Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Kommunsektorns låneskuld

Riket

Vid utgången av 2018 uppgick sektorns totala låneskuld till 656 mdkr, en ökning med 52 mdkr eller 8,6 procent jämfört med året innan. Den genomsnittliga låneskulden per invånare uppgick 2018 till 64 166 kr per invånare, 4 443 kr mer än 2017. Låneskuldens andel av BNP ökade med 0,5 procentenheter och uppgick 2018 till 13,7 procent.

Tabell 5: Kommunsektorns låneskuld

  2018 2017 2016
Låneskuld i mdkr 656 604 577
Procentuell ökning 8,6% 4,7% 3,9%
  Kommunkoncerner 590 548 523
  Regionkoncerner 66 56 55
Låneskuld per invånare i kr 64 166 59 723 57 782
Andel av BNP 13,7% 13,2% 13,2%

Källa: Kommuninvest

Av landets 290 kommuner minskade 94 kommuner sin låneskuld med sammanlagt 6 mdkr, två kommuner hade oförändrad skuld och 194 kommuner ökade sin låneskuld med sammanlagt 48 mdkr. Motsvarande siffor för regionerna är att två regioner minskade sin låneskuld med sammanlagt 134 mnkr och tio regioner ökade sin låneskuld med sammanlagt 10 mdkr. Resterande åtta regioner hade oförändrad låneskuld. Under 2017 var förhållandena motsatta, tre regioner hade ökat sin låneskuld och nio hade minskat sin låneskuld.

Under 00-talet ökade kommunsektorns låneskuld långsammare eller i ungefär samma takt som nominell BNP, vilket innebar att skuldens andel av BNP sjönk under vissa år i mitten av 00-talet. Under innevarande decennium har ökningstakten tilltagit. Sedan 2010 har låneskulden i absoluta tal ökat med drygt 250 mdkr, vilket motsvarar en årlig ökningstakt på i genomsnitt 6,9 procent. Det är framför allt landets storstäder och universitets- och högskoleorter som har drivit på skuldutvecklingen i kommunsektorn.

Som andel av BNP har låneskulden varierat inom ett relativt begränsat intervall. Låneskulden uppgick år 2008 till 10,5 procent av BNP men har 2018 ökat till 13,7 procent av BNP, den högsta nivån under den studerade tidsperioden. Som en jämförelse uppgick hushållens skulder och statsskulden till 84 respektive 26 procent av BNP 2018¹.

Figur 6: Låneskuldens utveckling 2007–2018

[hichart type=’column’ title=” subtitle=” xaxis=” xaxismargin=” tickintervalx=” yaxis=’mdkr’ yaxis2=” yaxismargin=” hidedatalabels=” hidedatalabelsy=” hidelegends=” combinedatalabels=” chartheight=’300′ chartsize=’100%’ chartinnersize=” description=” stacking=’true’ yaxismax=’650′]

  Kommunkoncerner Regionkoncerner
07 328 8
08 340 8
09 352 10
10 363 26
11 392 39
12 416 43
13 441 41
14 469 44
15 504 52
16 521 55
17 546 56
18 590 66

[/hichart]

Källa: Kommuninvest

Figur 7: Låneskuldens ökningstakt 2008–2018

[hichart type=’column’ title=” subtitle=” xaxis=” xaxismargin=” tickintervalx=” yaxis=’%’ yaxis2=” yaxismargin=” hidedatalabels=” hidedatalabelsy=” hidelegends=” combinedatalabels=” chartheight=’300′ chartsize=’100%’ chartinnersize=” description=” stacking=” yaxismax=’12’]

år %
08 3,5%
09 4,1%
10 7,7%
11 10,5%
12 6,8%
13 4,7%
14 6,6%
15 8,2%
16 3,7%
17 4%
18 8,6%

[/hichart]

Källa: Kommuninvest

Figur 8: Låneskuldens utveckling som andel av BNP 2007–2018

[hichart type=’column’ title=” subtitle=” xaxis=” xaxismargin=” tickintervalx=” yaxis=’mdkr’ yaxis2=’%’ yaxismargin=” hidedatalabels=” hidedatalabelsy=” hidelegends=” combinedatalabels=” chartheight=’300′ chartsize=’100%’ chartinnersize=” description=” stacking=’true’ yaxismax=’700′ yaxis2max=’20’]

  Låneskuld i mdkr |Låneskuld som andel av BNP
07 335,8896 10%
08 347,6845 10%
09 361,792463 11%
10 389,513947 11%
11 430,338923 12%
12 459,711221 12%
13 481,448673 13%
14 512,992769 13%
15 555,304786 13%
16 575,527333 13%
17 602 13%
18 656 13,7%

[/hichart]

Källa: Kommuninvest

Låneskuld per kommungrupp, region och län

Kommungrupper

Figur 9 visar en relativt stor spridning av den genomsnittliga låneskulden per invånare mellan kommungrupperna. Kommungruppen ”Större stad” har en betydligt högre genomsnittlig låneskuld än övriga kommungrupper, 74 600 kr per invånare, men har under 2018 haft en lägre ökningstakt än genomsnittet. Gruppen storstäder har under 2018 en ökningstakt på över 10 procent och låneskulden ökade under året till 55 100 kr per invånare.

