Kommunsektorns skuldförvaltning

Rapporten Kommunsektorns skuldförvaltning belyser hur Sveriges kommuner, regioner och kommunala bolag strukturerar sin upplåning och hanterar finansiella risker. Förutom att beskriva ränteutvecklingen i sektorn ligger fokus på att analysera kapital- och räntebindning för att ge en bild över hur känslig sektorn är för ränteförändringar och finansieringsrisker. Statistiken i rapporten bygger på faktiska affärer registrerade i skuldförvaltningssystemet KI Finans och omfattar drygt 75 procent av kommunsektorns totala lånevolym.

Kvartal ett 2026 i korthet

Genomsnittsräntan inklusive derivat var 2,48 procent, jämfört med 2,4 kvartalet innan.
Den genomsnittliga kapitalbindningen var 2,64 år och den genomsnittliga räntebindningen (inklusive derivat) var 2,81 år.
25 procent av skulden förfaller inom 12 månader och bara 9 procent har en återstående löptid längre än 5 år.

Figurunderlag Q1 2026 xlsx, 26.8 kB.

Fördjupning

Här kan du ta del av kvartalets fördjupning.

Räntan i sektorn

Kommunsektorns genomsnittsränta påverkas av förändring i marknadsräntor, marginaler och val av bindningstider. Vid slutet av kvartal 1 var genomsnittsräntan 2,48 procent, jämfört med 2,4 kvartalet innan. Av sektorns upplåning är 42 procent kopplad till en rörlig räntebas, framförallt 3M Stibor.
På kvartalets nya affärer, det vill säga nya eller omsatta lån och derivat, var genomsnittsräntan 2,55 procent.

Fördelning av räntan

Med begreppet skuldportfölj avses en låntagares alla lån, inklusive eventuella finansiella derivat som är kopplade till upplåningen.

Kommunsektorns genomsnittsränta fördelas på ett stort antal låntagare, alla med en egen genomsnittsränta. Beroende på hur en skuldportfölj struktureras, med hänsyn till andel rörliga och fasta lån, kapital- och räntebindningstider och när lån och derivat har tecknats, så varierar räntan. Spridningen i sektorn är stor, vilket speglas av figuren till höger.

Kapitalbindning

Kapitalbindningstid är den återstående löptiden på ett lån innan det förfaller. Den genomsnittliga kapitalbindningstiden för en skuldportfölj beräknas med hjälp av alla lånens återstående löptid, och viktat med lånens storlek. En lägre kapitalbindningstid indikerar att lånen i skuldportföljen omsätts oftare och därför har en högre risk.

Kapitalbindning över tid

Den genomsnittliga kapitalbindningen i svensk kommunsektor är kort, 2,64 år vid utgången av första kvartalet 2026. En kapitalbindning på 2,64 år innebär att investeringar finansieras med upplåning som förnyas ett flertal gånger under investeringens ekonomiska livslängd. Föregående kvartal var den genomsnittliga kapitalbindningstiden 2,47 år.

Förfallostruktur på kapitalbindningen

Förutom kapitalbindningens längd påverkas riskbilden i en skuldportfölj av dess förfallostruktur. En skuldportfölj med en jämn förfallostruktur har relativt jämnstora lån som förfaller vid jämna intervall. I en ojämn förfallostruktur förfaller en större andel av skulden vid specifika tidpunkter eller inom en begränsad tidsperiod. Kommunsektorn har en ojämn förfallostruktur, med en betydande andel lån som förfaller inom det närmaste året.

25 procent av skulden förfaller inom 12 månader, varav 18 procent är certifikat och tillsvidarelån som förlängs tre till fyra gånger per år.
9 procent av skulden har en återstående löptid längre än 5 år.

Val av kapitalbindning på kvartalets affärer

Kapitalbindningen på nya affärer under det första kvartalet 2026 var i genomsnitt 3,19 år. Valet av bindningstid kan variera en hel del från kvartal till kvartal, beroende på vad som förfaller och vad som tecknas nytt.

28 procent av kvartalets nya eller refinansierade lån tecknades till ett års löptid eller kortare.
30 procent tecknades till löptider på 5 år eller längre, varav 8 procentenheter gick till löptider som var 6 år eller längre.

