Lån för Social Hållbarhet – stärkt kompetens och ny standard för ökad effekt

Projektportföljen breddas och fler kommuner tillkommer, samtidigt som låntagare med redan beviljade LSH-projekt inkommer med ansökningar för nya satsningar. Vi börjar nu närma oss de förutsättningar som behövs för att framåt kunna emittera vår första sociala obligation, för att investeringarna även ska finansieras av investerare, med önskan om att bidra till ökad social

Caroline Nilsson, industridoktorand verksam vid det kommunala fastighetsbolaget Gavlefastigheter i Gävle, beskriver i en intervju för en artikel i nästa nummer av Dialog Kommuninvests Lån för social hållbarhet som ”Ett oerhört värdefullt arbetssätt för att göra skillnad.” Det kommunägda fastighetsbolaget har redan beviljats LSH för två investeringar och planerar nu för en tredje ansökan.

Låneprogrammets arbetssätt fokuserar på förändringsteorin, som tydliggör sambandet mellan insatser, utfall och effekt. Utifrån ett utgångsläge med tydliggjorda sociala utmaningar och målgruppsbehov definieras önskade förändringar och planerade insatser för att uppnå önskade resultat. I arbetssättet ingår också att kontinuerligt mäta och följa upp effekterna, för att ha möjlighet att dra slutsatser om insatsernas nytta, eller ta ställning till om man istället bör fokusera på att göra andra saker.

Sociala perspektiv i samhällsbyggnadsinvesteringar
I takt med att sociala frågor får större utrymme i den kommunala planeringen förväntar vi oss att efterfrågan för att integrera sociala hållbarhetsperspektiv i samhällsbyggnadsinvesteringar kommer att fortsätta öka. Dessa investeringar kan även finansieras med Lån för social hållbarhet utan kopplade sociala insatser, om forskning, förstudie eller beprövad erfarenhet visar att de fysiska investeringarna främjar social hållbarhet, till exempel genom ökad integration, förbättrad folkhälsa eller minskad social utsatthet.

För att möta de kunder som arbetar med samhällsplanering och samhällsbyggnad ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, vilket kräver en djup förståelse för hur fysisk infrastruktur och samhällsbyggnad kan påverka sociala utfall, har Kommuninvest nyligen förstärkt Kommittén för Social Hållbarhet med ny expertis med fokus på strategisk samhällsplanering, integration och arbetsmarknad. Detta ger oss bättre förutsättningar att säkerställa att vi beviljar finansieringsmedel till projekt som har potential att göra social skillnad.

Ny standard för effektmätning underlättar enhetligt förhållningssätt

Att mäta effekten av en social investering är en utmaning, men i år har SiS (Svenska institutet för Standarder) lanserat en ny svensk standard för mätning av sociala och miljömässiga effekter för att underlätta detta arbete. Kommuninvest har deltagit i utvecklingen tillsammans med 25 andra organisationer. Standarderna (SS 29000:2024 (Terminologi) och SS 29001:2024 (om Planering för datainsamling)) lägger grunden för ett enhetligt förhållningssätt till effektmätning och minskar därmed också risken för godtycklighet kring vad som anses vara en effekt.

Vår ambition är nämligen inte bara att erbjuda kapital till sociala investeringar. Vi vill även bidra med verktyg och metoder för att säkerställa att dessa investeringar leder till verklig och mätbar social förändring. Med den nya standarden för effektmätning och vårt nära samarbete med kommuner och regioner, vill vi inte bara säkerställa att projekten genomförs – vi vill också se att de genererar konkreta och mätbara effekter för samhället.