Rättsligt meddelande: Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Kommunsektorns ekonomi

Tillväxten i den svenska ekonomin var starkare än förväntat under 2018. BNP ökade med 2,3 procent, framför allt till följd av en stark exporttillväxt under det fjärde kvartalet. Trots den starka tillväxten så blev resultaten för Sveriges kommuner betydligt lägre 2018 i jämförelse med 2017. Resultatet på koncernnivå minskade med 25 procent och uppgick till 27,5 mdkr i jämförelse med 36,5 mdkr år 2017. För regionerna minskade resultatet på koncernnivå med 73 procent, från 3,9 mdkr 2017 till 1,1 mdkr 2018. Av kommunkoncernerna så var det 45 stycken som redovisade ett negativt resultat 2018 i jämförelse med 22 kommunkoncerner 2017. Av regionkoncernerna uppvisade sju stycken negativa resultat i jämförelse med tre 2017. Resultatförsämringen visar på att det blir allt svårare för kommuner och regioner att klara av det demografiska trycket.

Tidigare har en ökad tillväxt i skatteunderlaget tillsammans med reavinster och extra statsbidrag gett kommunerna resurser att klara av de demografiska förändringarna. Vissa större kommuner har också haft stora exploateringsintäkter. Kommunsektorn står nu inför en svårare ekonomisk period. En viktig orsak är att tillväxten i skatteunderlaget beräknas minska, främst på grund av att antal arbetade timmar förväntas minska år 2020 och år 2021. Samtidigt fortsätter det demografiska trycket att öka, där andelen äldre och yngre ökar snabbare än befolkningen i arbetsför ålder. Detta resulterar i en ökad efterfrågan på välfärdstjänster, vilket i sin tur leder till ökade kostnader. I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomirapport redovisas kostnadsberäkningar med antagandet att kostnaderna följer de demografiska förändringarna; beräkningarna visar på att det kommer att saknas 35 miljarder kronor år 2022, trots att SKL valt att räkna med skattehöjningar på i genomsnitt 13 öre och ett resultatmål på 1 procent av skatter och generella statsbidrag.

Prognoser eller kalkyler med denna typ av antaganden om oförändrad kostnadsnivå brukar inte överensstämma med verkligheten. Anledningen till detta är att kommuner och regioner i svåra ekonomiska situationer tycks ha en förmåga att hitta nya och kreativa lösningar. Dessa framskrivningar fyller ändå en funktion, då blicken lyfts från årets budgetarbete och en samsyn kan skapas när resurserna är knappa.