
15 okt, 2025
FörfattareViktor JohanssonKommunsektorn når 200 miljarder i hållbar finansiering
- analys
- skulder
Förra veckan släppte vi vår årliga rapport Den kommunala låneskulden. Förutom att sammanställa 2024 års investeringar och låneskuld, analysera de senaste trenderna och vända blicken till framtiden skriver vi två fördjupningsavsnitt. Den första fördjupningen reflekterar över hur de senaste årens ränteuppgång har påverkat kommunsektorn, och den andra, som inspirerar dagens blogginlägg, följer framfarten av sektorns hållbara finansiering.
Intresset för, och möjligheten att, finansiera investeringar med hållbara lån och obligationer har växt fram med rasande fart. Från att Göteborgs stad, som första kommun i världen, 2013 emitterade en grön obligation utgör hållbar finansiering idag en dryg femtedel av sektorns totala låneskuld. Idag finns gröna, blåa, sociala och hållbarhetslänkade lån eller obligationer fördelade på mer än 200 av landets 310 kommun- och regionkoncerner. Vid utgången av 2024 uppgick hållbar finansiering till 197 miljarder kronor och under 2025 har 200-miljardergränsen nåtts.
Figur 1. Hållbar finansiering, 2015–2024

Källa: Kommuninvest
De senaste åren har den hållbara finansieringen växt i genomsnitt tre gånger så snabbt som den totala låneskuldsutvecklingen. Den hållbara finansieringen fördelas på flera emittenter, där Kommuninvest står för nästan hälften. Övriga dryga 50 procent är fördelat på ett drygt tiotal kommuner och tre regioner. Göteborgs stad och Region Stockholm är andra och tredje största emittent sett till utestående volym vid utgången av 2024. Resterande kommuner och regioner med egna hållbara obligationer står för allt mellan 0,3 och 5 procent av den hållbara finansieringen i sektorn.
Figur 2. Fördelningen av hållbar finansiering mellan olika emittenter, 2024

Källa: Kommuninvest
Det är en bred palett av projekt som de hållbara lånen och obligationerna är med och finansierar. Den största kategorin är Gröna byggnader som utgör 57 procent av investeringsvolymen. Det är förståeligt att denna produktkategori har en så dominerande ställning eftersom fastigheter, så som verksamhetslokaler, bostäder, specialfastigheter och kommersiella fastigheter, utgör huvuddelen av kommunsektorns tillgångsmassa.
Hållbara transporter är den näst största kategorin med 13 procent. Detta tack vare stora investeringar i spårtrafik i framför allt Region Skåne och Region Stockholm. Investeringar i kategorierna Förnyelsebar energi och Rent vatten utgör 11 procent vardera av de totala investeringarna. Med tanke på de kraftigt ökande investeringsvolymerna i landets VA-verksamheter är det möjligt att andelen investeringar som går till Rent vatten ökar från den fjärde till den tredje största kategorin framöver. Övriga produktkategorier så som Energieffektiviseringar, Avfallshantering, Klimatanpassningar, Ekologisk mångfald, Hållbarhetslänkat och Sociala insatser, står för de resterande 8 procenten.
Figur 3. Fördelning av hållbara investeringar i olika projektkategorier, 2024

Källa: Kommuninvest
Det finns goda skäl att tro på en fortsatt stark tillväxt i den hållbara finansieringen, trots att nybyggnation i olika typer av byggnader väntas bromsa in till följd av befolkningsutvecklingen. Vatten- och avloppsinvesteringar kan ge tillväxt i kategorin Rent vatten, den fortsatta elektrifieringen kan bidra till investeringar i Förnyelsebar energi eller Hållbara transporter och behov av sociala investeringar kan öka andelen sociala lån och obligationer.