Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Kommentar från VD

När den Europeiska centralbanken, ECB, i juni 2014 införde negativa räntor var nog avsikten att det skulle vara ett övergående fenomen. Fem år senare är negativa räntor mer utbrett än någonsin tidigare, geografiskt och löptidsmässigt, och meningarna är delade kring deras effekter. På sikt kan efterfrågan på obligationsplaceringar påverkas.

För svenska kommuner och regioner bidrar räntenivåerna till att finansieringskostnader idag utgör en liten del av sektorns totala utgifter. Det är förstås välkommet när andra kostnader stiger, delvis på grund av stigande personalkostnader och att många investeringar börjar driftsättas. Kommunsektorns ekonomiska läge har på senare tid börjat bli mer ansträngt, med försvagade resultat och resultatutveckling. Enligt vår bedömning är den största utmaningen för sektorn dock inte skuldsättningen, som är relativt stabil jämfört med BNP, utan kompetensförsörjningen och dess påverkan på kostnaderna. Utmaningarna bottnar till stor del i den demografiska utvecklingen, att andelen äldre och yngre ökar i förhållande till andelen invånare i arbetsför ålder.

Kommuninvests utlåningstillväxt under första halvåret översteg våra förväntningar och drivs på både av hög kommunal investeringstakt och att andelen lån hos Kommuninvest ökar. Trenden mot att allt fler medlemmar lägger en allt större del av sin totala upplåning hos Kommuninvest fortsätter. Idag har fler än 200 medlemmar, främst mindre och medelstora kommuner, mer än 95 procent av sin upplåning hos Kommuninvest. Vi noterar dock med glädje att även de större kommunala låntagarna rör sig i liknande riktning. Det visar att kommungälden, det verktyg som sektorn satt upp för trygg och effektiv finansiering, fungerar.

En av de enskilt viktigaste händelserna under perioden var publiceringen av EU:s nya kapitalkravsförordning och -direktiv (CRR/CRD). Med införandet av en definition rörande offentliga utvecklingskreditinstitut så ges Kommuninvest mer rimliga förutsättningar och kapitalkrav, vilket vi naturligtvis välkomnar. Samtidigt kan vi konstatera att motsvarande förändring inte har skett på myndighetsrapporteringssidan, vilket är en utmaning då det driver kostnader.

Att våra medlemmar och kunder fortsätter välja Gröna lån för att finansiera miljö- och klimatrelaterade investeringsprojekt är glädjande, särskilt givet klimatförändringens alltmer påtagliga konsekvenser. Över 280 gröna investeringsprojekt finansieras nu i ett 125-tal kommuner och regioner. Som en konsekvens har Kommuninvest kunnat fortsätta emittera gröna obligationer och är störst i Sverige på området.

Att bidra till att effektivisera och förbättra finansförvaltningsprocesserna hos kommuner och regioner är vår huvuduppgift. Det tar sig bland annat uttryck genom automatisering och digitalisering av vårt produkt- och tjänsteutbud. En påtaglig förändring är införandet av digitala signaturer vid upptagande av lån, som nu är möjligt för merparten kunder.

Tomas Werngren
Verkställande direktör

Kommuninvest är en kommunal samverkan för effektiv och hållbar finansiering av bostäder, infrastruktur, skolor, sjukhus m.m. Tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Sedan starten 1986 har samarbetet sparat miljardbelopp åt medlemmarna i form av lägre räntor. För närvarande är 289 kommuner och regioner medlemmar i denna frivilliga samverkan. Med en balansomslutning på cirka 469 miljarder kronor är Kommuninvest kommunsektorns största kreditgivare och Sveriges sjätte största kreditinstitut. Huvudkontoret finns i Örebro