Ny rapport: CSRD och hållbarhetsrapportering i kommunsektorn

CSRD innebär krav på mer omfattande och strukturerad hållbarhetsrapportering enligt ESRS*, vilket i grunden förändrar hur kommunalt ägda bolag och koncerner förväntas arbeta med hållbarhetsinformation. Samtidigt visar rapporten att införandet av CSRD, tillsammans med uppskjutanden och förändringar under den pågående processen, har gjort det svårt att avgöra när, hur och i vilken omfattning rapporteringen faktiskt ska genomföras.

– Vi ser att de kommunala bolagen verkar utifrån olika förutsättningar. Vissa har lång erfarenhet av hållbarhetsrapportering och stora resurser, medan andra får arbeta med det för första gången, säger Magnus Frostenson, professor i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens universitet.

– Det har funnits ett stort kunskapsbehov, där man främst i mindre kommuner har fått köpa in extern kompetens, säger Karin Seger, lektor i redovisning och styrning vid Mälardalens universitet.

Studien fokuserar på tre övergripande teman: vilka kommunalt ägda bolag och koncerner som omfattas av CSRD, vad som behöver rapporteras samt vilka strategiska val kommunsektorn gör i sin hantering av rapporteringskraven.

Centrala insikter i rapporten

Krav på koncernnivå gör att dotterbolag påverkas
När en kommunkoncern som helhet uppnår vissa gränsvärden omfattas hela koncernen av regelverket. Det innebär att även dotterbolag, som inte rapporterar självständigt, kan behöva leverera hållbarhetsinformation för konsolidering på koncernnivå.

Innehållet styrs i praktiken av väsentlighetsbedömningar
Eftersom kommunala CSRD‑rapporter ännu i liten utsträckning har publicerats saknas ett tydligt facit för rapporteringens innehåll. Rapporten visar i stället hur planeringen sker genom processer som gap‑analys och dubbel väsentlighetsanalys*, där bedömningar av påverkan och finansiell betydelse avgör vad som anses relevant att rapportera enligt ESRS.

Kartläggning visar både omfattning och ett regelverk i förändring
Kartläggningen omfattar 1 736 kommunalt ägda bolag i Sverige. Av dessa överskrider 175 bolag de ursprungliga svenska gränsvärdena för CSRD, varav 122 upprättar koncernredovisning och därmed omfattas på koncernnivå. Samtidigt beskriver rapporten hur två regelverk kan samexistera parallellt under en övergångsperiod.

CSRD påverkar arbetssätt även när rapportering skjuts upp
Även när den formella rapporteringen senareläggs visar rapporten att mycket av förberedelsearbetet lever vidare. Flera respondenter bedömer att arbete med exempelvis klimatberäkningar och dubbel väsentlighetsanalys kan vara till nytta även på längre sikt. Samtidigt beskrivs senareläggningen av rapporteringen i vissa fall som ”chockartad”.

Om rapporten
Rapporten Hållbarhet och redovisning: Krav och konsekvenser inom kommunsektorn är slutrapporten från ett forskningsprojekt finansierat av Kommuninvest och genomfört av Magnus Frostenson och Karin Seger vid Mälardalens universitet under 2024–2025.

Läs rapporten: Hållbarhet och redovisning: Krav och konsekvenser inom kommunsektorn

Begrepp i korthet
CSRD* – (Corporate Sustainability Reporting Directive), EU:s direktiv om obligatorisk hållbarhetsrapportering.
ESRS* – de standarder som styr innehållet i hållbarhetsrapporteringen enligt CSRD.
Dubbel väsentlighetsanalys* – (European Sustainability Reporting Standards), analys som omfattar både verksamhetens påverkan på omvärlden och hållbarhetsfrågors finansiella betydelse.

För ytterligare information:
Victoria Preger, Kommunikationschef, Kommuninvest
E-post: victoria.preger@kommuninvest.se
Telefon: 070-2668726

Karin Seger, Karin Seger, lektor i redovisning och styrning vid Mälardalens universitet
E-post: karin.seger@mdu.se
Telefon: 021‑103 138

Magnus Frostenson, professor i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens universitet
E-post: magnus.frostenson@mdu.se
Telefon: 021‑151 795