Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Uppdaterad simulering: Kommunsektorns genomsnittsränta

Kommunsektorns genomsnittsränta 2021-2026

En uppdaterad simulering av kommunsektorns genomsnittsränta 2021-2026

Bakgrund

Vanligtvis publiceras en framskrivning av kommunsektorns genomsnittsränta, som en fördjupning till rapporten Kommunsektorns skuldförvaltning, en gång per år. Detta sker när data för det fjärde kvartalet blivit tillgängligt och analysen brukar slutföras under andra halvan av januari. Under innevarande år gjordes analysen med utgångspunkt från marknadsdata 2022-01-21.

Redan då hade marknadsräntorna börjat stiga till följd av högre inflationstryck. Sedan dess har mycket hänt. Rysslands krig i Ukraina har orsakat en humanitär katastrof med stort lidande som följd.

Kriget har också medfört ekonomiska konsekvenser, inte minst i form av stigande energipriser. Detta har fått till följd att inflationen tagit fart ordentligt, vilket påverkar marknadens ränteförväntningar i betydande omfattning. Därför har vi valt att göra en uppdaterad simulering av genomsnittsräntan för att se hur det nya ränteläget kan komma att påverka kommunernas upplåningskostnader.


Data och metod

I den nya simuleringen har vi uppdaterat antaganden kring kommunsektorns lånekostnader i enlighet med marknadsläget. Vi har däremot inte inkluderat eventuell påverkan på kommunernas investeringar eller upplåningsbehov som kan komma av de ekonomiska och demografiska konsekvenserna av kriget i Ukraina och den ökade inflationen. Dessa faktorer kan förvisso påverka, men det är mycket osäkert på vilket sätt och i hur stor omfattning.

Simuleringen baseras således fortsatt på de uppgifter som kommuner, kommunala företag och regioner har registrerat i skuldförvaltningssystemet KI Finans vid utgången av det fjärde kvartalet 2021. På så vis kan vi isolera effekten av det förändrade marknadsläget på räntekostnaderna.

Underlaget för simuleringen bygger på uppgifter från 6 444 lån, certifikat och obligationer till ett sammanlagt belopp av 510 mdkr och 1 495 derivatkontrakt motsvarande 171 mdkr. Vidare bygger simuleringen på följande antaganden; lån med rörlig ränta omsätts till nya lån med rörlig ränta och lån med fast ränta omsätts till nya lån med fast ränta. Även de finansiella derivat (ränteswappar) som finns i underlaget förnyas. Utöver detta så antas lånevolymen öka med 6 procent årligen. Den uppdaterade framskrivningen utgår från forwardkurvor för Stibor 3m och swapräntor på olika löptider vid analystillfället 2022-04-22.


Resultat

Utifrån ovanstående antaganden har ränteutvecklingen i kommunsektorn simulerats fram till 2026. Resultatet av simuleringen visar att genomsnittsräntan ökar i betydligt högre takt i jämförelse med den tidigare simuleringen. Figur 1 visar tre scenarier; Först det grundscenario som gjordes med utgångspunkt i marknadsdata i januari (gul). Sedan ett alternativt scenario som bygger på antagandet att marknadsräntorna parallellförskjuts uppåt med 100 baspunkter, återigen med utgångspunkt från marknadsdata i januari (lila).

Och slutligen den nya simuleringen som bygger på marknadsdata från april (mörkgrå). Det går tydligt att se att vi med utgångspunkt i de uppdaterade forwardkurvorna idag ligger över det alternativa scenariot från januarianalysen. I slutet av simuleringsprognosen, 2026, så visar den nya framskrivningen på en genomsnittsränta på 2,26 procent, i jämförelse med 2,16 procent i det alternativa scenariot från den tidigare analysen.

Figur 1: Genomsnittsränta 2021-2026


Slutsatser

Den fortsatta uppgången i marknadsräntorna under årets första månader i kombination med förväntningar om stigande räntenivåer ökar kommunsektorns lånekostnader under framskrivningsperioden. En simulering på denna sikt är naturligtvis mycket osäker, men det är tydligt att marknadens ränteförväntningar skruvats upp markant.

Ur ett längre perspektiv är de räntenivåer som framskrivningen visar på relativt normala. Samtidigt kan stigande finansieringskostnader komma att bli ytterligare en faktor som sätter press på kommuner och regioner framöver, vid sidan av demografiskt drivna kostnader och ambitionshöjningar.

Även fast räntekostnaderna idag utgör en liten del av kommunsektorns totala kostnader så ser förutsättningarna att möta stigande räntenivåer olika ut i olika kommuner, regioner och kommunala företag. Därför är det viktigt för alla kommunala aktörer att ha god kännedom om sin räntekänslighet, så att såväl den ekonomiska planeringen som skuldförvaltningen kan anpassas till förutsättningarna i den egna ekonomin.