
Hela sektorn
Finansiering
- Den genomsnittliga årliga ökningstakten av kommunsektorns låneskuld 2010–2021 var 6,7 procent.
- Ökningstakten under 2021 var 3,9 procent.
- Upplåning via Kommuninvest och kommunernas egna marknadsprogram är de två dominerande finansieringsalternativen för kommunsektorn.
Trend & analys
Marknadsandelarna har på sistone varit relativt stabila. Vid årsskiftet 2021 bedöms Kommuninvests marknadsandel vara 58 procent, marknadsprogrammen 30 procent och bankerna 12 procent.
Förfallostruktur
- Den genomsnittliga kapitalbindningen var 2,54 år
- 28 procent av skulden förfaller inom 12 månader.
- 10 procent av skulden har en återstående löptid längre än 5 år.
Trend & analys
Den genomsnittliga kapitalbindningen i svensk kommunsektor är kort, 2,54 år vid utgången av fjärde kvartalet 2022. Det innebär att investeringar finansieras med upplåning som förnyas ett flertal gånger under investeringens ekonomiska livslängd.
28 procent av lånestocken förfaller inom ett år varav 18 procent är certifikat och tillsvidarelån som förlängs tre till fyra gånger per år.
Finansiella derivat
- 50 procent av upplåningen är kopplad till en rörlig räntebas, framför allt 3M Stibor.
- Genom användningen av derivat förlängs räntebindningen från 1,50 till 2,65 år
Trend & analys
Många kommuner, regioner och kommunala företag finansierar sina investeringar med lån som har relativt kort kapital- och räntebindning. Vissa kommunala aktörer använder sedan ränteswappar för att förlänga räntebindningen. Detta får till följd att räntebindningen inklusive derivat är längre än kapitalbindningen på den underliggande finansieringen.
Räntenivå
- Genomsnittsräntan exklusive derivat var 1,88 procent.
- Genomsnittsräntan inklusive derivat var 1,58 procent
Trend och analys:
Kommunsektorns upplåningskostnader är fortsatt låga. Genomsnittsräntan ökade med 30 räntepunkter i jämförelse med föregående kvartal till 1,58 procent.