Rättsligt meddelande: Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Kommunsektorns investeringar

Riket

Kommuner och regioner har ett omfattande välfärdsuppdrag, med ansvar för bland annat förskola, skola, vård, omsorg och kollektivtrafik (se Tabell 1 nedan). Därutöver äger kommunerna och regionerna drygt 1 800 företag som bedriver verksamhet inom bland annat bostads-, fastighets- och energiförsörjning, kollektivtrafik, kultur, utbildning och turism.

 

Investeringsvolymerna pressas upp i kommunsektorn

En stark befolkningstillväxt och urbanisering tillsammans med omfattande renoveringsbehov av de bostäder och fastigheter som byggdes under åren 1965–75 fortsätter att pressa upp investeringsvolymerna i kommunsektorn. Den demografiska utvecklingen med fler äldre och yngre leder också till en ökad efterfrågan på välfärdstjänster såsom vård, skola och omsorg, vilket i sin tur medför ökade investeringsbehov i framför allt verksamhetsfastigheter.

 

Sammanlagda bruttoinvesteringarna ökar under 2018

Under 2018 ökade de sammanlagda bruttoinvesteringarna i materiella anläggningstillgångar med 11 procent och uppgick till 183,7 mdkr. Tillväxttakten minskade från 2017 då investeringarna ökade med 14 procent, men överstiger den genomsnittliga ökningstakten under perioden 2010–2018 på 8 procent.

 

Både kommuner och regioner ökar sina investeringar

Av sektorns totala investeringar stod kommunkoncernerna för 149,4 mdkr och regionskoncernerna för 34,3 mdkr, en ökning med 12 respektive 8 procent. Kommunkoncernernas investeringar fördelades i sin tur på kommunerna med 71,3 mdkr och de kommunala företagen med 78,2 mdkr, vilket motsvarar en ökning med 17 respektive 8 procent.

Figur 1: Investeringsvolym 2007–2018¹


Källa: Kommuninvest
1) På grund av förändrade avskrivningsregler är 2014–2017 års utfall inte fullt ut jämförbara med tidigare års utfall.

Figur 2: Fördelning av investeringar i kommunkoncerner

Tabell 1: Kommunernas och regionernas uppgifter

Kommunerna Gemensam Regionerna
Obligatorisk Frivillig Gemensam Obligatorisk Frivillig
Social verksamhet Fritid och kultur Kollektivtrafik Hälso- och sjukvård Kultur
Skolverksamhet Teknisk service Tandvård³ Utbildning
Plan- och byggfrågor Energiförsörjning Regionalt utvecklingsansvar Turism
Miljö- och hälsoskydd Näringslivsutveckling    
Renhållning och avfall Byggande av bostäder      
Vatten och avlopp      
Räddningstjänst      
Biblioteksverksamhet²      
Krisberedskap      
Bostadsförsörjning      

Källa: Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet, utgiven av Kommuninvest och SKL, uppdaterad

2) Ett folkbibliotek i varje kommun.
3) Tandvård för barn och ungdomar upp till 22 års ålder.

Figur 3: Fördelning av investeringar i regionkoncerner

Investeringarnas fördelning

Kommuner

Över tid har fördelningen av investeringar i olika tillgångar varit relativt konstant. Av kommunkoncernernas investeringar 2018 avsåg 55 (56) procent bostads- och verksamhetsfastigheter⁴ . Bostadsinvesteringar inkluderar både renoveringar och långtidsunderhåll av befintligt bestånd samt nyproduktion, medan investeringar i fastigheter huvudsakligen består av service- och verksamhetslokaler, såsom äldreboenden, förskolor och skolor samt idrotts- och badanläggningar. En del kommuner engagerar sig även i kommersiella fastigheter, till exempel parkeringshus och industrilokaler. Infrastrukturinvesteringar i gator, vägar, parker, VA-anläggningar, hamnar och flygplatser utgjorde 30 (30) procent av de samlade investeringarna medan investeringarna i fjärrvärme- och elproduktion samt bredband i de kommunalt ägda energiföretagen stod för 9 (9) procent. Posten övrigt innehåller huvudsakligen investeringar i maskiner och inventarier, bland annat fordon.

