Ny rapport om kommunala strategier för en hållbar framtid

Rapporten belyser hur svenska kommuner strategiskt möter den situation som växer fram i mitten av 2020-talet. Syftet med studien är att bidra med kunskaper rörande kommunala strategier och handlingsalternativ att hantera förändrade ekonomiska förutsättningar och besvärliga situationer.

Rapporten konstaterar att den nationella krisen i befolkningsfrågan är påtagligt närvarande bland studiens kommuner. Den berör både försörjningskvot och behovet av rekrytering, såväl avseende spetskompetenser som större personalvolymer inom vård och omsorg. Till detta kan läggas stora investeringsbehov i en åldrande infrastruktur som måste hantera kostnadsdrivande krav från myndigheter och lagstiftning inom olika delar av den kommunala verksamheten.

En central slutsats av studien är hur kommuner strategiskt möter en kommunal framtid och i vilken grad den påverkas av den position som kommunen befinner sig i. I rapportens avslutande kapitel illustreras detta med fyra olika typkommuner bestående av “situationens fånge”, “den ständiga kämpen”, “den proaktiva vinnaren” samt “den nöjsamme”.

- Vi kan också konstatera att kommunernas enskilda tolkningar och prioriteringar gör att det strategiska rummet i hög grad varierar, men att det finns vissa gemensamma drag. Vi kan se att det finns behov av en strategisk förflyttning för att nå en kommunal hållbar framtid. En förflyttning som bland annat kräver en mer inkluderande, dialogbaserad, experimenterande och prövande ansats vid kommunalt strategiskt arbete, säger Ulf Ramberg, en av författarna till rapporten.

Kommunernas strategier för hållbar ekonomi varierar beroende på enskilda kommuners utgångspunkter. Gemensamt för alla var betoningen på att säkerställa en god ekonomisk hushållning och att den ekonomiska situationen upplevs som ansträngd. Medvetenheten var påtaglig om att det skulle vara svårt att nå en hållbar kommunal framtid, utan en balanserad ekonomi i relation till uppdraget. Många av studiens kommuner var också tydliga med nödvändigheten av långsiktig planering.

Rapporten pekar på att kommunernas kapacitetsproblem är relativt likartade, men med olika utgångspunkter. Alla studiens kommuner upplever en mer eller mindre ansträngd personalkapacitet och ekonomisk kapacitet. Den successivt förändrade politiska kartan i en del av studiens kommuner har resulterat i oklara majoritetsförhållanden och ändrade politiska signaler, vilket också skapat en osäkerhet och ryckighet i organisationernas funktion

- Samtliga kommuner i studien har en positiv inställning till samverkan, till exempel genom behov av att samordna olika större och gränsöverskridande frågor i deras region, eller i syfte att samverka för att skapa stordriftsfördelar, såsom gemensam lönehantering. I andra fall finns behov att stärka såväl kompetens som att verka för kunskapsutveckling. Förbättrad kunskapsutveckling ansågs nödvändigt för att hantera alltmer komplexa frågor och skärpta lagkrav som kommunerna förväntas hantera, Ola Mattisson, en av författarna till rapporten.

Läs rapporten: Kommunala kapaciteter och strategier för en hållbar kommunal framtid Pdf, 585.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Rapporten baseras på intervjuer och dokumentstudier gjorda i elva kommuner, spridda över Sveriges olika landsdelar.

Rapporten är är finansierad av Kommuninvest ekonomiska förening och författad av forskare vid fyra universitetsknutna forskningsmiljöer. Mikael Hellström, Ola Mattisson och Ulf Ramberg, alla tre från KEFU, Lunds universitet. Robert Jonsson från Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet. Linda Lundmark vid The Center for Regional Science at Umeå University (CERUM) och Gustaf Kastberg Weichselberger vid Kommunforskning i Västsverige (KFi), Göteborgs universitet.

För mer information:
Mattias Bokenholm, senior analytiker, Kommuninvest, tel: 070-223 11 42
e-post: mattias.bokenblom@kommuninvest.se

Victoria Preger, kommunikationschef, Kommuninvest, tel: 070-266 87 26
e-post: victoria.preger@kommuninvest.se

Kort sammanfattning av de fyra ”typkommunerna”

Den proaktiva vinnaren
Om situationen kännetecknas av en hög grad av öppenhet och gynnsam kapacitet har vi en kommun som har goda förutsättningar att möta framtiden. Med utgångspunkt i en uppbyggd kapacitet kan nya utmaningar antas och lösningar prövas mer förutsättningslöst.

Omständigheternas fånge
En kommun som är i en situation av begränsad kapacitet och dessutom kännetecknas av en låg grad av öppenhet. Här finns ett begränsat handlingsutrymme på grund av den begränsade kapaciteten och en oförmåga att kritiskt och realistiskt värdera situationen. Nödvändig probleminsikt saknas och en oförmåga att pröva nya lösningar uppvisas.

Den ständiga kämpen
En kommun som kännetecknas av en hög grad av öppenhet, men där de kapacitetsmässiga förutsättningarna är begränsade. Här pågår arbete att försöka att vända en utmanande utveckling genom ett kreativt omprövande där kritiska problemformuleringar leder till att nya lösningar testas. De faktiska omständigheterna är ofta utmanande och därför kan ansträngningarna framstå som ett arbete som ger dålig lön för mödan.

Den nöjsamma
De kommuner som befinner sig i en situation som kännetecknas av en kapacitetsmässigt god situation, men där öppenheten är låg. Här finns en gynnsam utgångspunkt för att ta sig an utmaningar. Investeringar är gjorda samtidigt som kanske skattesatsen är låg och en inflyttning finns. Däremot saknas förmåga att kritiskt värdera och ompröva situationen. I denna typkommun är dagsläget inte akut, men risken finns att framtida utmaningar inte uppmärksammas i den utsträckning som det kanske kan behövas.