Demografiskt dilemma i Österköping

Vad var utgångsläget för Österköping?

”En mellanstor tillväxtkommun – vi kan kalla den Österköping – gjorde 2017 en långtidsprognos för att ta reda på hur investeringsplanen skulle anpassas efter en växande befolkning. År 2023 förväntades antalet barn i åldern 1–5 år vara 300 fler jämfört med 2017. Man gjorde en gedigen nulägesanalys i kommunen och kom fram till att det behövde byggas en förskola med ca 100 platser vartannat år för att kunna möta den kommande efterfrågan av förskoleplatser.

Kommunens agerande där och då var rationellt. Man skapade en rimlig planering på basis av den information som fanns tillgänglig”.

Varför har befolkningsprognosen blivit så viktig?

”Sedan 2017 har de demografiska förutsättningarna förändrats markant. Det gäller såväl för Österköping som för många andra kommuner och regioner.

Befolkningsprognosen har kommit att bli en särskilt het fråga i år. SCB har släppt statistik som visade att 193 av landets 290 kommuner minskade i befolkning 2023. SCB har också presenterat en övergripande framskrivning där befolkningstillväxten minskar ordentligt. En central komponent i det är att barnafödandet ligger på låga nivåer samt att gruppen barn och unga till och med kommer att minska.

När SKR, utifrån SCB:s siffor, gjorde en beräkning på hur många barn i åldern 1-5 år som finns i Sverige 2030 så är det 80 000 färre än när prognosen gjordes 2017. Det blir beräkningsmässigt ett minskat behov av antal förskolor med 1 450 st.

För kommunerna gäller det att snabbt ta in de nya förutsättningarna i sin planering. Många har redan tagit viktiga steg, inte minst inom förskoleverksamheten. Mer behöver nu göras. Den statistik som SCB tar fram ska ses som en befolkningsframskrivning. En befolkningsprognos behöver så klart anpassas till den lokala kontexten, men oaktat kan det bli dyrt att inte följa upp om man ligger i linje med prognosen.

Om man överskattar befolkningsprognosen kan detta leda till att man investerar i fler verksamhetslokaler och bostäder än vad man faktiskt behöver. En överdimensionering av verksamhetslokaler kan leda till halvtomma klassrum, vilket får konsekvenser även för driftsekonomin. Varje klassrum behöver en lärare - oavsett om det är 25 elever eller 11.

En överdimensionering av bostäder leder till vakanser och uteblivna intäkter för bostadsbolaget. Utöver detta har vi de investeringsrelaterade driftskostnaderna som tillkommer och kontentan av det hela blir lägre resultat – i värsta fall minusresultat.

Bostadsbyggande är bra, men idag vittnar ganska många bostadsbolag om att vakanserna börjat öka igen, något som Sveriges Allmännytta beskriver som en av de största utmaningarna. Vakanserna ökar i bostadsbestånden och självklart finns det många faktorer som spelar in, men konsekvensen blir uteblivna intäkter och resultaten sjunker.

År 2023 redovisade 27 procent av de allmännyttiga bostadsbolagen negativa resultat efter finansiella poster och även om antalet påbörjade flerbostadshus minskar, så ligger många bostadsinvesteringar kvar i investeringsplanen. Bostadsbolag har svårt att hitta lönsamhet och man ser en risk för att lägre marknadsvärden och högre byggkostnader kan leda till nedskrivningar”.

Hur gick det för Österköping?

”Österköping, vår fiktiva kommun, har klarat sig bra trots att befolkningstillväxten avtog. Tack vare att man kontinuerligt och noggrant har följt den demografiska utvecklingen har man hittat rätt i dimensioneringen av verksamheten.

Det man gjorde i denna mellanstora tillväxtkommun var att följa invånarantalet i kommunen regelbundet och stämma av utfallet mot befolkningsprognosen. När differensen blev för stor uppdaterade man befolkningsprognosen och anpassade den långsiktiga lokalförsörjningsplanen och investeringsplanen efter hur den nya verkligheten såg ut. Bland annat såg man 2021–2022 till att agera på att barnkullarna i rask takt var på väg att minska.

Man byggde en ny förskola med 100 platser 2019, men valde sedan att inte genomföra någon ytterligare nyproduktion. I stället vidtog man 2021–2022 ett antal åtgärder för att minska förskoleverksamheten. Man valde att inte förlänga hyresavtalet för en förskolelokal och man valde att renovera en befintlig förskola så att den blev mer energieffektiv. Därmed finns det nu en god matchning mellan lokaler och antalet barn. Man har också börjat titta på behovet av skollokaler. Projekteringen av en ny grundskola har till att börja med lagts på is.

Detta var ingen lätt omställning för Österköping. Men det gick vägen. Det krävdes en nära och öppen dialog mellan politiker och tjänstemän och man hade en ömsesidig förståelse för att ett befolkningsmål och en förhoppning om tillväxt är en vision, men aldrig en planeringsförutsättning”.