Regioner

Investeringsutvecklingen i landets regioner har under lång tid drivits av vad som sker i Region Stockholm. Under 2018 minskade emellertid Region Stockholms investeringar med över en femtedel och utgör nu 35 procent av regionkoncernernas totala investeringar, i jämförelse med 48 procent 2017. Den högsta ökningstakten i absoluta tal finns istället i de två andra storstadsregionerna, Västra Götalandsregionen och Region Skåne.

Även om det skett en del förändringar i investeringsnivå i de olika regionerna så är fördelningen av investeringarna relativt konstant. Över hälften, 55 (52) procent, av investeringarna avser fastigheter, framför allt ny- och ombyggnationer av sjukhusfastigheter. Investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik står sammantaget för 25 (28) procent av investeringsvolymen och är fortsatt i hög utsträckning koncentrerade till Region Stockholm. Ny vårdutrusning utgjorde 16 (16) procent av investeringsvolymen, medan resterande 4 (3) procent fördelades på investeringar i övriga inventarier och IT-system.

Investeringar per kommungrupp, region och län

Kommungrupp

I jämförelser mellan olika typer av kommuner använder Kommuninvest den kommungruppsindelning som utvecklats av SKL. Indelningen grundas primärt på tätortskaraktäristika och uppdaterades senast 2017 (för mer information om indelningen se Appendix 1 i PDF-versionen). Varje kommun har dock sin egen unika uppsättning av geografiska, demografiska, politiska och ekonomiska förutsättningar och det kan därför vara vanskligt att dra för långtgående och generella slutsatser om utvecklingen för enskilda kommuner med utgångspunkt från utvecklingen på kommungruppnivå. Spridningen mellan kommunerna inom en och samma kommungrupp är ofta större än mellan kommungrupperna.

Kommunkoncernernas genomsnittliga investeringsnivå uppgick till 14 600 kr per invånare 2018, vilket kan jämföras med 13 200 kr per invånare 2017. Det finns stora skillnader mellan kommungrupperna. Befolkningsmässigt stora kommuner med relativt stora företagskoncerner och hög befolkningstillväxt har generellt sett högre investeringsnivåer än övriga kommuner i landet. Figur 4 visar också att kommungrupperna ”Storstäder” och ”Större stad” hade en högre genomsnittlig investeringsnivå per invånare än övriga kommungrupper, 18 400 respektive 16 700 kr per invånare. Den lägsta investeringsnivån med 10 200 kr per invånare hade kommungruppen ”Pendlingskommun till mindre tätort”. Den högsta ökningstakten hade kommungruppen ”Lågpendlingskommun nära större stad”, där investeringarna ökade med 28 procent från 10 800 till 13 800 kronor per invånare.

Investeringsnivån per invånare ökade med 11 procent för riket som helhet. Samtliga kommungrupper utom ”Pendlingskommun nära storstad” uppvisade en positiv investeringstillväxt.

Regioner

Regionernas genomsnittliga investeringsnivå uppgick till 3 400 kr per invånare 2018, vilket kan jämföras med 3 200 kr per invånare 2017. Region Örebro län och Region Uppsala uppvisade de högsta investeringsnivåerna 2018 med 5 300 kronor per invånare. De höga investeringsnivåerna i dessa två regioner beror främst på om- och tillbyggnader av vårdfastigheter vid respektive universitetssjukhus. Region Stockholm som under den senaste tioårsperioden uppvisat de högsta investeringsnivåerna hade en investeringsnivå på 5 100 kr per invånare 2018, en minskning med 22 procent. Lägst investeringsnivå hade Region Gävleborg med 800 kr per invånare.

Figur 4: Investeringar per invånare och kommungrupp samt investeringarnas ökningstakt

Källa: Kommuninvest

Figur 5: Investeringar per invånare och befolkning per region

Källa: Kommuninvest

Län

Uppsala län uppvisade den högsta genomsnittliga investeringsnivån under 2018, med närmare 22 000 kr per invånare (se Tabell 2). Orsaken till utvecklingen förklaras främst av Uppsalas och Enköpings investeringstillväxt i kombination med att Region Stockholm och flera kommuner i Stockholms län minskade sina investeringar. Exkluderas regionernas investeringar är det kommunerna i Norrbottens län som uppvisar de högsta investeringsnivåerna, vilket till stor del förklaras av de stadsomvandlingar som äger rum i Gällivare och Kiruna. Lägst var investeringsnivåerna i Västernorrlands och Värmlands län, med en genomsnittlig investeringsnivå på 11 200 respektive 12 300 kr per invånare.

