Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Fördjupning: Kommunsektorns genomsnittsränta 2020–2025

En simulering av kommunsektorns genomsnittsränta 2020–2025

Bakgrund

Kommunsektorns investeringar har ökat i hög takt de senaste åren. En ökande befolkning framförallt i de yngre och äldre åldrarna medför att såväl förskolor, skolor som äldreboenden behöver byggas i många kommuner. Utvecklingen sammanfaller med omfattande renoveringsbehov i kommunala fastigheter och infrastruktur samt bostadsinvesteringar i de kommunala bostadsföretagen. Även om det finns indikationer på en avtagande ökningstakt av kommunsektorns investeringar är sannolikheten stor att investeringsnivåerna kommer att ligga på en hög nivå även under kommande år.

Coronapandemin har slagit hårt mot samhällsekonomin i allmänhet och kommunsektorn i synnerhet, framförallt genom lägre skatteunderlagstillväxt. Staten har tillfört medel som gör att utsikterna för kommunerna ser relativt goda ut under de närmaste åren. Likväl kommer det demografiska trycket i kombination med höga investeringsnivåer medföra att en betydande del av kommunsektorns investeringar kommer att behöva finansieras med lånade medel, varpå den kommunala låneskulden ökar. Därför är det rimligt att ställa sig frågan; hur kan förändrade räntenivåer komma att påverka kommunsektorns ekonomi?

De flesta bedömare är överens om att dagens låga ränteläge inte kommer att vara för evigt, men samtidigt har räntehöjningar gång på gång skjutits på framtiden. När coronapandemin initialt orsakade turbulens på de finansiella marknaderna sjösattes istället omfattande stödåtgärder av såväl regeringar som centralbanker världen över. Även om Riksbanken inte sänkt reporäntan under coronapandemin har andra åtgärder vidtagits för att mildra pandemins effekter på svensk ekonomi. Tillgångsköp i form av statsobligationer, kommunobligationer, bostadsobligationer och företagsobligationer har genomförts i syfte att sänka det allmänna ränteläget och undvika problem i kreditförsörjningen. Den förda penningpolitiken har haft effekt och bidragit till att såväl korta som långa marknadsräntor har sjunkit.

De räntenivåer som kommuner och regioner erbjuds från Kommuninvest, banksektorn och obligations- och penningmarknaden är i hög grad beroende av marknadsräntornas utveckling. När det kommer till att bedöma genomsnittsräntans utveckling för sektorn som helhet spelar även räntenivåerna på befintliga lån och värdepapper en avgörande roll. Det är inte dagens och framtida räntenivåer i sig, utan hur dessa nivåer står sig i förhållande till den del av lånestocken som förfaller som avgör utvecklingen av den genomsnittliga räntenivån.

Data och metod

Dataunderlaget för simuleringen utgörs, som övriga delar av rapporten Kommunsektorns skuldförvaltning, av Kommuninvests utlåning och de uppgifter som kommuner, kommunala företag och regioner har registrerat i skuldförvaltningsverktyget KI Finans. Underlaget för simuleringen bygger på uppgifter från 6 193 lån, certifikat och obligationer till en sammanlagd volym av 481 mdkr och 1 736 derivatkontrakt vars underliggande lånebelopp motsvarar 175 mdkr. Vidare bygger simuleringen på följande antaganden; lån med rörlig ränta omsätts till nya lån med rörlig ränta och lån med fast ränta omsätts till nya lån med fast ränta. Även de finansiella derivat (ränteswappar) som finns i underlaget förnyas. Utöver detta så antas lånevolymen öka med 7 procent årligen.

Utöver detta grundscenario har även ett alternativt scenario tagits fram som bygger på antagandet att marknadsräntorna parallellförskjuts uppåt med 100 baspunkter. Ett sådant scenario är osannolikt på kort sikt men kan ändå utgöra en relevant konsekvensanalys, i syfte att bedöma hur ett högre ränteläge skulle kunna påverka kommunsektorns räntekostnader.

För att bedöma hur genomsnittsräntan påverkar räntekostnaderna framöver så har vi utgått från vår bedömning av kommunsektorns låneskuld slutet av 2020, 766 mdkr, och sedan antagit en årlig tillväxttakt på 7 %, vilket motsvarar den historiska utvecklingen. I det sista steget har vi helt enkelt multiplicerat låneskulden med den framskrivna genomsnittsräntan för den aktuella tidsperioden.


Resultat

Utifrån ovanstående antaganden har ränteutvecklingen i kommunsektorn simulerats fram till 2025. Resultatet av simuleringen visar att genomsnittsräntan i grundscenariot kommer att sjunka de närmaste åren för att sedan stabiliseras på en lägre nivå, 0,68 procent, i slutet av tidsperioden, se figur 1.

I det alternativa scenariot, med en höjning av marknadsräntorna, ökar istället genomsnittsräntan under hela tidsperioden. Anledningen till att det tar tid för räntehöjningen att slå igenom fullt ut är att den del av kommunsektorns upplåning som är upptagen till fast ränta eller är räntesäkrad med finansiella derivat påverkas först när lånen eller ränteswapparna omsätts. I slutet av tidsperioden har nästan hela portföljen anpassats till den nya räntenivån.

En framskrivning av kommunsektorns räntekostnader visar att under förutsättningarna i grundscenariot kommer räntekostnaderna att sjunka något i nominella termer under tidsperioden. Den ökade låneskulden motverkas således av en sjunkande genomsnittsränta. I det alternativa scenariot i det närmaste dubbleras räntekostnaderna under tidsperioden, från knappt 8 mdkr till närmare 16 mdkr, då låneskulden ökar i kombination med en högre räntenivå.

Figur 1: Genomsnittsräntan 2020–2025

Figur 2: Räntekostnader 2020–2025, mdkr


Slutsats

Det är sannolikt att kommunsektorn på längre sikt kommer att behöva anpassa sig till högre räntenivåer, vilket gör att räntekostnaderna kan komma att ta en större del av intäkterna i anspråk. På kortare sikt, givet dagens marknadsförväntningar, så ser det däremot ut som att räntekostnaden minskar, trots ökad låneskuld, på grund av en sjunkande genomsnittsränta. De ökande driftskostnaderna och det rekryteringsbehov som följer av dagens höga investeringsnivåer kommer således att vara större utmaningar för sektorn än ökande räntekostnader.