Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Den kommunala låneskulden 2020

Kommunsektorns låneskuld fortsätter att växa

Kommunsektorns samlade investeringar uppgick 2019 till 193 miljarder kr. Det var en ökning med 9 miljarder kr, motsvarande 5 procent, jämfört med 2018. Takten i investeringstillväxten har nu avtagit två år i rad. Den genomsnittliga investeringstillväxten 2010-2019 var 7 procent per år.

Den totala låneskulden i kommunsektorn låg vid utgången av 2019 på 726 miljarder kr. Detta var en ökning med 67 miljarder kr, eller 10 procent, i jämförelse med 2018. Det var fjärde året i rad som tillväxttakten för låneskulden ökade. Låneskuldens andel av BNP steg med 0,9 procentenheter och slutade för 2019 på 14,5 procent. Detta var den största ökning som registrerats sedan mätningarna startade.

Utvecklingen varierade över landet. 63 kommuner sänkte sin låneskuld med sammanlagt 4,6 miljarder kr. 3 kommuner höll låneskulden oförändrad. 224 kommuner höjde låneskulden med totalt 65 miljarder kr. På regionsidan minskade 3 regioner sin låneskuld med sammanlagt 164 miljoner kr. 12 regioner ökade sin låneskuld med totalt 6,6 miljarder kr. 5 regioner behöll låneskulden på oförändrad nivå.

Ladda ner rapporten


Om rapportserien

I rapportserien ”Den kommunala låneskulden” följer Kommuninvest upp utvecklingen av kommunsektorns investeringar och skuldsättning. Rapporten är unik eftersom både investeringar och låneskuld analyseras utifrån ett koncernperspektiv. Det innebär att även verksamheter som bedrivs i bolagsform inkluderas i rapportunderlaget. Koncernperspektivet är viktigt för att få en rättvisande helhetsbild av en kommuns eller regions ekonomiska och finansiella ställning, eftersom:

• en allt större del av kommunernas verksamhet bolagiseras. Till exempel har allt fler kommuner fört över sina service- och verksamhetslokaler till dotterbolag under de senaste åren.
• kommunsektorns bolag står för drygt hälften av sektorns investeringar men för huvuddelen av den externa låneskulden.

Dataunderlagen i denna rapport bygger på uppgifter som hämtats från kommunernas och regionernas egna årsredovisningar. Redovisningen släpar efter ett år i den bemärkelsen att 2020 års utgåva avser 2019 års data. Uppgifter om investeringsnivåer och låneskuld för alla kommuner och regioner finns tillgängliga för åren 2010 – 2019 i verktyget Jämföraren här ovan.