Räntebindning

Räntebindningstid är tidsperioden under vilken räntan på ett lån är fast. För ett fasträntelån är räntebindningstiden samma som kapitalbindningstiden medan ett rörligt lån har kort räntebindningstid och längre kapitalbindningstid. Den genomsnittliga räntebindningstiden för en skuldportfölj är ett mått på skuldportföljens känslighet för ränterisk. Ett lägre tal indikerar att räntan justeras oftare och därför har en högre risk.

Räntebindning över tid

Många kommuner, regioner och kommunala företag finansierar sina investeringar med lån som har kort kapital- och räntebindning. Vissa kommunala aktörer använder sedan ränteswappar för att förlänga räntebindningen. Detta får till följd att räntebindningen sammantaget ligger på ungefär samma nivå som kapitalbindningen på den underliggande finansieringen.

Den genomsnittliga räntebindningstiden inklusive derivat var 2,81 år, jämfört med 2,67 år kvartalet innan. Utan att räkna in användningen av derivat är räntebindningstiden 1,75 år, vilket beror på den höga andel rörliga lån som har kort räntebindningstid (tre månader eller kortare).

Förfallostruktur på räntebindningen

Rörliga lån och användningen av derivat gör att räntebindningen skiljer sig från kapitalbindningen. De två nyckeltalen följer varandra relativt väl, men med vissa skillnader. De rörliga lånen bidrar till att en del av skulden har mycket kort räntebindning samtidigt som räntederivat huvudsakligen används för att förlänga räntebindningen.

32 procent av lån och derivat har räntor som förfaller inom 12 månader.
15 procent har räntebindning över 5 år.

Val av räntebindning på kvartalets affärer

Räntebindningen, inklusive derivat, på nya affärer under det första kvartalet 2026 var 2,75 år. Som för kapitalbindningen kan valet av bindningstid variera en hel del från kvartal till kvartal.

46 procent av kvartalets affärer, lån och derivat, tecknades med ett års räntebindning eller kortare. Detta inkluderar nytecknade rörliga lån, men inte rörliga lån som enbart fått ny ränta.
28 procent tecknades med räntebindning på 5 år eller längre, varav 12 procentenheter var 6 år eller längre.

Kommunsektorns variation i kapital- och räntebindningstid

Kommunala låntagare utformar på egen hand en skuldportfölj utifrån valet av skuldförvaltningsstrategi. Strategierna varierar i både struktur på skuldportföljen och graden av långsiktighet. Några tar större risk med högre andel rörliga lån medan andra minskar risken genom förutsägbara fasträntelån. Låntagarnas skuldförvaltningsstrategier mynnar ut i olika lång kapital- och räntebindningstid, vilket illustreras i spridningsdiagrammet till höger. Det går att identifiera de tre övergripande strategier som låntagarna använder sig av. De låntagare som enbart använder fasträntelån är punkterna som går diagonalt genom figuren, eftersom en sådan strategi ger samma kapital- och räntebindningstid. Låntagarna under diagonalen använder en kombination av fasträntelån och lån till rörlig ränta, vilket ger en längre kapitalbindningstid än räntebindningstid. Över diagonalen befinner sig i stället de låntagare som nyttjar rörliga lån i kombination med långa derivat, som därigenom får längre räntebindningstid än kapitalbindningstid.

Val av kapital- och räntebindningstid, per kommunkoncern (xlsx) xlsx, 22.2 kB.

Underlag till rapporten

Kommunsektorns skuldförvaltning är en rapport som uppdateras kvartalsvis. Uppgifterna i rapporten bygger på Kommuninvests utlåning och affärer som kommuner, kommunala företag och regioner registrerar i skuldförvaltningssystemet KI Finans. Underlaget för det första kvartalet 2026 inkluderar 9 825 lån, certifikat och obligationer till ett sammanlagt belopp av 746 miljarder kronor och 1 700 finansiella derivat motsvarande 219 miljarder kronor. Kvartalets affärer, bestående av både omsättningar och nytecknade lån och derivat, fördelas på 926 lån, obligationer och certifikat till ett sammanlagt belopp av 72 miljarder kronor och 81 finansiella derivat motsvarande 11 miljarder kronor.