Kommunsektorns finansiering

Kommunsektorns samlade låneskuld ökade med 8,6 procent under 2018 och uppgick till 656 mdkr vid årets slut. Av dessa finansierades 54 (51) procent via Kommuninvest, 31 (32) procent lånades upp direkt på kapitalmarknaden och resterande 15 (17) procenten av finansieringen skedde via banker.

Kommuninvests genomsnittliga utlåningstillväxt under åren 2015–2018 har varit 13 procent per år, vilket är mer än dubbelt så högt som sektorns skuldökningstakt under samma tidsperiod. Upplåning via egna marknadsprogram växer men i lägre takt än sektorns totala upplåning, vilket gör att marknadsandelen minskar med en procentenhet. Bankernas utlåning till kommunsektorn fortsatte att minska under 2018 men i långsammare takt än tidigare år.

Tabell 10 visar att det finns det stora skillnader i hur kommuner väljer att fördela sin upplåning mellan olika finansieringsalternativ. Kommun- och regionkoncerner med en låneskuld upp till 6 mdkr och som är medlemmar i Kommuninvest finansierar sig till 91 procent via Kommuninvest, vilket i praktiken innebär att en stor andel av landets kommuner har hela sin finansiering via Kommuninvest. Större kommunkoncerner som inte är medlemmar i Kommuninvest får 67 procent av sin finansiering direkt via kapitalmarknaden och den resterande finansieringen sker primärt via Europeiska och Nordiska investeringsbanken.