Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Fördjupning: Kommunsektorns genomsnittsränta 2019–2024

En simulering av kommunsektorns genomsnittsränta 2019–2024

Bakgrund

Kommunsektorns investeringar har ökat kraftigt de senaste åren, i genomsnitt med över 8 procent årligen mellan 2010–2018 och med 11 procent under 2018. En ökande befolkning, framförallt i de yngre och äldre åldrarna, medför att förskolor, skolor som äldreboenden behöver byggas i många kommuner de närmaste åren. Utvecklingen sammanfaller med behov av såväl nyinvesteringar i som renoveringar av bostäder i de kommunala bostadsbolagen. Under de senaste åren har kassaflödena i sektorn varit goda till följd av en gynnsam utveckling av skatteintäkter, statsbidrag och reavinster. Investeringarna har därför till stor del kunnat finansieras med egna medel. Under 2018 vände kommunsektorns resultat nedåt vilket också medförde att självfinansieringsgraden för investeringar sjönk. Förväntningar på en fortsatt hög investeringstakt i kombination med en vikande konjunktur medför ett fortsatt högt behov av extern finansiering. Den kommunala låneskulden har i genomsnitt växt med närmare 7 procent per år sedan 2010, och förväntas växa i åtminstone samma takt under de närmaste åren. En fråga som ofta ställs i detta sammanhang är: Hur kan stigande räntenivåer komma att påverka mot kommunsektorns ekonomi?De flesta bedömare är överens om att dagens låga räntenivåer inte är långsiktigt hållbara, men samtidigt har räntehöjningar gång på gång skjutits på framtiden. Även om Riksbanken höjt reporäntan vid två tillfällen de senaste åren och nu lämnat negativt territorium så har räntebanan, d.v.s. prognosen för reporäntan, sänkts och marknadens ränteförväntningar följt med nedåt. De räntenivåer som kommuner och regioner erbjuds från såväl Kommuninvest, banksektorn som obligations- och penningmarknaden är i hög grad beroende av marknadsräntornas utveckling. När det kommer till att bedöma genomsnittsräntans utveckling för sektorn som helhet spelar även räntenivåerna på befintliga lån och värdepapper en avgörande roll. Det är inte dagens och framtida räntenivåer i sig utan hur dessa nivåer står sig i förhållande till den del av lånestocken som förfaller under samma tidsperiod som avgör utvecklingen av den genomsnittliga räntenivån.

Data och metod

Dataunderlaget för simuleringen utgörs, som övriga delar av rapporten Kommunsektorns skuldförvaltning, av Kommuninvests utlåning och de uppgifter som kommuner, kommunala företag och regioner har registrerat i skuldförvaltningsverktyget KI Finans. Underlaget för simuleringen bygger på uppgifter från 6 084 lån till en sammanlagd volym av 462 mdkr och 1824 derivatkontrakt vars underliggande lånebelopp motsvarar 179 mdkr. Vidare bygger simuleringen på följande antaganden; lån med rörlig ränta omsätts till nya lån med rörlig ränta och lån med fast ränta omsätts till nya lån med fast ränta. Även de finansiella derivat (ränteswappar) som finns i underlaget förnyas. Utöver detta så antas en ökningstakt på lånevolymen om 7 % årligen.

Utöver detta grundscenario har även ett alternativt scenario tagits fram där vi antagit att räntebanan parallellförskjuts uppåt med 100 baspunkter. Ett sådant scenario är osannolikt på kort sikt men kan ändå utgöra en relevant konsekvensanalys, i syfte att bedöma hur ett högre ränteläge skulle kunna påverka kommunernas räntekostnader.

För att kunna bedöma hur genomsnittsräntan påverkar räntekostnaderna framöver så har vi utgått från vår bedömning av kommunsektorns låneskuld slutet av 2019, 721 mdkr, och sedan antagit en årlig tillväxttakt på 7 %, vilket motsvarar den historiska utvecklingen. I det sista steget har vi helt enkelt multiplicerat låneskulden med den framskrivna genomsnittsräntan för den aktuella tidsperioden.


Resultat

Utifrån ovanstående antaganden har ränteutvecklingen i kommunsektorn simulerats fram till 2024. Resultatet av simuleringen visar att genomsnittsräntan i grundscenariot kommer att sjunka de närmaste åren för att sedan stabiliseras på en lägre nivå, 0,88 procent, i slutet av tidsperioden, se figur 1.

I det alternativa scenariot, med en plötslig höjning av räntekurvan, ökar istället genomsnittsräntan under hela tidsperioden. Anledningen till att det tar tid för räntehöjningen att slå igenom fullt ut är att den del av kommunsektorns upplåning som är upptagen till fast ränta eller är räntesäkrad med finansiella derivat påverkas först när lånen eller ränteswapparna omsätts. I slutet av tidsperioden har nästan hela portföljen anpassats till den nya räntenivån.

En framskrivning av kommunsektorns räntekostnader visar att under förutsättningarna i grundscenariot kommer räntekostnaderna att vara i princip oförändrade i nominella termer under hela tidsperioden. Den ökade låneskulden motverkas således av en sjunkande genomsnittsränta. I det alternativa scenariot dubbleras räntekostnaderna under tidsperioden, från knappt 8 mdkr till över 16 mdkr, då låneskulden ökar i kombination med en högre räntenivå.

Figur 1: Genomsnittsräntan 2019–2024

Figur 2: Räntekostnader 2019–2024, mdkr

Slutsats

Det är sannolikt att kommunsektorn på längre sikt kommer att behöva anpassa sig till högre räntenivåer, vilket gör att räntekostnaderna kan komma att ta en större del av intäkterna i anspråk. På kortare sikt, givet dagens marknadsförväntningar, så ser det däremot ut som att räntekostnaden ligger konstant trots ökad låneskuld på grund av en sjunkande genomsnittsränta. De ökande driftskostnaderna och det rekryteringsbehov som följer av dagens höga investeringsnivåer kommer således att vara större utmaningar för sektorn än ökande räntekostnader.