Gott nytt ränte-år!

Inflationen, som under ett antal år varit ett stort problem, har också kommit ner vilket fått ett flertal av världens centralbanker att sänka sina styrräntor. För svensk del så har även ett antal finanspolitiska åtgärder annonserats för att få igång den ekonomiska tillväxten som under ett antal år varit svag. De ekonomiska förutsättningarna inför året har därmed på många sätt varit goda.

Kvarstår gör däremot många av de potentiella orosmolnen, vilka bland annat kan kopplas till att världen blivit alltmer fragmenterad och osäker på det politiska planet, en eventuell AI-bubbla och stora statsskulder hos många av världens ekonomier. Vid det här laget kan det låta klyschigt, men visst är det svårare än vanligt att veta vad som väntar när man blickar fram över det kommande ränteåret.

Ränteutvecklingen

Svenska marknadsräntor har under inledningen av 2026 sjunkit efter att ha gått upp under sista kvartalet 2025. Den fråga som delar marknaden är inflationsutsikterna och vad Riksbankens nästa steg blir. Under slutet av 2025 var fokus på de ekonomiska data som då kommit in bättre än förväntat, i kombination med en något högre inflation. Det gav marknadens aktörer anledning att tro att en räntehöjning någon gång under 2026 skulle vara Riksbankens nästa steg.

Sedan dess har ekonomiska data kommit in något sämre än väntat samtidigt som inflationen överraskat på nedsidan. Detta gör läget mer svårbedömt. Många av de tidigare nämnda aspekterna talar för en högre ekonomisk aktivitet under året och därmed på sikt högre räntor. Men samtidigt finns den generella osäkerhet som vi ser i omvärlden kvar, vilket tillsammans med en stark krona, skulle kunna få inflationen att fortsätta utvecklas lägre än förväntat. I skrivande stund prissätter marknadens aktörer sannolikheten för en räntesänkning det kommande halvåret till 50 procent, vilket alltså står i kontrast till den tidigare förväntansbilden om att nästa steg skulle vara en höjning.

Strategiska upplåningsmarknader och upplåning

Stämningen på obligationsmarknaden har under årets inledande månader varit god. Det har funnits korta perioder då marknaderna varit oroliga, inte minst i samband med diskussionerna runt Grönland, men på det stora hela har marknadsläget varit gynnsamt för de olika låntagarkategorier som lånar via obligationer.

Kommuninvest har hittills i sin upplåning varit aktiva med veckovisa auktioner i den svenska marknaden men också hunnit med att ge ut benchmarkobligationer i både US-dollar och euro. En benchmarkobligation i dollar och euromarknaden har en storlek över 1 miljard i respektive valuta. Utöver upplåning inom våra benchmarkprogram har vi också varit aktiva med så kallade FRN i svenska kronor (Floating Rate Notes) och inom vårt europeiska certifikatprogram (ECP). Att prisskillnaden mellan våra olika marknader varit liten under inledningen av året innebär att vi haft många prismässigt bra alternativ i vår upplåning, vilket resulterat att vi varit aktiva i alla våra tre strategiska marknader. Av hittills genomförda emissioner har alla varit konventionella, alltså inte hållbarhetsstämplade. Förutsättningarna för att ge ut hållbara obligationer är dock goda, vilket både beror på god efterfrågan från våra kunder, men också på grund av kommande förfall av tidigare utgivna obligationer.

Sammanfattning

Sammantaget finns det goda förutsättningar för att 2026 ska bli ett bra ekonomiskt år efter ett antal år med svagare utveckling. Det osäkra omvärldsläget är dock något som behöver följas. Hur styrräntan utvecklas framåt står just nu och väger. Kommande veckors ekonomiska data blir därmed mycket intressanta att följa. De finansiella marknaderna, inklusive obligationsmarknaden, har öppnat året positivt även om det funnits korta perioder med högre osäkerhet.