Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Den kommunala låneskulden 2021

Minskade investeringar och ökade skulder i kommunsektorn

Kommuninvest gör varje år en sammanställning av hur investeringar, lån och skuldsättning har utvecklats i kommunsektorn.

De samlade investeringarna i kommunsektorn uppgick 2020 till 184 miljarder kronor. Det var en minskning med 8,5 miljarder kronor, motsvarande 4 procent, i jämförelse med 2019. Minskningen var ett trendbrott. Detta är första gången sedan mätningarna startade 2007 som investeringsnivån har fallit. Den genomsnittliga investeringstillväxten 2010–2020 var 6 procent per år.

Kommunsektorns totala låneskuld låg vid utgången av 2020 på 768 miljarder kronor. Jämfört med 2019 var detta en ökning med 39 miljarder kronor, vilket motsvarade en tillväxttakt på 5,3 procent. Denna tillväxttakt var betydligt lägre än noteringen för 2019 på 11,1 procent. Den genomsnittliga låneskulden per invånare uppgick 2020 till 74 017 kronor. Det var 3 386 kronor mer än 2019. Låneskuldens andel av BNP steg med 1 procentenhet och slutade för 2020 på 15,4 procent.

Ladda ner rapporten

Jämföraren

KI-question
KI-data

Kommungrupp:
Befolkning:
Investeringar per invånare:
Låneskuld per invånare:
Samtliga siffror gäller
KI-map

Om rapportserien

I rapportserien ”Den kommunala låneskulden” följer Kommuninvest upp utvecklingen av kommunsektorns investeringar och skuldsättning. Rapporten är unik eftersom både investeringar och låneskuld analyseras utifrån ett koncernperspektiv. Det innebär att även verksamheter som bedrivs i bolagsform inkluderas i rapportunderlaget. Koncernperspektivet är viktigt för att få en rättvisande helhetsbild av en kommuns eller regions ekonomiska och finansiella ställning, eftersom:

• en allt större del av kommunernas verksamhet bolagiseras. Till exempel har allt fler kommuner fört över sina service- och verksamhetslokaler till dotterbolag under de senaste åren.
• kommunsektorns bolag står för drygt hälften av sektorns investeringar men för huvuddelen av den externa låneskulden.

Dataunderlagen i denna rapport bygger på uppgifter som hämtats från kommunernas och regionernas egna årsredovisningar. Redovisningen släpar efter ett år i den bemärkelsen att 2020 års utgåva avser 2019 års data. Uppgifter om investeringsnivåer och låneskuld för alla kommuner och regioner finns tillgängliga för åren 2010 – 2019 i verktyget Jämföraren här ovan.