Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Fördjupningsavsnitt 1: Utveckling i balans

Låneskulden ökar och prognoserna för kommande år visar på en fortsatt hög tillväxttakt. Detta är en följd av vikande resultat på grund av både kostnadsökningar, avtagande tillväxttakt i skatteunderlaget samt fortsatt höga investeringsbehov. Samtidigt som låneskulden ökar så byggs en betydande tillgångsmassa upp i kommuner, regioner och dess företag. För att analysera hur en ökad låneskuld förhåller sig till de investeringar som genomförs kan olika nyckeltal användas och ett av dessa är självfinansieringsgraden.

Självfinansieringsgraden kan beskrivas som den del av nettoinvesteringarna som kan finansieras via det internt genererade kassaflödet från den löpande verksamheten. Förenklat kan självfinansieringsgraden beräknas som den andel av investeringarna som finansieras via avskrivningar samt årets resultat.

Figur 11: Självfinansieringsgrad för kommun- och regionkoncerner 2010-2018

Källa: SCB

Figur 11 visar utvecklingen av självfinansieringsgraden för region- respektive kommunkoncerner. Variationen är större för regionkoncernerna, vilket främst förklaras av att antalet regioner är färre och att individuella variationer får ett tydligare genomslag. Under 2018 finansierade kommunkoncernerna 54 procent av sina investeringar med internt tillförda medel, beräknat som summan av resultat och avskrivningar. För regionkoncernens del ligger självfinansieringsgraden på 50 procent, vilket är en minskning från 2017 då nivån var 57 procent.

Samtliga kommungrupper redovisar en negativ utveckling av självfinansieringsgraden under de två senaste åren. Nivån varierar mellan 43 och 62 procent, med den lägsta självfinansieringsgraden för ”landsbygdskommuner med besöksnäring” och den högsta för ”Pendlingskommun till mindre tätort”.

Den negativa utvecklingen av självfinansieringsgraden 2017 berodde främst på ökade investeringsnivåer. Den negativa utvecklingen 2018 berodde på en kombination av ökade investeringsnivåer och avtagande resultat.

Förutsättningarna för en oförändrad självfinansieringsgrad är att summan av årets resultat och avskrivningar ökar i samma takt som årets investeringar.

Självfinansieringsgraden mäter finansieringen av investeringar under ett givet år, men hur kommunens tillgångsmassa är fördelad mellan skulder och eget kapital mäts av soliditeten. Soliditeten är ett mått på långsiktig ekonomisk styrka. Vid beräkning av soliditet används bokförda värden, vilket för anläggningstillgångar utgörs av summan av historiska anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I regel är summan av anläggningstillgångarnas marknadsvärden väsentligt högre än summan av tillgångarnas bokförda värden och kan till och med vara högre än anskaffningsvärdet, vilket då innebär att soliditetsmåttet inte ger en korrekt beskrivning av en kommuns ekonomiska styrka.

Mot bakgrund av vad som redovisats ovan är jämförelser av soliditeten mellan olika kommuner svåra att göra, då betydande övervärden kan finnas i en kommun men inte i en annan, men soliditetsmåttet kan ändå ge en indikation om hur den långsiktiga ekonomiska styrkan förändras i en kommun.

Figur 12: Soliditet för kommun- och regionkoncerner 2007-2018

Källa: SCB

I Figur 12 framgår utvecklingen för kommun- respektive regionkoncernernas soliditet både inklusive och exklusive pensionsåtaganden. För kommunkoncernerna är soliditeten exklusive pensionsåtaganden 2018 på samma nivå som den var 2010, 39 procent. Inklusive pensionsåtaganden har soliditeten förbättrats från 20 procent till 27 procent under samma tidsperiod. Regionernas soliditet inklusive pensionsåtaganden har förbättrats kraftigt, men regionerna har fortfarande en negativ soliditet på aggregerad nivå.

Ytterligare en iakttagelse är att spridningen i soliditet mellan olika kommuner successivt har minskat, främst beroende på att soliditeten förbättrats i de kommuner som under periodens början haft en låg soliditet. Mellan de olika kommungrupperna är det främst ”Storstäder” som har en hög soliditet i förhållande till övriga grupper. Gruppen ”Landsbygdskommuner med besöksnäring” uppvisar den lägsta soliditeten. Under den senaste femårsperioden har 265 kommuner förbättrat sin soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden och av övriga 25 kommuner har 10 kommuner en oförändrad soliditet och 15 en försämrad soliditet. Studerar vi soliditeten exklusive pensioner är kartan lite annorlunda (se Figur 13) då 127 kommuner har en försämrad soliditet, 122 en förbättrad soliditet och övriga har en oförändrad soliditet.

För att bibehålla en oförändrad soliditetsnivå samtidigt som låneskulden ökar måste det egna kapitalet öka procentuellt sett lika mycket som tillgångssidan, vilket alltså varit fallet under tidsperioden.

Ett nyckeltal som är vanligt i företagsvärlden är EBITDA, som är (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) resultat före räntenetto, skatter, avskrivningar och amorteringar. Kvoten mellan EBITDA och räntebärande skulder minus likvida medel kan uttryckas som ”hur många år det skulle ta att återbetala skulden, under förutsättning att nettoskuld och EBITDA är konstanta”. Ett liknande nyckeltal, något förenklat, kan tas fram genom att ta förhållandet mellan årets resultat plus avskrivningar och kommunkoncernens räntebärande skulder, detta utgör en mix av de båda nyckeltalen, soliditet – som tittar på balansräkningen och självfinansieringsgraden – som främst har en koppling till resultaträkningen.

Återbetalningstiden – om den mäts som låneskuldens storlek i förhållande till resultat och avskrivningar – har ökat för både regioner och kommuner under 2017 och 2018, vilket innebär en längre återbetalningstid.

Figur 13: Förändring av soliditet per kommunkoncern 2014-2018

Figur 14: Resultat och avskrivningar i förhållande till låneskuld i kommun- och regionkoncerner 2010-2018

Under 2018 har självfinansieringsgraden minskat, soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden har ökat, exklusive pensionsåtaganden ser vi en minskning. Återbetalningstiden, beräknad enligt ovan, har ökat. Nyckeltalen tyder på en försämrad ekonomisk situation under 2018, jämfört med både 2017 och 2016. Både soliditeten och vårt mått på återbetalningstid ligger dock inom tidigare intervall. Den sjunkande självfinansieringsgraden ger indikationer på att kommuner och regioner har allt svårare att upprätthålla de resultatnivåer som erfordras för att klara den ökande investeringstakten.

Vår bedömning är att sektorn klarar av en period med lägre självfinansieringsgrad och ökad låneskuld, så länge intäkterna är tillräckliga för att täcka driftskostnaderna.