Störst investeringsökning 2018 återfanns i Kalmar län och på Gotland. I Kalmar län är det främst Kalmar som bidragit till den höga ökningstakten. I två län, Kronoberg och Västernorrland, har investeringarna minskat.

Tabell 2: Investeringar per län 2018 och förändring jämfört med 2017

Län Investeringar per invånare Investeringar per invånare (exkl region) Investeringar i mnkr Investeringar i mnkr (exkl region) Förändring sedan 2017 Förändring sedan 2017 (exklusive region)
Uppsala 21 948 16 679 8 260 6 277 19% 20%
Stockholm 20 806 15 658 48 773 36 705 4% 16%
Västerbotten 20 432 16 094 5 520 4 348 4% 3%
Örebro 20 242 14 949 6 118 4 518 20% 8%
Norrbotten 20 118 18 453 5 039 4 622 24% 22%
Västra Götaland 18 620 15 433 31 836 26 387 10% 5%
Riket 17 978 14 606 183 714 149 426 11% 12%
Östergötland 17 805 14 042 8 219 6 482 11% 11%
Halland 17 663 16 630 5 817 5 477 23% 25%
Västmanland 17 521 16 291 4 799 4 463 21% 24%
Skåne 16 629 13 584 22 651 18 504 16% 11%
Kalmar 16 501 13 610 4 037 3 330 33% 25%
Gotland 16 388 16 388 971 971 45% 45%
Södermanland 15 703 12 449 4 627 3 669 9% 5%
Jönköping 15 485 13 106 5 587 4 729 14% 15%
Dalarna 15 419 13 804 4 428 3 964 20% 20%
Jämtland 15 287 13 891 1 992 1 810 27% 23%
Kronoberg 13 815 10 959 2 762 2 191 -1% -12%
Gävleborg 13 783 13 025 3 949 3 732 1% 0%
Blekinge 13 199 10 137 2 108 1 619 17% 3%
Värmland 12 294 11 019 3 460 3 102 17% 21%
Västernorrland 11 240 10 295 2 759 2 527 -2% 0%

Källa: Kommuninvest

Tabell 3: Investeringsvolym och investeringsnivå per invånare

Kommun Investerings-volym i mnkr 2018 Investerings-nivå per invånare 2018 Investerings-volym i mnkr 2017 Investerings-nivå per invånare 2017
Stockholm 19 608 20 379 16 080 16 930
Göteborg 10 250 17 924 8 541 15 143
Malmö 4 655 13 719 4 075 12 214
Uppsala 3 851 17 103 3 370 15 324
Västerås 3 167 20 825 2 407 16 032
Borås 2 999 26 734 2 419 21 788
Linköping 2 831 17 580 2 406 15 178
Örebro 2 590 16 889 2 768 18 420
Lund 2 403 19 545 1 907 15 725
Norrköping 2 090 14 752 2 225 15 788

Källa: Kommuninvest

Tabell 4: Kommuner med högst investeringsnivå per invånare 2018

Kommun Investerings-nivå per invånare 2018 Kommentar
Gällivare 43 864 Stadsomvandlingen
Kiruna 33 142 Stadsomvandlingen
Boden 32 368 Bostads- och verksamhetsfastigheter, kraftvärmeverk och infrastruktur
Skellefteå 28 096 Elproduktion, VA och verksamhetsfastigheter
Lindesberg 26 753 Bostads- och verksamhetsfastigheter
Borås 26 734 Bostads- och verksamhetsfastigheter, kraftvärmeverk och VA
Trollhättan 25 490 Bostads- och verksamhetsfastigheter och VA
Hallsberg 23 756 Bostads- och verksamhetsfastigheter och VA
Enköping 23 482 Bostads- och verksamhetsfastigheter och VA
Härjedalen 22 792 Bostadsfastigheter, VA och energiproduktion

Källa: Kommuninvest