Terminsstart på räntemarknaden – inflation, Riksbanken och höstens utsikter

    Sommaren med tillhörande semester är en härlig period som ger tid för återhämtning, reflektion och till att umgås med nära och kära, men finns det även något spännande med uppstarten inför hösten, terminsstarten om man så vill. Det ligger något i känslan att med ny energi ta sig an nya utmaningar och nya möjligheter. Men innan man kommer dit behöver man också uppdatera sig om omvärldsläget, för vad har egentligen hänt på räntemarknaden sen innan sommaren? För att ens kunna prata om en terminsstart, uppkommer dock en naturlig följdfråga, tar obligationsmarknaden ens sommarlov?

    Ränteutveckling

    Nedanstående figur visar utvecklingen för den femåriga så kallade swappräntan i svenska kronor under 2026. Swappräntan visar den ränta man får betala fast i fem år mot att erhålla Stibor 3 månader rörligt (och tvärsom). Vad som gör denna marknadsränta intressant är att den utgör en viktig del i att bestämma räntan för fasträntelån.

    Figuren visar en nedåtgående trend i början av året då marknaden fortfarande såg en viss chans till ytterligare räntesänkningar från Riksbanken. Den snabba uppgången med start i slutet av februari markerar starten på kriget i mellanöstern. Krigsutbrottet fick marknaden att oroa sig för att konflikten via högre energipriser, skulle kunna innebära högre inflationen, och därmed tvinga Riksbanken att höja styrräntan.

    Något som sticker ut i grafen är dess det hackiga utseende där räntan både stigit och sjunkit förhållandevis snabbt vid ett antal tillfällen under vår och sommar. Detta är direkt kopplat till utvecklingen av konflikten. Högre räntor är förknippade med större oro och högre oljepriser, medan perioderna med sjunkande räntor avser perioder av deskalering.

    Figur swappränta

    Efter att den svenska inflationssiffran för juli kom in något högt är marknadens förväntansbild just nu att Riksbanken kommer genomföra en höjning styrräntan under andra halvåret. Men som Riksbanken själva konstaterar är bilden inte entydig, utan det finns aspekter som skulle kunna tala för att räntan inte höjs, även man om är beredda för en stramare penningpolitik om situationen kräver det. Kommande ekonomiska data och inte minst utvecklingen av inflationen under hösten kommer därför bli avgörande.

    Förutom tidigare nämnda teman har bolag och investeringar kopplade till artificiell intelligens (AI) fått stort fokus. Det har stundtals funnits stor oro kring hur dessa bolag ska kunna omsätta sina enorma investeringar till framtida lönsamhet. Även om denna oro stundtals varit påtaglig på aktiemarknaden, har påverkan på räntor i Sverige än så länge varit begränsad.

    En fråga som funnits med länge, men som aktualiseras med jämna mellanrum, inklusive sommaren 2026, är den snabbt ökande skuldsättningen i flera stora ekonomier. Ökande skulder i kombination med stigande räntor, har fått kostnaderna för statskulderna att öka snabbt. Detta pressar statsfinanserna för dessa länder ännu mer. Så länge dessa trender fortgår kommer dessa frågor att vara aktuella.

    Tar obligationsmarknaden sommarlov?

    Kommuninvest lånar på tre strategiska upplåningsmarknader som utgörs av den svenska hemmamarknaden, dollar, och euro. En inte ovanlig frågeställning är hur utgivningen av obligationer varierar över året och inte minst under den traditionella semesterperioden?

    För Kommuninvests del är lånebehovet över sommaren ofta lågt. Det är kopplat till att efterfrågan från våra kunder är begränsat under denna period. Vi har därför normalt ett uppehåll från den långfristiga upplåningen under sommaren, det gäller både i svensk och internationell marknad.

    Mönstret med generellt lägre aktivitet under semesterperioden är inte ovanligt från svenska låntagare. Det är dock inte helt stiltje. De svenska bostadsinstituten är ett exempel på låntagare som varit aktiva under juli även om volymerna varit jämförelsevist låga. Riksgäldskontoret som finansierar den svenska statsskulden tar normalt ett uppehåll under sommaren med utgivningen av statsobligationer. Uppehållet var dock kortare i år än tidigare år, vilket sannolikt har att göra med ett större lånebehov.

    Ser man till de internationella marknaderna där Kommuninvest grupperas bland så kallade SSA-emittenter (Sovereign, Supras och Agencys) så är mönstret liknande, men perioden av lägre aktivitet ligger ofta något senare, normalt mellan juli och augusti.

    Terminsstart

    För både svensk och internationell del har nu höstterminen för obligationsmarknaden så sakteligen startat igång med en förväntan om en ökning av aktiviteten kommande veckor. Kommuninvest har sedan början av augusti lånat i veckovisa auktioner i den svenska marknaden igen. Nu återstår det att se vad hösten kommer att innehålla både gällande omvärldsläge och ränteutveckling.

    Dela sidan via sociala medier: