Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Finansiering

  • Genomsnittlig årlig ökning av kommunsektorns låneskuld 2010–2019 var 7 procent
  • Ökningstakten under 2019 var 10 procent
  • Upplåning via Kommuninvest och kommunernas egna marknadsprogram är numera de två dominerande finansieringsalternativen för landets kommuner och regioner

Trend & analys

Trenden är att kommuner i allt mindre utsträckning använder sig av bankupplåning för att finansiera sina investeringar. Istället utgör bankupplåning ett komplement till finansiering via Kommuninvest och/eller egna marknadsprogram. Vid utgången av 2020 bedöms Kommuninvests marknadsandel vara 58 procent, marknadsprogrammen 29 procent och bankerna 13 procent.

Låneskuldens fördelning

Kommuninvest Marknadsprogram Banker
Låneskuld 58 29 13


Förfallostruktur

  • Kommunsektorns genomsnittliga kapitalbindningstid var 2,94 år
  • Andel av lånestocken som förfaller inom 12 månader: 23 procent
  • Andel av lånestocken som förfaller inom 24 månader: 42 procent
  • Andel av lånestocken med återstående löptid >5 år: 14 procent

Trend & analys

Den genomsnittliga kapitalbindningen i svensk kommunsektor är kort, i genomsnitt 2,94 år vid utgången av fjärde kvartalet 2020. Det innebär att investeringar finansieras med upplåning som behöver förnyas ett flertal gånger under investeringens ekonomiska livslängd.

23 procent av kommunsektorns lånestock förfaller inom ett år varav ca 20 procent i sin tur är kortare utlåningsprodukter, till exempel certifikat och tillsvidarelån, som förlängs tre till fyra gånger per år. För sektorn som helhet innebär den korta kapitalbindningen att enbart refinansieringsbehovet per år uppgår till drygt 200 mdkr, därutöver tillkommer ett behov av nyupplåning som för närvarande uppgår till närmare 70 mdkr per år

Förfallostruktur

0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-7 år 7-10 år >10 år
Förfaller 23 20 19 13 11 10 3 2

Derivatanvändning

  • 51 procent av upplåningen är kopplad till en rörlig räntebas, framförallt 3M Stibor
  • Genom användningen av derivat förlängs räntebindningen från 1,69 till 3,01 år

Trend & analys

Många kommunala aktörer finansierar sina investeringar med lån som har såväl kort kapital- som räntebindning. Derivatinstrument används sedan av vissa aktörer för att förlänga räntebindningen, vilket får till följd att räntebindningen för sektorn som helhet överstiger kapitalbindningen på den underliggande finansieringen.

Räntebindning exklusive och inklusive derivat

0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-7 år 7-10 år >10 år
Räntebindning exkl. derivat 61 8 9 7 6 6 2 1
Räntebindning inkl. derivat 34 13 13 10 9 12 6 2

Räntenivå

  • Genomsnittlig ränta exklusive derivat uppgick till 0,48 procent
  • Genomsnittlig ränta inklusive derivat uppgick till 1,00 procent

Trend och analys:

Genom sin relativt korta kapital- och räntebindning har kommunsektorn gynnats av de senaste årens låga marknadsräntor. Användningen av derivat för att förlänga räntebindningen ökar genomsnittsräntan med 0,52 procentenheter.

Genomsnittsränta exklusive och inklusive derivat

Ränta exkl. derivat Ränta inkl. derivat
Räntenivå 0.48 1