Coronapandemin

Kommuninvest har under 2020 hanterat coronapandemin och dess konsekvenser utan några väsentliga problem. Tillgången till kapitalmarknaden har genomgående varit god. Likviditets- och kapitalsituationen har varit stark. Det digitala arbetssätt som helt eller delvis tillämpats har fungerat bra. Även om utvecklingen framöver skulle förvärras kan detta arbetssätt upprätthållas.

Coronapandemin har under året satt en hård och tydlig prägel på hela den globala utvecklingen. För att under våren mota den första vågen av smittspridning infördes strikta regler och restriktioner. Detta gav kraftiga BNP-fall och stigande arbetslöshet. Under sommar och tidig höst växte det fram en relativt stark ekonomisk återhämtning. Den bromsades dock upp när en andra våg av smittspridning, som möttes med nödvändiga motåtgärder, fick fäste från oktober och framåt. Massvaccinering inleds i många länder under slutet av 2020 och inledningen av 2021. Mycket talar för att detta successivt kommer att leda till att smittspridningen begränsas och att återhämtningen tar fart igen.

Från början av mars skapade osäkerheten kring pandemin stor turbulens på de finansiella marknaderna. Börskurserna föll och räntorna steg. Turbulensen varade under mars och april, varefter marknaderna fungerat mer normalt. Sedan mitten av april har de flesta av världens börsindex stigit markant. Flera viktiga styrräntor har återvänt till ungefär de nivåer som noterades innan pandemin. Under hösten har marknadsutvecklingen varit relativt normal.

Regeringar och centralbanker har vidtagit kraftfulla åtgärder för att begränsa de negativa effekterna. I Kommuninvests strategiska upplåningsmarknader – USD, EUR och SEK – har Federal Reserve, ECB och Riksbanken drivit en mycket aktiv penningpolitik som bl a inkluderat omfattande obligationsköp. Inom finanspolitiken har stora insatser gjorts i USA, EU och Sverige. Kommuninvest har hanterat coronapandemin och dess konsekvenser utan några väsentliga problem. Verksamheten har i alla sina delar fungerat väl under året.

Organisationen försattes 18 mars i höjd beredskap. Denna nivå, som bl a inneburit ökad mötes- och internrapporteringsfrekvens, gällde alltjämt vid årets slut. Samtidigt övergick verksamheten till att i princip bli helt digital. Föreningsstämman i april genomfördes i digitalt format. Webbinarier blev en central del av kommunikationen. I september och oktober, när smittspridningen var lägre, påbörjades en återgång till arbete från kontoret. Den sattes på paus när den andra vågen av smittspridning slog in. Även med det digitala arbetssättet har verksamheten drivits framåt med full kapacitet.

Utlåningsvolymerna steg snabbt i början av mars. I den då stressade marknadssituationen blev trycket från kommuner och regioner stort, med ökande efter­frågan på nya lån och omsättning av lån. Vissa ökade sin upp­låning från Kommuninvest för att de inte kunde låna själva till rimliga priser. Andra valde att inom ramen för sin likviditetsplanering se över och utöka upp­låningen. Mot slutet av april började volymerna röra sig tillbaka mot normala nivåer. Sedan andra hälften av maj har normalitet präglat utlåningen till Kommuninvests kunder.

I upplåningen har Kommuninvest genomgående haft god tillgång till kapitalmarknaden. Under den värsta turbulensen föll valet på att enbart emittera i den svenska marknaden, eftersom prisskillnaden mellan marknaderna var ovanligt stor. I slutet av april återvände Kommuninvest till USD-marknaden. Under året har fem emissioner genomförts under USD-programmet. Den första upplåningsprognosen för 2020 var 140–160 miljarder kr. Den reviderades upp i april, givet de stora utlåningsvolymerna, och reviderades sedan ner både i juni och oktober för ett reflektera en sänkt utlåningstakt. Den totala upplåningen för året blev 131 miljarder kr.

Detta bidrog i sin tur till den stora post för negativa orealiserade marknadsvärdesförändringar som belastar årets rörelseresultat.

I valutamarknaden stärktes den svenska kronan från maj och framåt gentemot den amerikanska dollarn. Detta innebar att ingående orealiserade vinster från valutaswappar, som Kommuninvest använder för att säkra valutariskerna i USD-finansieringen, minskade när kontrakten närmade sig förfall.

I två steg, 16 mars och 27 april, etablerade Kommuninvest ett nytt emissionsförfarande där upplåningen i den svenska marknaden sker genom veckovisa auktioner. Ett delsyfte var att skapa förutsättningar för Riksbanken att i QE-program köpa Kommuninvest-obligationer. Men huvudsyftet var att genom ökad transparens förbättra marknadens funktionssätt. Förändringen har mottagits positivt av Kommuninvests investerare i den svenska marknaden.

I likviditetshanteringen har Kommuninvest under året inte behövt utnyttja några reserver. Grundkravet i lagstiftningen benämns ”LCR 30”. Kommuninvest har en egen kravnivå, ”LCR 90”, som går ut på att ha medel för att klara minst 90 dagar i en extremt stressad marknadssituation. Denna nivå har upprätthållits utan några svårigheter.

Även kapitalsituationen är stark. I april antog föreningsstämman en plan för stegvis kapitaluppbyggnad till 2024. Såväl interna som lagstadgade kapitalkrav ska hela tiden uppfyllas med god marginal. Detta ger en kapitalsituation som gott och väl, även i ljuset av corona­pandemin, bör räcka för de scenarier som kan komma att realiseras. Vid årsskiftet pågick en nyemission, där Föreningen köper aktier i Bolaget, som omgående förbättrar kapitalsituationen.

Ett problem som kom med pandemin var att många kommuner var för små för att kunna köpa in skydds­utrustning till acceptabla priser. Därför uppdrog SKR, länsstyrelsernas samordningskansli, Region Stockholm, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad och Uppsala kommun i början av april åt SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) att för kommunernas räkning göra gemensamma inköp i stor skala. För att realisera detta skapade Kommuninvest en möjlighet att låna räntefritt upp till 500 mnkr. Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad och Uppsala kommun gick in som borgensmän för detta lån. Lånet ligger egentligen utanför ramen för Kommuninvests affärsmodell, men bedömdes vara en rimlig insats att bidra med i ett kritiskt skede. SKI utnyttjade inte denna lånemöjlighet under 2020.

För att stärka analysen av hur coronapandemin påverkar kommuner och regioner inrättade Kommuninvest i juni den oberoende expertgruppen ”Välfärdsekonomerna”. Gruppen har under hösten producerat två rapporter som har breddat Kommuninvests kunskapsbas och mottagits väl i kommuner och regioner.

Sammantaget är Kommuninvest mycket väl rustat för att möta den fortsatta coronautvecklingen. Även om läget förvärras ska stabiliteten kunna upprätthållas.