
19 maj, 2026
FörfattarePer AdolfssonDet blir inte alltid som man tänkt sig
Något av de mest spännande, men också det mest utmanande, med att jobba mot räntemarknaden är att man aldrig vet vad en dag ska innehålla. Man kan planera, men det blir inte alltid som man tänkt sig. Marknaderna speglar de händelser vi ser i vår omvärld och de senaste åren har minst sagt varit händelserika.
Förhoppningen om ett stabilt och förutsägbart 2026, något som jag gav uttryck för i mitt förra blogginlägg i slutet av februari, tycks hittills inte infrias. Kriget i mellanöstern med tillhörande energikris, är den händelse som alla just nu försöker greppa och vad den kommer ha för konsekvenser, både på kort, och lite längre sikt.
Inflations- och ränteförväntningar
I mitt förra inlägg gav marknaden 50 procents chans till en ytterligare räntesänkning från Riksbanken fram till och med sommaren. Förväntan därefter var att styrräntan skulle vara oförändrad resterande del av året.
En månad senare prissatte räntemarknaden att samma ränta skulle höjas tre gånger under samma period. Den farhåga som fått räntorna att stiga är att inflationen kan återkomma tillsammans med de högre energipriserna. Denna farhåga minskades på kort sikt av att inflationen i Sverige för april kom in långt under både marknadens och Riksbankens förväntan. Men sett i ett större perspektiv har inflationstakten i ett flertal länder, däribland USA, visat tendenser på att börja stiga.
Idag prisar marknaden in att Riksbanken höjer styrräntan en till två gånger under året, men samtidigt finns det många som är skeptiska och menar att räntehöjningar riskerar att skada den ekonomiska tillväxten utan att komma åt källan till problemet, de stigande energipriserna. Samtidigt behöver Riksbanken väga in att energipriserna kan vara startskottet som även får priser på andra varor att stiga. Det kommer därför kommande månader bli intressant att både följa utvecklingen i inflationen i sig och hur Riksbanken väljer att förhålla sig till dessa nya data.
Obligations- och aktiemarknad
Utöver att marknadsräntor stigit har reaktionen från de finansiella marknaderna hittills varit förhållandevis lugn även om vissa dagar och veckor präglats av stor oro. Många stora globala aktieindex handlar idag på liknande nivåer som innan kriget bröt ut och i vissa fall till och med högre.
Stämningsläget på obligationsmarknaden har också varit stabilt, även om tendenser till ökad oro gått att se i närtid.
En möjlig förklaring till det relativt lugna stämningsläget är att många fortfarande förväntar sig en lösning på krisen i och med att insatserna är höga för alla inblandade.
Långsiktighet
Så hur ska man tänka kring all den osäkerhet som finns just nu? Jo, sättet jag resonerar på är att man behöver hålla fast vid sina långsiktiga strategier. Eftersom ingen vet vad som väntar framåt är det bästa man kan göra att stå fast vid de arbetssätt som man är bekant med. På Kommuninvests Skuldförvaltning arbetar vi utifrån fyra delar i vår likviditetstrategi:
- Närvaro på tre strategiska upplåningsmarknader (kronor, dollar, euro)
- matchning mellan upp- och utlåning,
- en likviditetsreserv med hög omsättningsbarhet,
- en prislista som speglar vår upplåningskostnad.
Det arbete vi lagt ner för att förfina våra likviditetsstrategier är något som vi drar nytta av när omvärldsläget är oroligt. Har man bra och stabila strategier är man inte beroende av att allting blir som man tänkt sig. Med det sagt ska man självklart löpande utvärdera och förbättra sina arbetssätt, men det behöver ske genom en strukturerad process och inte som en kortsiktig reaktion.