav för byggfasen av nybyggnationsprojekt

införts, vilket innebär krav på att konkreta klimatinriktade

åtgärder genomförs i byggprojektet samt att byggnadens

klimat påverkan under byggskedet har beräknats.

Under  har arbete inletts för att successivt/partiellt

anpassa ramverket till -taxonomin, vad gäller villkoren för

att kunna erhålla Gröna lån. Det första steget i anpassningen

innebär att alla projektkategorier för vilka det bedömts vara

möjligt och rimligt ska leva upp till kriterierna för ”väsent-

ligt bidrag” till minst ett av :s sex miljömål. Vidare pågår

arbete för att anpassa villkoren för gröna byggnader för att

beakta även klimatkrav för byggskedet i renoveringsprojekt.

Arbetet sker mot bakgrund av den inom  pågående utveck-

lingen av en europeisk grön obligationsstandard.

Fortsatt låg direkt miljö- och klimatpåverkan

Utöver de insatser Bolaget genomför för att bidra till mins-

kade indirekta utsläpp via nansieringsverksamheten är det

fortsatt prioriterat att kontinuerligt minska det egna direkta

klimatavtrycket, genom löpande mätning och uppföljning

och relevanta åtgärder och riktlinjer för såväl affärsresandet

som kontorsverksamheten. Utgångsläget är att Kommunin-

vest de senaste fem åren mer än halverat sitt totala klimat-

avtryck och att avtrycket per medarbetare är väl i nivå med

motsvarande organisationers. För att minska huvudkonto-

rets klimatbelastning har solceller installerats på taket och

kylaggregat ersatts med ett system baserat på fjärrkyla. Den

första uppföljningen visar att framförallt det nya kylsystemet

bidrar till att minska elanvändningen. Under  har beslut

fattats om utbyte av fastighetens ventilationsäktar. En viss

normalisering av affärsresandet noterades, men resevolym-

erna var ändå väsentligt lägre än före pandemin.

HÅLLBARHETSRAPPORT

Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

Kommuninvests nansieringserbjudande innebär att nöd-

vändiga välfärdsinvesteringar kan genomföras till lägre kost-

nad för skattebetalarna. Det stärker välfärdssamhället i form

av t.ex. nya eller upprustade äldreboenden, skolor, bostäder

och vårdinrättningar.

För att Kommuninvest långsiktigt ska kunna möta sina

intressenters förväntningar är det avgörande att ha en håll-

bar organisation. Arbetet styrs av höga ambitioner och insik-

ten att varje medarbetare kan göra skillnad. Ett kommuni-

kativt ledarskap, engagerat medarbetarskap och fokus på

kompetens är centralt för att lyckas.

Det innebär bland annat att eftersträva en organisation

som präglas av en stark kultur och goda arbetsförhållanden,

med friska och motiverade medarbetare och chefer och där

kontinuerligt lärande stimuleras. Men också att värna jäm-

ställdhet, mångfald och utveckling och vara en inkluderande

(icke-diskriminerande) arbetsplats. Sedan era år arbetar

Bolaget aktivt med hälsobegreppet Hållbar Vardag och vill

främja en hälsosam livsstil, inklusive balans mellan arbete,

fritid och föräldraskap.

Lokal samverkan som betonar samhällsansvaret

För att öka effekten av vårt hållbarhetsarbete och svara upp

mot intressentförväntningar engagerar vi oss i relevanta sam-

hällsfrågor, ofta i samarbete med andra. Vårt program för

lokal samverkan är inriktat på utbildning, kultur och innan-

förskap, där vi söker samarbetspartners som har ett uttalat

samhällsengagemang och värderingar som matchar våra.

En social ﬁnansieringsmarknad i Sverige

Till följd av demograska förändringar, ökad segregation

och ett ökat antal socioekonomiskt utsatta områden står

svenska kommuner och regioner inför betydande utma-

ningar. Det nns stora lokala skillnader i människors förut-

sättningar och levnadsvillkor och utmaningarna skiljer sig

åtför olika typer av kommuner och regioner.

För att främja en utveckling mot ökad social hållbarhet

isvenska kommuner och regioner lanserade Kommuninvest

 Lån för Social Hållbarhet. Produkten ger möjlighet att

lånenansiera socialt inriktade investeringar, på ett sätt som

främjar bättre styrning, effektmätning och uppföljning av

arbetet. Lån för Social Hållbarhet kan bidra till att stärka

och synliggöra det lokala eller regionala hållbarhetsarbetet

samt möjliggöra utveckling av praxis, samordning och

effektmätning.

Utvecklad infrastruktur för hållbara investeringar

Kommuninvest söker på olika sätt delta i utveckling av

marknadspraxis för nansiering av sociala investeringar.

Bland annat inom ramen för det standardiseringsarbete om

effektmätning av insatser som sker via Svenska institutet för

standarder, , för att ta fram mer gemensam terminologi

och harmoniserade förhållningsätt. Bolaget är vidare repre-

senterat i en arbetsgrupp som knutits till den nationella sam-

ordningen för det svenska Agenda -arbetet. Arbets-

gruppens uppdrag är att ge förslag på hur incitament och

strukturer för nansieringslösningar kan utvecklas för att

bidra till att påskynda omställning med särskilt fokus på

sociala hållbarhetsmål.

Tillväxt för Lån för Social Hållbarhet

Vid utgången av året hade  () ansökningar godkänts för

Lån för Social Hållbarhet, motsvarande totalt , (,) mdkr

i beviljad nansiering. Volymen utbetalda lån ökade till ,

(,) mdkr. Bland ansökningar som beviljades nansiering

under året ingick långsiktiga satsningar på boende och

boende miljöer i Karlshamn, Kungälv, Norrköping och

Tanum; påökad tillgänglighet i Norrköping, ett demens-

boende i Varberg; samt investeringar i skolor och förskolor

iKalmar, Kramfors och Ronneby.

Lån för Social Hållbarhet har som ambition att kunna

främja en effektutvärderingskultur i kommunsektorn och ett

systematiskt arbete med sociala hållbarhetsfrågor som inbe-

griper kunskapsuppbyggnad och metodutveckling. Erfaren-

heterna från de första åren med programmet är att här nns

betydande potential.

Sociala faktorer i kreditprocessen

Inom ramen för ett pågående arbete för att integrera hållbar-

hetsfaktorer i kreditgivning och kreditriskhantering, se före-

gående avsnitt, har Bolaget även börjat analysen av risker

som är kopplade till sociala faktorer och ekonomi/styrning.

Social hållbarhet

Bolagets ﬁnansiering skapar förutsättningar för att de mest centrala välfärdstjänsterna

isamhället kan upprätthållas. Arbetet för att hantera sociala faktorer i aären omfattar

därutöver sociala aspekter i arbetsgivaransvaret, rollen i lokalsamhället samt ett nytt

ochväxande ﬁnansieringsprogram för social hållbarhet.

HÅLLBARHETSRAPPORT

Kommuninvest i Sverige AB, org. nr. 556281-4409Årsredovisning 2022

Årlig

återrapporteringtill

Kommuninvest

Årlig

eektrapporttill

obligations-

investerare

Socialainsatser

genomförsföljsupp

ochutvärderas

Ansökan

innehållereekt-

hemtagningsplan

Lånemodellförattmätbart

kunnafrämjasocialhållbarhet

Med Lån för Social Hållbarhet kan socialt inriktade investe-

ringar låneﬁnansieras på ett sätt som främjar bättre styrning,

eektmätning och uppföljning. Kommuninvest erbjuder

stöd både inför ansökan och under lånets löptid.

I normalfallet kopplas en insats som kan

förebygga, motverka, minska eller

lösa en social utmaning till den

fysiska investering som Kommun-

invest ﬁnansierar.

Anger vilka indikato-

rer som användas för

att följa upp utfall för

målgruppen, hur ofta

mätning sker, vilka

datakällor som

används och vem

som ansvarar.

Låntagaren åtar sig att

under lånets löptid kon-

tinuerligt följa upp och

utvärdera satsningen.

En gång om året sam-

manställs låntagarens

uppföljning och inläm-

nas till Kommuninvest.

Låneportföljen avses

ﬁnansieras med sociala

obligationer. I en årlig

rapport beskrivs hur

obligationsmedlen

använts och vilka

sociala resultat som

uppnåtts.

2022 års beviljade ansökningar

Kalmar

Ny förskola och skola

iHagby, för en livs-

kraftig landsbygd

Karlshamnsbostäder

Åtgärdsprogram för

att lyfta ett miljon-

programsområde

Kramfors

Samlade och mer

ändamålsenliga samt

attraktiva förskole-

lokaler

Kungälvsbostäder

Bostäder för nyan-

lända genom att

omvandla outnyttjade

ytor

Norrköping Klocket

Minskad brottslighet

och ökad trygghet via

centrumområdes-

satsning

Norrköping

tillgänglighet

Investeringar i ute-

miljön i Klockaretorpet

för ökad trygghet och

folkhälsa

Ronneby

Storsatsning för höjd

utbildningskvalitet och

mer likvärdiga utbild-

ningsmiljöer

Tanum

Omfattande renove-

ring med begränsade

hyreshöjningar och i

dialog med de boende

Varberg

Demensboende

ut format för at