Den kommunala låneskuldens utveckling: Ett skifte i kommunsektorns finansieringsbehov

Början på ett investeringsskifte

De senaste åren har vi sett början på ett investeringsskifte. Andelen investeringar som går till fastigheter, huvudsakligen verksamhetslokaler och bostäder, har minskat till fördel för investeringar i VA (vatten och avlopp), infrastruktur och energi. Klimatförändringar, ett försämrat säkerhetsläge och en förändrad demografi innebär vidare att behovet av nybyggnation minskar, medan reinvesteringar och anpassningar blir allt viktigare för kommuner och regioner. Jämfört med 2022 har andelen investeringar i fastigheter, bostäder och exploatering minskat med 7 procentenheter, samtidigt som investeringar i infrastruktur, VA och energi har ökat med lika mycket.

Figur 1. Fördelning av kommunkoncernernas investeringar per investeringskategori, 2022 och 2024

Hög låneskuldtillväxt under 2024

Med en genomsnittlig låneskuldstillväxt i sektorn på 6,5 procent mellan 2010–2023 är tillväxten under 2024 jämförelsevis hög. Bara två gånger under samma period har tillväxttakten varit högre: 2011 och 2019. Låneskuldens andel av BNP ökade till 15 procent (från drygt 14 procent 2022–2023), och andelen av kommunsektorns omsättning steg till 58 procent (från 55 procent 2023). Den höga tillväxten under 2024 sammanfattas enklast i tre delar:

• Fortsatt hög investeringstakt i sektorn; investeringsvolymen ökade med 5 procent jämfört med 2023, till 230 miljarder kronor.
• Svaga kassaflöden, till följd av låga resultat, innebar att förmågan att finansiera investeringar med egna medel, precis som för 2023, var låg.
• Finansiell leasing fortsätter att öka på grund av anpassningen till de nya redovisningsreglerna från 2019.

Ökningen av finansiell leasing är till stora delar rent redovisningstekniska effekter, det vill säga att mängden finansiell leasing i praktiken inte har ökat nämnvärt men redovisningen av den har. Konsekvensen av den redovisningstekniska förändringen är att skuldökningstakten överskattas. Redovisningen av finansiell leasing såg dessutom sin största ökning just under 2024 och står för uppskattningsvis nästan en femtedel av låneskuldsökningen på 9,1 procent.

Tillväxten väntas bromsa in

Samtidigt som vi fastställde låneskuldstillväxten till 9,1 procent för 2024 visade statistiken för 2025 på en kraftig inbromsning. Både Kommuninvests utlåning och kommunernas och regionernas egen marknadsupplåning hade betydligt lägre tillväxttakt första halvåret 2025 jämfört med samma period under 2024. Det är svårt att säga exakt varför, men trendbrottet var tydligt.

De framtida investeringsvolymerna är svåra att prognostisera. Det finns ett fortsatt stort investeringsbehov, även om karaktären på investeringarna förändras från nyproduktion till underhåll, beredskap och klimat. Det vore dock optimistiskt att tro att den demografiska utvecklingen inte får effekt på investeringsvolymerna generellt, med tanke på vilken drivkraft befolkningsutvecklingen var under 2010-talet på kommunsektorns investeringar. En stärkt konjunktur och förbättrade ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn minskar dessutom behovet av att låna, även om det samtidigt kan ge ekonomiska muskler att öka investeringarna.

Sammantaget pekar prognosen för låneskulden på ett tydligt trendbrott: Tillväxttakten för låneskulden väntas sjunka till 3 procent för 2025, för att sedan stiga till 3,5 procent för 2026–2027 och 4 procent för 2028. Prognosen är som vanligt behäftad med osäkerhet, men förväntan är ändå att tillväxttakten tydligt växlar ned i takt med att investeringsbehoven förändras.

Figur 2. Låneskuldens utveckling och prognos, 2010–2028

Kommunsektorn har kommande år chansen att hantera investeringar i underhåll, beredskap och klimat. Det är inte investeringar som drivs av expansion och tillväxtmål, men det är investeringar som bidrar till kvalitet, resiliens och robusthet för kommunens invånare och för samhället i stort.