Två nya rapporter belyser vikten av arbetet med budgetregler och budgetmodeller för kommun- och regionsektorn

Budgetregler på lokal nivå
I länder med en välutvecklad ekonomi finns oftast budgetregler som sätter vissa ekonomiska ramar som politiker på lokal nivå måste hålla sig inom. Syftet med rapporten ”Budgetregler på lokal nivå” har varit att inventera kunskapsläget om budgetregler för kommuner och regioner, avseende deras utformning, tillämpning och effekter.
Efter reformen av budgetreglerna på 1990-talet har flera statliga utredningar genomförts av det svenska regelverket. Enligt rapporten har regelverket fungerat väl, vilket baseras på att sektorn haft en god finansiell utveckling sedan balanskravet infördes på 1990-talet. Forskningen har däremot dokumenterat olika typer av tillämpningsproblem. Ett exempel är att kommuner och regioner sätter sina finansiella mål för en god ekonomisk hushållning utifrån generella tumregler som har utvecklats i sektorn i stället för att anpassa sina mål till rådande lokala förutsättningar.
Frågan om hur bindande budgetreglerna egentligen är och bör vara återkommer framför allt i den nationalekonomiska forskningen. Många länder med en avancerad ekonomi har implementerat någon form av budgetregler på lokal nivå.

Budgetmodeller i förändring
Rapporten ”Budgetmodeller i förändring” ger en överblick av kunskapsläget om olika budgetmodeller i kommuner och regioner samt internationella trender. Rapporten visar hur utvecklingen av nya koncept förhåller sig till etablerade modeller. En övergripande iakttagelse är robustheten i hur grundläggande budgetmodeller tillämpas. En annan insikt är att budgetmodeller utvecklas i takt med förändringar i förvaltning och samhällsbehov, där verksamhetsvärden och andra värden än rent ekonomiska fått ökat fokus de senaste decennierna.
Rapporten visar vidare att förändringar av budget följer två olika spår. Det första spåret handlar om att nya värden tenderar att leda till försök att inkorporera dem i budgetarbetet. Tydliga exempel på det är jämställdhets- och hållbarhetsbudget. Det andra spåret handlar om att modeller lyfts fram som ett konkurrerande alternativ till budget, som till exempel public value budgetering och medborgarbudget. De båda exemplen har kommit att omsättas i praktiken på ett sätt så att de snarast kan beskrivas som en marginalföreteelse i relation till den ordinarie budgetprocessen.

- Sedan rambudgeteringens genomslag har kostnadskontroll fått mindre fokus och andra värden som hållbarhet, medinflytande, värdeskapande och jämställdhet har lyfts upp. Möjligen avspeglar detta den flera decennier långa period där svenska kommuner och regioner haft en gynnsam ekonomisk utveckling. Om kommun- och regionsektorn efter en längre tid av finansiell expansion nu går in i mer utmanande tider där kostnadskontroll är viktigare, kan ett förnyat fokus på modeller som lägger mer tyngdpunkt på kostnadskontroll och produktivitet åter hamna i fokus, säger Gustaf Kastberg Weichselberger, professor vid Göteborgs universitet och författare till rapporten Budgetmodeller i förändring.

Ta del av den fullständiga rapportern: ”Budgetregler på lokal nivå”

Rapporten ”Budgetregler på lokal nivå – en kunskapsöversikt av reglernas utformning, tillämpning och effekter” Pdf, 337.8 kB.
Om författaren: Rapporten är skriven av Pierre Donatella. Pierre är verksam på Förvaltningshögskolan vid Göteborg universitet och vid Kommunforskning i Västsverige. Han är docent i offentlig förvaltning och disputerad i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Metod: Rapporten är en kunskapsöversikt och denna rapport är baserad på den metod som brukar kallas för en traditionell litteraturöversikt (Petticrew och Roberts, 2008) Litteratursökningar har även utförts i databasen Web of Science, där de flesta etablerade vetenskapliga tidskrifter är indexerade. Ytterligare sökningar har gjorts i Google Scholar.

Ta del av den fullständiga rapporten: ”Budgetmodeller i förändring”:

Rapporten ”Budgetmodeller i förändring – erfarenheter från Sverige och andra länder med relevans för kommuner och regioner” Pdf, 332 kB.
Om författarna: Rapporten är skriven av Johanna Thalenius och Gustaf Kastberg Weichselberger. Gustaf är professor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet och undervisar och forskar om ekonomistyrning i kommuner och regioner och Johanna är doktorand på Förvaltningshögskolan vid Göteborg universitet.

Metod: Rapporten är en litteraturöversikt. Det innebär att fokus ligger på att täcka och värdera relevant kunskap 6). Fokus har legat på att söka litteratur som publicerats under de senaste två decennierna men också att söka kunskap och kartläggning och systematiska sökningar i databaser.

För mer information:
Mattias Bokenholm, Senior Analytiker, tel: 070-223 11 42
e-post: mattias.bokenblom@kommuninvest.se
Victoria Preger, Kommunikationschef, tel: 070-266 87 26
e-post: victoria.preger@kommuninvest.se