Budgettider i kommunsektorn – en tid av prioriteringar och påverkan

    När sommaren närmar sig och hösten står för dörren, går många kommuner och regioner in i en av årets mest intensiva perioder: budgettiden. Det är nu besluten fattas som kommer att påverka allt från skolan och äldreomsorgen till vägar, kultur och miljöarbete under det kommande året – och ofta långt därefter. Efter flera år av ekonomisk turbulens, inflation och ökade kostnader för välfärden, är det tydligt att 2026 blir ännu ett år där varje krona måste räknas – men förutsättningarna varierar stort mellan olika kommuner/regioner.

    Ekonomiska förutsättningar 2026

    Enligt flera analyser från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) präglas 2026 av fortsatt ekonomisk återhållsamhet. Kommunerna och regionerna brottas med:

    • Höga kostnader för personal och välfärdstjänster, särskilt inom äldreomsorg och skola.
    • Lågt reformutrymme, vilket innebär att nya satsningar ofta kräver omprioriteringar snarare än tillskott.
    • Demografiska utmaningar, där fler äldre kräver mer resurser samtidigt som skatteunderlaget växer långsamt.

    Vad prioriteras 2026?

    Många kommuner och regioner fokuserar på att:

    • Säkra kärnverksamheten – skola, vård och omsorg.
    • Effektivisera verksamheten genom digitalisering och samverkan.
    • Lånebehovet genom att prioritera sina investeringar.
    • Stärka det förebyggande arbetet inom socialtjänst och trygghet.

    Vad händer under budgettiden?

    Budgettiden är den period då kommunens och regionens politiker och tjänstepersoner planerar hur resurserna ska fördelas för det kommande året. Det är en process som ofta pågår från våren till senhösten, och som kulminerar i att fullmäktige beslutar om budgeten – vanligtvis i november men även nu i juni.

    Under denna tid analyseras ekonomiska prognoser och skatteunderlag. Nämnder och förvaltningar lämnar in sina behov och förslag och det förs politiska diskussioner om prioriteringar och mål. Därefter skapas en balans mellan driftbudget (löpande verksamhet) och investeringsbudget (långsiktiga satsningar).

    Stärk budgetarbetet med KI Finans

    I kommuners och regioners budgetarbete har ränteläget en avgörande betydelse. Med KI Finans får ekonomifunktioner ett kraftfullt verktyg för att analysera marknadsdata och omsätta dessa i välgrundade budgetbeslut. Genom att använda både aktuella och framtida räntor kan man skapa realistiska scenarier som stödjer planeringen av låneupptagning och investeringar.

    En central del i detta arbete är möjligheten att modellera olika räntescenarier – såsom räntebanor och egna budgeträntor – vilket ger en tydlig bild av hur räntekostnaderna kan utvecklas under olika förutsättningar. Det gör det lättare att hantera osäkerhet i budgeten och att fatta beslut som minskar finansiella risker.

    För att ytterligare stärka analysen kan skuldportföljen simuleras utifrån olika antaganden, exempelvis nyupplåning, amorteringar eller förändringar i snittlöptid. På så sätt kan man bedöma hur portföljens sammansättning påverkar framtida kostnader och kassaflöden – en viktig del i att säkerställa en hållbar och effektiv skuldförvaltning.

    Som en del av scenarioanalysen är det också avgörande att följa upp hur olika utfall påverkar nyckeltal och efterlevnaden av finanspolicyn. KI Finans ger stöd i att analysera dessa samband och säkerställa att budgeten ligger i linje med kommunens eller regionens finansiella mål. Det handlar om att förstå konsekvenserna av olika åtgärder och att fatta beslut som stärker den ekonomiska hållbarheten över tid.

    Sammanfattningsvis erbjuder KI Finans ett strukturerat och datadrivet stöd för att navigera genom budgetprocessen. Genom att kombinera marknadsanalys, simuleringar och nyckeltalsuppföljning skapas en stabil grund för långsiktigt hållbara beslut.

    Tveka inte att höra av dig till oss – vi hjälper gärna till! Du kan också använda hjälp-knappen direkt i KI Finans för att få stöd i verktyget eller komma i kontakt med vårt supportteam.

    Dela sidan via sociala medier: