Starka resultat i sektorn
Generösa statliga bidrag minskar behovet av lånefinansiering. Den kommunala låneskulden förväntas växa med 40 mdkr under 2020 till 766 (726)¹ mdkr. Kommuninvest fortsätter att stärka sin ställning och Bolaget finansierade 58 (56) procent av kommunsektorns totala skuld.
Kombinationen av ett omfattande renoveringsbehov av de bostäder och fastigheter som byggdes under åren 1965–1975 och en kraftig befolkningstillväxt som kräver fler verksamhetslokaler och utbyggd infrastruktur driver upp kommunsektorns investeringar. Investeringarna omfattar flera kommunala ansvarsområden, såsom fastigheter, bostäder, vatten och avlopp, infrastruktur och energiproduktion.
Under 2017 och 2018 har självfinansieringsgraden av investeringarna sjunkit, den stabiliserade sig 2019 och väntas nu öka 2020 på grund av det starka resultatet, som framförallt är ett resultat av de stora statliga generella bidrag som aviserats under året. Därtill slår inte effekten av en något lägre skatteunderlagstillväxt likviditetsmässigt förrän två år efter, i detta fall år 2022, då återbetalning ska ske. Detta medför ett minskat lånebehov under 2020, trots att investeringsbehoven fortsatt är stora.
Kommuninvest växte kraftigt åren efter finanskrisen och har ökat sin marknadsandel ytterligare på senare år, sedan 2013 till 2020 har andelen ökat från 43 till 58 procent. Finansiering via banksektorn och bilaterala parter har minskat till 13 (14) procent. Så sent som 2013 stod bankerna för en tredjedel av utlåningen till Sveriges kommuner och regioner.
Kommuninvest var vid den tiden den största enskilda kreditgivaren med en marknadsandel på drygt 43 procent. Ett tjugotal kommuner och ett tiotal kommunala bolag är idag aktiva på kapitalmarknaden. Utgivningen av kommunala obligationer och certifikat stod för 29 (30) procent av sektorns finansiering 2020.
Tillväxten under perioden 2013–2020 för sektorns låneskuld har i genomsnitt legat på 7 procent, Kommuninvest växte under samma period med en genomsnittlig tillväxt på 11 procent.
1) Prognos baserad på Kommuninvests löpande uppföljning av skuld- och investeringsutvecklingen inom kommunsektorn. Vid tidpunkten för årsredovisningens publicering var de fullständiga underlagen för 2020, kommunernas och regionernas egna årsredovisningar, inte tillgängliga. Värden och andelar för 2019 har justerats i enlighet med kommunernas och regionernas egna årsredovisningar.
Kommunala upplåningsformer
Svenska kommuner och regioner har tillgång till tre huvudsakliga källor för lånefinansiering:
• upplåning via Kommuninvest
• upplåning via banksektorn eller annan bilateral part
• upplåning på penning- och obligationsmarknaderna.
Om Kommuninvest
Kommuninvest är en kommunal samverkan för effektiv och hållbar finansiering av bostäder, infrastruktur, skolor, sjukhus m.m. Tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Sedan starten 1986 har samarbetet sparat miljardbelopp åt medlemmarna i form av lägre räntor. För närvarande är 292 kommuner och regioner medlemmar i denna frivilliga samverkan. Med en balansomslutning på över 525 miljarder kronor är Kommuninvest kommunsektorns största kreditgivare och Sveriges sjätte största kreditinstitut. Huvudkontoret finns i Örebro.