Regioner

Regionernas låneskuld på 66,3 mdkr fördelas ojämnt mellan landets 20 regioner². Region Stockholms låneskuld uppgick till 50,8 mdkr, motsvarande 77 procent av regionernas låneskuld, vilket är en minskning från 2017 då motsvarande andel var 82 procent. Av Figur 10 framgår att Region Stockholm även hade den högsta låneskulden per invånare med 21 700 kr, följt av Region Västerbotten med 5 900 kr per invånare och Region Värmland med 5 000 kr per invånare. Sju regioner hade ingen låneskuld, vilket kan jämföras med tio regioner 2017.

Figur 9: Låneskuld per invånare och kommungrupp samt skuldens ökningstakt

Källa: Kommuninvest

Figur 10: Låneskuld per invånare och region

Källa: Kommuninvest

Län

På länsnivå har Örebro län fortsatt den högsta genomsnittliga låneskulden per invånare, 91 100 kr (se Tabell 6). Höga investeringsvolymer i framför allt Örebro och angränsande kommuner under de senaste åren har bidragit till en växande låneskuld i länet. Lägst låneskuld, 49 500 kr per invånare, hade Hallands län, trots hög investeringstillväxt under året. Exklusive regioner hade Stockholms län lägst låneskuld, 45 100 kr per invånare. Flera av pendlingskommunerna i Stockholms län har få kommunala företag med begränsade uppdrag vilket som regel innebär en lägre skuldnivå.

Under 2018 hade Södermanlands län den högsta skuldökningen i landet med en ökning på 16 procent. Om regionerna exkluderas redovisar Hallands län tillsammans med Stockholms län den högsta låneskuldsökningen med 14 procent, följt av Norrbottens län med en ökning på 12 procent.

Den genomsnittliga låneskulden minskade i två län, Blekinge och Kronoberg. I Kronoberg minskade låneskulden för andra året i rad.

Tabell 6: Låneskuld per län 2018 och förändring jämfört med 2017

  Låneskuld i mkr Låneskuld i mkr (exklusive landsting/region) Låneskuld per invånare Låneskuld per invånare (exklusiv/region) Förändring sedan 2017 Förändring sedan 2017 (exklusive landsting/region)
Örebro 91 134 87 083 27 545 26 321 7% 6%
Västerbotten 77 767 71 833 21 009 19 406 15% 9%
Östergötland 77 342 76 196 35 700 35 171 4% 4%
Uppsala 72 604 69 888 27 325 26 303 9% 8%
Södermanland 71 107 67 714 20 955 19 955 16% 11%
Västernorrland 70 449 70 449 17 292 17 292 7% 7%
Stockholm 66 725 45 055 156 411 105 615 13% 14%
Jämtland 65 499 63 403 8 533 8 260 1% -1%
Dalarna 64 438 63 393 18 506 18 206 10% 10%
Riket 64 166 57 647 656 043 589 739 9% 8%
Västra Götaland 63 366 62 781 108 344 107 344 8% 7%
Blekinge 62 617 62 617 9 999 9 999 -5% -5%
Kronoberg 62 331 62 111 12 459 12 415 -1% -1%
Kalmar 61 980 61 980 15 165 15 165 2% 2%
Jönköping 58 522 58 522 21 116 21 116 6% 6%
Västmanland 58 098 56 804 15 915 15 560 4% 5%
Skåne 57 822 52 875 78 762 72 024 9% 7%
Värmland 52 823 47 778 14 869 13 449 3% 3%
Gävleborg 52 751 52 751 15 116 15 116 9% 9%
Norrbotten 51 861 51 861 12 991 12 991 12% 12%
Halland 49 487 49 487 16 299 16 299 14% 14%

Källa: Kommuninvest

Län

På länsnivå har Örebro län fortsatt den högsta genomsnittliga låneskulden per invånare, 91 100 kr (se Tabell 6). Höga investeringsvolymer i framför allt Örebro och angränsande kommuner under de senaste åren har bidragit till en växande låneskuld i länet. Lägst låneskuld, 49 500 kr per invånare, hade Hallands län, trots hög investeringstillväxt under året. Exklusive regioner hade Stockholms län lägst låneskuld, 45 100 kr per invånare. Flera av pendlingskommunerna i Stockholms län har få kommunala företag med begränsade uppdrag vilket som regel innebär en lägre skuldnivå.

Under 2018 hade Södermanlands län den högsta skuldökningen i landet med en ökning på 16 procent. Om regionerna exkluderas redovisar Hallands län tillsammans med Stockholms län den högsta låneskuldsökningen med 14 procent, följt av Norrbottens län med en ökning på 12 procent.

Den genomsnittliga låneskulden minskade i två län, Blekinge och Kronoberg. I Kronoberg minskade låneskulden för andra året i rad.

1) Källa: SCB

2) Region Gotland ingår inte i sammanställningen för regioner

Tillbaka till rapporten