Rättsligt meddelande: Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Kommuninvest stärker sin ställning

Stora investeringar i kommunerna ökar behovet av lånefinansiering. Den kommunala låneskulden växte med 65 mdkr under 2019 till 721 (656)* mdkr. Kommuninvest fortsätter att stärka sin ställning och Bolaget finansierade 56 (54) procent av kommunsektorns totala skuld.

Kombinationen av ett omfattande renoverings­behov av de bostäder och fastigheter som bygg­des under åren 1965–1975 och en kraftig befolkningstillväxt som kräver fler verksamhetslokaler och utbyggd infrastruktur driver upp kommunsektorns investeringsvolymer. Investeringarna omfattar flera kommunala ansvarsområden, såsom fastigheter, bostäder, vatten och avlopp, infrastruktur och energi­produktion.

Under de tre senaste åren har kommun­sektorns goda resultat och starka kassaflöden minskat behovet av extern finansiering för de investeringar som har genomförts. Under 2018 minskade resultatet till 2015 års nivå och för­väntas även minska ytterligare till år 2019. Detta har medfört ett ökat behov av extern finansiering då ingen avmattning av investeringsbehovet syns. 

Kommuninvest växte kraftigt åren efter finanskrisen och har ökat sin marknadsandel ytterligare på senare år, sedan 2013 till 2019 har andelen ökat från 43 till 56 procent. Finansiering via banksektorn och bilaterala parter har minskat till 14 (15) procent. Så sent som 2013 stod bankerna för en tredjedel av utlå­ningen till Sveriges kommuner och regioner. Kommuninvest var vid den tiden den största enskilda kreditgivaren med en marknadsandel på drygt 43 procent. Ett tjugotal kommuner och ett tiotal kommunala bolag är idag aktiva på kapitalmarknaden. Utgivningen av kommu­nala obligationer och certifikat stod för 30 (31) procent av sektorns finansiering 2019. 

Tillväxten under perioden 2013–2019 för sektorns låneskuld har i genomsnitt legat på 7 procent, Kommuninvest växte under samma period med en genomsnittlig tillväxt på 12 procent. Tillväxten i banksektorns utlåning till kommunsektorn har varit negativ under perioden med ett genomsnitt på –6 procent.

­

* Prognos baserad på Kommuninvests löpande uppföljning av skuld- och investeringsutvecklingen inom kommunsektorn. Vid tidpunkten för årsredovisningens publicering var de fullständiga underlagen för 2019, kommunernas och regionernas egna årsredovisningar, inte tillgängliga. Värden och andelar för 2018 har justerats i enlighet med kommunernas och regionernas egna årsredovisningar.

 

Kommunala upplåningsformer

Svenska kommuner och regioner har tillgång till tre huvudsakliga källor för lånefinansiering:

  • upplåning via Kommuninvest
  • upplåning via banksektorn eller annan bilateral part
  • upplåning på penning- och obligationsmarknaderna

Kommunsektorns låneskuld och finansieringsformer

2008–2019

Kommunsektorns upplåning under den senaste tioårsperioden karakteriseras av en ökad andel upplåning via Kommuninvest och egna marknadsprogram, samt en minskning av upplåning via banksektorn. Data för 2019 baseras på bedömd total låneskuld.