Kommunsektorns ekonomi
Figur 1: Befolkningsförändring i olika åldersgrupper 2018 till 2025
| Åldersgrupp | Ökning i procent |
| 0-19 | 8% |
| 20-64 | 4% |
| 65-79 | 3% |
| 79- | 30% |
Tillväxten i den svenska ekonomin var fortsatt stark under 2017. Bruttonationalprodukten ökade med 2,1 procent och antalet sysselsatta ökade med över 100 000 individer. Sveriges kommuner och landsting/regioner gjorde ett starkt resultat på koncernnivå, 39,1 mdkr. Det finns flera förklaringar till den positiva utvecklingen:
- Den fortsatt starka arbetsmarknaden resulterade i en hög tillväxt av skatteunderlaget vilket innebar att skatteintäkterna för landets kommuner och landsting/regioner ökade med 33 mdkr mellan 2016 och 2017.
- De kommunala bolagen gick bra och uppvisade goda resultat.
- Intäkterna från försäljning av mark, exploateringsfastigheter och bostäder var fortsatt höga.
Under nästkommande mandatperiod förväntas kommunsektorns ekonomi bli mer pressad, framförallt i kärnverksamheten som berör vård, skola och omsorg. Det är framförallt demografiska faktorer som utgör den stora utmaningen (se Figur 1). Utbudet av arbetskraft ökar långsammare än befolkningen som helhet samtidigt som svensk ekonomi närmar sig sitt kapacitetstak och bristen på arbetskraft med rätt kvalifikationer ökar. Det innebär att antalet arbetade timmar förväntas öka långsammare de kommande åren, vilket pressar ned ökningstakten för kommunernas och landstingens/regionernas skatteintäkter. Kostnadstrycket i kommunerna och landstingen kommer dock att vara fortsatt högt, då antalet yngre och äldre i befolkningen ökar betydligt snabbare än den arbetsföra befolkningen. För att kunna möta medborgarnas behov av mer välfärdstjänster krävs därför både stora nyinvesteringar i anläggningstillgångar och omfattande nyrekryteringar av personal, vilket driver upp verksamhetskostnaderna.