Utblick 2026: Så påverkas ekonomi, banksektor och finansiella motparter

Efter ett svagt och relativt oroligt 2025 väntas en försiktig ekonomisk återhämtning för Europa 2026, med en utveckling som främst bedöms synas i BNP-tillväxt och investeringsaktivitet. En viktig drivkraft är de omfattande satsningar på försvar och infrastruktur som nu genomförs genomgående i Europa, i kombination med en mer expansiv finanspolitik, vilket successivt väntas få genomslag i ekonomin och bidra till ett något starkare konjunkturläge.

Europa och Norden i en försiktig återhämtning

Samtidigt kvarstår betydande osäkerhetsfaktorer. Ökad konkurrens från Kina och fördröjda effekter av USA:s handelspolitik, inklusive tullar och andra restriktiva åtgärder, fortsätter att påverka utsikterna för exportberoende ekonomier. Mot denna bakgrund kan flera europeiska länder i högre grad behöva förlita sig på inhemsk efterfrågan. Det kan innebära en mer dämpad tillväxttakt, men också en viss minskning av den externa sårbarheten.

Under det senaste året kan det tyckas att Europas förhållningssätt till USA i huvudsak varit inriktat på stabilitet snarare än ökad självständighet. Framöver kan ett mer balanserat förhållningssätt bli aktuellt, där Europa söker samverkan men i kombination med en stegvis förstärkning av sin egen handlingsfrihet. Ambitionen är att värna ett nära samarbete och samtidigt minska beroenden inom strategiskt viktiga områden för att bättre kunna hantera ökad politisk och handelspolitisk osäkerhet.

I Sverige hålls riksdagsval under hösten 2026. Den ekonomisk-politiska debatten väntas i hög grad fokusera på strukturella utmaningar, som exempelvis hur hög arbetslöshet och en ogynnsam demografisk utveckling, bäst ska hanteras. Valåret kan därmed innebära olika vägval när det gäller reforminriktning och prioriteringar, vilket i sin tur kan påverka den ekonomiska politikens utformning under året. I andra delar av Norden varierar utvecklingen, från fortsatt låg tillväxt och pressade offentliga finanser, till stabilare tillväxt, större motståndskraft och ökade investeringar, även kopplade till säkerhetspolitiska och geopolitiska överväganden.

Geopolitik som dominerande osäkerhetsfaktor

Det geopolitiska läget förblir en central osäkerhetsfaktor inför 2026. Signaler från USA:s politiska ledning, liksom ökade strategiska intressen i Arktis och Grönland, bidrar till ett mer komplext omvärldsläge. Utvecklingen i Ukraina är fortsatt avgörande för Europas ekonomiska och säkerhetspolitiska utsikter. Ett fredsavtal som möjliggör återuppbyggnad och långsiktig stabilitet skulle kunna skapa betydande ekonomiska möjligheter och trygghet, medan ett utdraget konfliktläge fortsatt riskerar att hålla osäkerheten på en hög nivå. Samtidigt bidrar det pågående kriget i Gaza till fortsatt instabilitet i Mellanöstern, med risk för regional spridning och indirekta effekter på energimarknader, handel och det globala säkerhetsläget.

Den globala riskbilden bedöms sammantaget förbli ansträngd. Många bedömare räknar med en period av ökad instabilitet under de kommande åren, där geoekonomiska motsättningar mellan större ekonomier utgör en av de största riskerna inför 2026. Risken för nya eller utdragna väpnade konflikter mellan stater bedöms fortsatt som hög, med potentiella följdeffekter i form av störningar i globala leveranskedjor och ökad volatilitet på finansiella marknader.

Parallellt med dessa geopolitiska och makroekonomiska risker pågår också mer långsiktiga strukturella förändringar. Den teknologiska utvecklingen, inte minst inom artificiell intelligens, är ytterligare en viktig faktor att följa. AI kan på sikt stärka produktivitet och tillväxt, men medför samtidigt risker kopplade till exempelvis förändrade kompetensbehov på arbetsmarknaden, att marknaden koncentreras kring ett fåtal aktörer samt möjliga övervärderingar inom delar av tekniksektorn.

Finansiella motparter i ett förändrat risklandskap

Banksektorn går samtidigt in i 2026 med en generellt stärkt motståndskraft jämfört med tidigare år, understödd av högre kapitalisering, förbättrad likviditet och mer robusta regelverk. Fokus skiftar dock i takt med att styrräntorna nu väntas förbli relativt stabila, från ränterisk mot kreditrisk och sektorsspecifika exponeringar. Detta gäller särskilt sektorer som varit känsliga för höga räntor, haft svag tillväxt eller genomgår strukturella omställningar, som exempelvis kommersiella fastighetsbolag och energiintensiv industri. Geopolitiska spänningar, ökade handelsrestriktioner och en fragmentering av kapitalmarknaderna kan dessutom påverka bankernas riskprofiler och affärsmodeller, inte minst genom ytterligare ökade krav på regelefterlevnad och intern riskhantering.

Multilaterala finansinstitutioner bedöms spela en fortsatt viktig roll under 2026. Deras möjligheter att agera kontracykliskt och stödja långsiktiga investeringar gör dem särskilt betydelsefulla i denna omvärld präglad av osäkerhet och stora finansieringsbehov kopplade till klimatomställning, försvar, infrastruktur och återuppbyggnad. Samtidigt står även dessa aktörer inför utmaningar, såsom ökade kreditrisker i utsatta regioner, högre efterfrågan på kapitalstöd samt politiska spänningar mellan ägarländer.

Förväntningen är ändå att utvecklingsbanker förblir stabiliserande aktörer i det globala finansiella systemet, men med ökade krav på prioriteringar, riskdelning och effektiv kapitalanvändning.

Det är ett ovanligt komplext risklandskap vi lever i och utfallet för 2026 kommer i hög grad att bero på hur geopolitiska spänningar, handelspolitiska relationer och finansiella risker hanteras under året. För aktörer som oss, på de finansiella marknaderna, innebär detta ett fortsatt stort behov av omvärldsbevakning, riskmedvetenhet och motståndskraft, men också flexibilitet att snabbt kunna anpassa sig till förändrade förutsättningar.