Borgensavgifter och kreditrating – kreditprövningen i centrum

I en konkurrensutsatt marknad behöver borgensåtaganden och borgensavgifter dessutom utformas marknadsmässigt för att inte riskera att bedömas som otillåtet statsstöd enligt EU:s regler.

Vi har sedan tidigare, tillsammans med Sveriges Allmännytta och SKR, tagit fram en modell för beräkning av borgensavgift som utgår från bolagets kreditrisk och marknadsbaserade riskpåslag. Avgiften ska samtidigt utformas affärsmässigt och balanserat: den får varken vara så hög att den kan betraktas som otillåten värdeöverföring eller så låg att den kan snedvrida konkurrensen.

Flera kunder har upplevt att den mest utmanande delen i tillämpningen är att genomföra själva kreditprövningen av bolagen på ett konsekvent sätt. Mot den bakgrunden har vi börjat undersöka möjligheten att förtydliga vår rådgivning kopplat till kreditprövning och praktisk tillämpning av modellen.

För att avgiften ska bli rimlig behöver man ta ställning till hur starkt bolaget står på egna ben. En sådan bedömning kan bygga på analys av ett begränsat antal centrala nyckeltal, exempelvis soliditet, skuldsättning, kassaflöde, räntetäckningsgrad och avkastning. Tillsammans ger nyckeltalen en samlad bild av balansen mellan risk och finansiell motståndskraft. Genom att sätta dem i relation till marknaden och till jämförbara bolag skapas ett relevant sammanhang för bedömningen.

En strukturerad kreditprövning och en tydlig modell för borgensavgifter bidrar till ökad förståelse för sambandet mellan risk och avgift. Det stärker den finansiella styrningen och ger bättre beslutsunderlag, både för kommunen och för bolagen.

Hör av er till er rådgivare om ni har frågor eller idéer kopplat till borgensavgiften och hur bedömningen skall utformas!