Rättsligt meddelande: Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Den kommunala låneskulden 2019

Ladda ner rapporten som pdf

Investeringar och låneskuld fortsätter öka

Kommunsektorns låneskuld ökade med 52 miljarder kronor under 2018. Detta har föranletts av ökade investeringar samtidigt som resultaten har försämrats, vilket ska ses i ljuset av de senaste årens starka resultat för sektorn.

Förord

Kommunsektorns ekonomi

Tillväxten i den svenska ekonomin var starkare än förväntat under 2018. Trots den starka tillväxten så blev resultaten för Sveriges kommuner betydligt lägre 2018 i jämförelse med 2017.

Kommunsektorns ekonomi

Investeringsnivåer och låneskuld 2010-2018

Jämföraren

Kommunsektorns investeringar

En stark befolkningstillväxt, förändrad demografi och urbanisering tillsammans med omfattande  renoveringsbehov av de bostäder och fastigheter som byggdes under åren 1965–75 fortsätter att pressa upp investeringsvolymerna i kommunsektorn. Under 2018 ökade de sammanlagda bruttoinvesteringarna i materiella anläggningstillgångar med 11 procent och uppgick till 183,7 mdkr. 

Kommunsektorns investeringar

Kommunkoncerner med högsta investeringsnivåer

Investeringsvolymerna i absoluta tal följer, med några få undantag, kommunernas befolkningsstorlek. De fyra kommunerna med högst investeringsvolym är oförändrade sedan föregående år och endast en kommun faller ur tabellen och en tillkommer, Helsingborg respektive Lund.

Högsta investeringsnivåerna

Kommunsektorns
finansiering

Kommunsektorns samlade låneskuld ökade med 8,6 procent under 2018 och uppgick till 656 mdkr vid årets slut. Av dessa finansierades 54 (51) procent via Kommuninvest, 31 (32) procent lånades upp direkt på kapitalmarknaden och resterande 15 (17) procenten av finansieringen skedde via banker.

Kommunsektorns finansiering

Kommunsektorns låneskuld

Vid utgången av 2018 uppgick sektorns totala låneskuld till 656 mdkr, en ökning med 52 mdkr eller 8,6 procent jämfört med året innan.Den ökande låneskulden beror på ökade investeringar samtidigt som resultaten i sektorn faller. Låneskuldens andel av BNP ökade med 0,5 procentenheter och uppgick 2018 till 13,7 procent.

Kommunsektorns låneskuld

Kommunkoncerner med högst låneskuld

Här återfinns de kommunkoncerner som hade den högsta nominella låneskulden respektive den högsta låneskulden per invånare. Det bör påpekas att jämförelserna ger en fullständig bild av de finansiella förutsättningarna i de enskilda kommunerna eftersom skuldnivåerna inte ställs i förhållande till den enskilda kommunens resultat eller tillgångar.

Högst låneskuld

Fördjupningsavsnitt

Fördjupningsavsnitt 1:
Kommunsektorns utveckling i balans

Låneskulden ökar och prognoserna för kommande år visar på en fortsatt hög tillväxttakt. Samtidigt som låneskulden ökar så byggs en betydande tillgångsmassa upp i kommuner, regioner och dess företag. I fördjupningsavsnittet studeras tre nyckeltal för att få en mer samlad bild av sektorns utveckling.

Utveckling i balans

Fördjupningsavsnitt 2:
Grön finansiering av kommunala investeringar

De senaste åren har intresset för grön finansiering ökat kraftigt och den svenska kommunsektorn har legat i framkant. Den utestående volymen gröna obligationer från kommunala aktörer har fortsatt växa till drygt 59 mdkr vid utgången av andra kvartalet 2019.

Grön finansiering av kommunala investeringar

Fördjupningsavsnitt 3:
Kommunsektorns skuldförvaltning

Fördjupningsavsnittet beskriver kommunernas skuldförvaltning på aggregerad nivå och bygger på uppgifter från skuldförvaltningsverktyget KI Finans. Den genomsnittliga räntenivån har kontinuerligt sjunkit de senaste åren och var vid utgången av det andra kvartalet 2019 1,21 procent.

Kommunsektorns skuldförvaltning

Om rapportserien

I rapportserien Den kommunala låneskulden följs utvecklingen av kommunsektorns investeringar och skuldsättning upp. Rapporten är unik eftersom både investeringar och låneskuld analyseras utifrån ett koncernperspektiv. Det innebär att även verksamheter som bedrivs i kommunala företag och kommunalförbund inkluderas i rapportunderlaget.

I rapporten används fortsatt kommunala företag som ett gemensamt begrepp för de aktiebolag och andra organisationer i vilka en kommun eller region utövar ett bestämmande eller väsentligt inflytande. Koncernperspektivet är viktigt för att få en rättvisande helhetsbild av en kommuns eller regions ekonomiska och finansiella ställning, eftersom:

  • en allt större del av den kommunala verksamheten överförs till kommunala företag. Till exempel har allt fler kommuner fört över sina service- och verksamhetslokaler till dotterbolag under de senaste åren.
  • kommunsektorns företag svarar för drygt hälften av sektorns investeringar men för huvuddelen av den externa låneskulden.

Dataunderlagen i denna rapport bygger på uppgifter som hämtats från kommunernas och regionernas egna årsredovisningar. Redovisningen släpar efter ett år i den bemärkelsen att till exempel 2019 års utgåva avser 2018 års data.