Finansforum 2023
Här kan du ta del av alla inspelade Finansforum från 2023.
Kommuninvests Finansforum är varje höst en viktig hållpunkt. Det är då som vi, med hjälp av spännande gäster, går på djupet i de mest aktuella frågorna i den kommunala ekonomin. Finansforum bestod 2023 av nio webbinarier i digitalt format.
1) Senaste nytt från Kommuninvest: Att driva effektivitet och hållbarhet i ständig förändring
Den senaste tiden har det hänt många saker på samma gång. Kommunsektorn har gått från starka resultat till en tuffare ekonomisk situation. De höjda räntenivåerna har inneburit att finans- och skuldförvaltningen har fått en större tyngd inom den kommunala ekonomin. Kapitalmarknaden har bitvis präglats av turbulens. Samtidigt pågår det en stor omställning på hållbarhetsområdet samt en snabb utveckling inom IT och digitala verktyg.
Hur agerar Kommuninvest för att möta utmaningarna och nyttja möjligheterna i denna dynamik? Vilka är de viktigaste trenderna inom utlåning och upplåning? Vad görs för att driva den egna effektiviteten samt för att underlätta för kunderna att jobba effektivt och långsiktigt med lån och skuldportföljer? Hur kommer hållbarhetsomställningen att successivt realiseras i affärsmodell, låneprodukter och kunddialog?
Panel:
Katarina Ljungqvist, vd Kommuninvest
Maria Viimne, vice vd Kommuninvest
2) Skattegapet inom kommunsektorn biter sig fast – vad kan och bör göras åt saken?
Skatteskillnaderna inom kommunsektorn har genom åren uppmärksammats i flera rapporter och analyser. Trots ett omfattande utjämningsystem, som syftar till att ge alla kommuner någorlunda likvärdiga finansiella förutsättningar, skiljer det mer än 6 kronor mellan kommunerna med högst och lägst skattesats.
I april beslutade regeringen att ge den s k Utjämningskommittén ett tilläggsdirektiv på detta tema. Kommittén ska analysera orsakerna till skillnaderna i skattesatser, mellan kommuner och mellan regioner, samt föreslå åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser.
I vilken utsträckning är det ett problem med skatteskillnader av detta slag? Vilka verktyg har staten, inom och vid sidan av utjämningssystemet, för att påverka skatteutvecklingen på den kommunala och regionala nivån? I ett pressat läge för den kommunala ekonomin kan man tänka sig att skattehöjningar ligger närmare till hands än skattesänkningar. Hur kan man i det perspektivet se på tilläggsdirektivet?
Panel:
Lars Calmfors, professor emeritus internationell ekonomi Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivs-forskning
Emelie Värja, huvudsekreterare Utjämnings-kommittén
Peter Lindroth, ordförande SmåKom
3) Äga eller hyra samhällsfastigheter: Har förutsättningarna för kommunsektorn förändrats?
Frågeställningarna kring om kommunsektorn ska äga eller hyra sina verksamhetslokaler har på sistone kommit i lite av ett nytt ljus.
Dels har de höjda räntenivåerna inneburit att indexerade hyror stigit i snabb takt samt att kalkyler och affärsmodeller har behövt uppdateras och i viss mån omvärderas.
Dels har turbulensen kring SBB, som en ledande aktör på området, skapat utmaningar i såväl den praktiska hanteringen av stora fastighetsbestånd som i den politiska debatten.
Vad har vi lärt oss av den senaste tidens utveckling? Vad har förändrats och vad har inte förändrats? Hur är det nu rimligt för kommuner och regioner att agera i den situation som uppstått?
Panel:
Mikael Lundström, vd och koncernchef Svefa
Mikael Forsberg, vd Landskronahus
Erik Törnblom, tf forskningschef Kommuninvest
4) VA-investeringar på efterkälken: Vad behöver göras för att säkra hållbara investeringsnivåer?
När Svenskt Vatten i maj presenterade sin senaste investeringsrapport var slutsatsen återigen att investeringstakten inte är tillräckligt hög. Det årliga investeringsbehovet för dricksvatten och avlopp beräknas till 31 miljarder kronor. Idag investeras det omkring 21 miljarder kronor. Det ger en underinvestering per år på ca 10 miljarder kronor.
Varför ser situationen ut som den gör? Vad finns att göra åt finansieringsförutsättningarna? Fungerar taxekollektiv och taxor på ett rimligt sätt i detta avseende? Bör staten ta en större roll? Vilken typ av åtgärder skulle kunna vidtas när det gäller sådant som organisation, planeringskapacitet och kompetensförsörjning? Skulle den hållbara omställningen kunna bli en drivkraft för en ökad investeringstakt?
Panel:
Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten
Johan Bäcklin, vd Pireva
Bas Thijssen, finanscontroller Skövde kommun
5) Konjunkturutveckling med frågetecken: Går vi mot ljusare tider?
Efter en period med vikande konjunktur, och ett särskilt svagt 2023, indikerar de flesta prognoser att ekonomin vänder uppåt över kommande år. Med fallande inflation och stabiliserade räntenivåer börjar makroförutsättningarna se bättre ut igen.
Samtidigt finns det flera osäkerhetsfaktorer att ta med i beräkningen. Det ryska invasionskriget mot Ukraina rasar för fullt. Bankturbulensen under våren, med start i Silicon Valley Bank, har visat på svagheter i det finansiella systemet. Hårt pressade fastighetsbolag verkar, kanske särskilt i Sverige, kunna utgöra en risk för den finansiella stabiliteten.
Vart är det i detta läge rimligt att förvänta sig att konjunkturutvecklingen tar vägen? Hur ljus är egentligen framtiden?
Hur kan makrodynamiken komma att påverka kommunsektorn? Kommer skatteunderlagsutveckling och andra viktiga parametrar att över tid göra det lättare eller svårare för kommuner och regioner att få den ekonomiska ekvationen att gå ihop?
Panel:
Annika Winsth, chefekonom Nordea
Annika Wallenskog, chefsekonom SKR
6) