Lån som möter kundernas behov

Kommuninvests utlåning växte under 2020 till 442,8 (406,5) mdkr. Tillväxten speglar ökade investerings- och upplåningsbehov bland Sveriges kommuner och regioner. Ökningen visar även på en ökad konkurrenskraft hos Kommuninvest. Vid utgången av 2020 hade Kommuninvest totalt 912 (964) aktiva låntagare.

Stärkt marknadsposition
Genom Kommuninvest och övriga kapitalmarknaden kunde Sveriges kommuner och regioner under 2020 tillgodose sina upplåningsbehov på ett effektivt sätt. Kommuninvest erbjuder låneprodukter med kort eller lång kapitalbindning, med fast eller rörlig ränta samt lån som löper tillsvidare med ömsesidig rätt till uppsägning helt eller delvis.

Som en konsekvens av coronapandemin var utlåningstakten under mars och april mer än dubbelt så hög som en genomsnittlig vecka under 2019. Oroliga förhållanden på obligations- och certifikatsmarknaden i inledningen av krisen medförde att kommuner med egna marknadsprogram i större utsträckning än annars vände sig till Kommuninvest för finansiering. Det fanns också initialt behov av en något förhöjd likviditet hos vissa kommuner. När oron på obligations- och certifikatsmarknaden avtog, och de statliga stödpaketen kom, återgick Kommuninvests utlåning till mer normala nivåer. Kommuner och regioner hade en fortsatt god likviditet pga. de statliga stödpaketen vilket innebar att utlåningstillväxten var relativt låg under hösten.

Vid årets slut uppgick utlåningen i nominella termer till 442,8 (406,5) mdkr, en ökning med 9 (15) procent. Kommuninvests konkurrenskraft uttryckt som andelen accepterade offerter, har varit fortsatt stark. Acceptansgraden för lämnade offerter uppgick till 98 (99) procent.

Årets avtalade utlåning, det vill säga nyut-låning och omsättning av befintliga lån, fördelades med 89 (88) procent på lån med en kapitalbindning längre än ett år och 11 (12) procent på lån med en kapitalbindning om ett år eller kortare. Lån med en kapitalbindning om ett till tre år stod för 26 (20) procent av volymen.

Vid utgången av 2020 bestod Kommun-invests utlåningsportfölj av 49 (47) procent lån med fast räntebas och 51 (53) procent lån med rörlig räntebas.

Ökade volymer Gröna lån
Volymen beviljade Gröna lån, finansiering för kommunala och regionala investeringsprojekt som främjar övergången till lägre koldioxid-utsläpp och hållbar tillväxt, ökade under året. Vid utgången av 2020 hade 74,7 (63,1) mdkr i Gröna lån beviljats, avseende 431 (346) projekt och 167 (150) kommuner och regioner. Mer information om Gröna lån återfinns på sidorna 18–19.

Enbart utlåning till svenska kommuner och regioner
All Kommuninvests utlåning sker till svenska kommuner och regioner. Lån kan erbjudas till:

• Kommuner och regioner som är medlemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening.

• Kommunala och regionsägda bolag, där en eller flera medlemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening innehar bestämmande inflytande.

• Kommunala stiftelser och förbund, mot borgen och förutsatt att de är närstående medlem eller medlemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening.

Välfärdsekonomerna: Skarpa expertråd i en tuff tid

För att stärka analysen av hur coronapandemin påverkar kommuner och regioner initierade Kommuninvest i juni den oberoende expertgruppen ”Välfärdsekonomerna”. Pandemin skapar ett tuffare ekonomiskt läge för kommunsektorn. Gruppens uppdrag är att identifiera, utreda och ta fram rekommendationer i de viktigaste frågeställningarna som därmed uppstår. I gruppen ingår några av de främsta experterna i Sverige på kommunsektorns ekonomi. Under hösten 2020 publicerade gruppen två rapporter med totalt åtta rekommendationer – till regeringen och till kommunsektorn. Arbetet fortsätter under våren 2021. Rapporterna har breddat Kommuninvests kunskapsbas och mottagits väl i kommuner och regioner.

I den andra rapporten, som publicerades i november, riktades rekommendationerna till kommuner och regioner: ”Kommunsektorns väg ut ur covid-19 – tre goda råd”. Trots påfrestningarna under pandemin har det skapats ett visst ekonomisk manöverutrymme.

Det behöver användas för att, i första hand genom effektiviseringar, bygga långsiktig ekonomisk hållbarhet.

Det handlar om att hålla i pengarna. Det utrymme som uppstått får inte användas till ohållbara kostnadsökningar. Det handlar om att skapa nya arbetssätt. Med hjälp av mer kraftfulla och konsekventa satsningar på digitalisering, samordning och minskad administration går det att på samma gång höja kvaliteten, rationalisera resursutnyttjandet och förbättra arbetsmiljön. Det handlar också om att tänka långsiktigt. Många kommuner och regioner kan förbättra den långsiktiga ekonomistyrningen: genom att bl a utveckla sina koncernstrukturer, arbeta med resultatmål anpassade efter egna förutsättningar, samt mer aktivt analysera likviditets- och kassa-flöden. Sammantaget konstaterar Välfärdsekonomerna att kommunsektorn har en unik chans att börja bygga en långsiktigt hållbar ekonomi. Den måste man ta.