Rättsligt meddelande: Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Fortsatta ökningar av investeringar och låneskuld


Tomas Werngren
VD Kommuninvest

Emelie Värja
Forskningsansvarig Kommuninvest

Kommunsektorns låneskuld ökade med 52 miljarder kronor under 2018. Detta har föranletts av ökade investeringar samtidigt som resultaten har försämrats, vilket ska ses i ljuset av de senaste årens starka resultat för sektorn. År 2018 föll dock resultaten tillbaka till en nivå som motsvarar genomsnittet för perioden 2010–2018. Ett 70-tal kommuner redovisade negativa resultat och prognoserna för 2019 indikerar att resultatförsämringen kommer att fortsätta.

Ett fortsatt ökat demografiskt tryck som medför ökade kostnader, tillsammans med lägre tillväxt i skatteunderlaget innebär svårigheter för kommunerna att upprätthålla resultat motsvarande de senaste årens nivåer. Detta i kombination med ökade investeringar till följd av faktorer som demografi, urbanisering och renoveringsbehov i det befintliga fastighetsbeståndet innebär sannolikt en kommande period med lägre självfinansieringsgrad.

En ökad investeringsnivå innebär ofta ökade driftskostnader som måste täckas av kommuner och regioner genom ökade intäkter. Delvis beror förmågan att finansiera ökade investeringar på hur stor andel av befolkningen som är i arbetsför ålder. När andelen i den arbetsföra befolkningen minskar blir det både brist på arbetskraft, ökade kostnader och minskad tillväxt i skatteunderlaget. Alla prognoser pekar på att kostnaderna inte kan tillåtas öka i takt med demografin. När resultatet viker krävs högre lånefinansiering för att klara de ökande investeringarna.

Prognosen för de kommande åren visar på en fortsatt ökad låneskuld som en konsekvens av svagare resultat i kombination med en hög investeringsnivå. En stor andel av investeringarna är nödvändiga för att kommuner och regioner ska kunna erbjuda sina invånare de välfärdstjänster de efterfrågar och har rätt till. Prioriteringarna mellan olika investeringar kommer dock att bli allt mer väsentliga för att kunna upprätthålla en ekonomi i balans. Dessa utmaningar förstärks förstås i en situation då konjunkturen blir svagare och ökningen av skatteunderlaget mindre. Utöver rapportens fördjupningar om grön finansiering och försäljningar av tillgångar, så innehåller den även tre fallstudier. Dessa presenterar tre koncerners tillgångar, vilka visar på betydande övervärden och ett stort eget kapital per invånare.

Trots en avtagande självfinansieringsgrad i sektorn så är nivån över 50 procent på koncernnivå. Samtidigt genomförs ungefär hälften av investeringarna i kommunala företag som står för merparten av sektorns externa låneskuld, vilket innebär att självfinansieringsgraden för den skattefinansierade verksamheten snarare är högre. Vår bedömning är att sektorn klarar av en period med lägre självfinansieringsgrad och ökad låneskuld, så länge intäkterna är tillräckliga för att täcka driftskostnaderna.

Örebro i september 2019