Vilket är syftet med er likviditetsplanering?

Inom kommunsektorn tycks det finnas två huvudsakliga skäl till att man likviditetsplanerar.

För det första används likviditetsplanering som ett verktyg för att säkerställa att det finns pengar på kontot för att i närtid klara sina betalningsåtaganden. Prognoshorisonten för denna planering är typiskt sett upp till c:a tre veckor och baseras i stor utsträckning på mer eller mindre kända flöden. Vi kallar denna planering kort likviditetsplanering.

För det andra används likviditetsplanering som ett verktyg för att förutse kommande finansieringsbehov – det vill säga för att avgöra när i tiden det är dags att låna pengar. Prognoshorisonten är i detta fall längre – från c:a 3 månader upp till ett år och tar ofta sin utgångspunkt i årets budget. Vi kallar denna planering medellång likviditetsplanering.

Kort och medellång likviditetsplanering

Då räntan idag är låg har vissa kommuner och regioner valt att ha en relativt stor buffert eller checkkredit istället för att ha hög precision i sin korta likviditetsplanering. En god idé för att inte feldimensionera sin buffert eller kredit är att utvärdera storleken i relation till svängningar i den korta likviditeten. Hur stora är vanligtvis verksamhetens likviditetsflöden? Hur skulle likviditeteten påverkas om utflöden blev större än förväntat, eller om utflöden som vanligtvis sker vid olika tillfällen istället skedde samtidigt?

När investeringstakten i kommunsektorn ökar, växer även behovet av den medellånga likviditetsplaneringen. Detta syns tydligt hos de kunder vi talat med som lyfter detta som ett skäl till att likviditetsplaneringen har fått eller kommer att få högre prioritet än tidigare. För att inte utsätta sig för onödig likviditetsrisk är det viktigt att ha god framförhållning vid nyupplåning och refinansiering, något som möjliggörs av god likviditetsplanering.

Koncernsamordnad likviditetsplanering

En koncernsamordnad likviditetsplanering skulle kunna ge samordningsvinster i termer av en lägre total buffert för koncernen i sin helhet.

Graden av koncernsamordning avseende likviditetsplanering varierar kraftigt i kommunsektorn. För de kommuner och regioner som har en internbank är ofta även likviditetsplaneringen samordnad och överskottslikviditet i en del av koncernen kan då nyttjas av en annan del av koncernen.

Mer vanligt är dock att kommuner ej har en koncernsamordnad ekonomi. I dessa fall finns en gemensam kontostruktur med ett övergripande toppkonto, men ytterligare samordning är ovanlig.

Mål och riktlinjer

Kommuner och regioner ska enligt kommunallagen ha en god betalningsberedskap och en effektiv medelsförvaltning, vilket ofta finns uttryckt i finanspolicyn. Ansvaret för hur betalningsberedskapen praktiskt ska säkerställas är ofta delegerat till tjänstepersonerna i organisationen.

Betalningsberedskapen formuleras ibland med hjälp av olika riktmått eller limiter. Dessa limiter kan sättas för koncernen i sin helhet och/eller separat för koncernens olika delar.

Ett sätt att fastställa riktmått är att ange det antal dagar som organisationens likvida medel ska möta prognosticerade nettoutflöden (det vill säga inflöden minus utflöden). Om riktmåttet exempelvis är 30 dagar behöver de likvida medlen alltid kunna möta prognostiserade nettoutflöden för åtminstone kommande 30 dagar.

Ett annat vanligt sätt är att fastställa ramar för storleken på verksamhetens buffert och/eller checkkredit. För att verksamheten ska fungera effektivt och ha en acceptabel risknivå är det viktigt att volymlimiten utvärderas i relation till storleken på verksamhetens likviditetsflöden, till exempel genom att analysera hur mycket likviditeten varierar under årets månader och utifrån detta identifiera vad som är en rimlig storlek.

För de verksamheter som placerar överskottslikviditet i värdepapper i en så kallad likviditetsreserv finns oftast motpartsrisken reglerad i finanspolicyn.

Vilka verktyg använder ni för att hantera er likviditet?

Nedan följer en översikt över de mest frekvent förekommande verktygen för att hantera över- respektive underskottslikviditet.

Överskott

Tillfällig överskottslikviditet hanteras i kommunsektorn ofta genom att placera likvida medel på ett bankkonto. Ett annat sätt är att hålla värdepapper i en så kallad likviditetsreserv.

En viktig aspekt vid användande av en likviditetsreserv är att värdepappren är av god kredit- och likviditetskvalitet och därmed snabbt kan omvandlas till likvida medel i samband med att likviditetsbehov uppstår.

För de kunder som har en koncerngemensam likviditetshantering kan överskott hos en del i koncernen lånas ut till en annan del av koncernen.

Vid långsiktiga likviditetsöverskott kan likviditet användas för att amortera på befintliga lån.

Underskott

Tillfällig underskottslikviditet hanteras ofta med hjälp av en checkkredit. För kommuner och regioner som har egna marknadsprogram är det även vanligt att i samband med tillfälliga likviditetsunderskott emittera så kallade certifikat.

För de kunder som har en samordnad likviditetshantering kan underskott finansieras med hjälp av lån från andra delar av koncernen.

För långsiktiga likviditetsunderskott används primärt upplåning från banker och andra kreditinstitut. Större kommuner och regioner kan även emittera egna obligationer direkt i marknaden.

Det är viktigt att vara noga med att väga risker med och kostnader för olika alternativ när man riggar sin likviditetshantering.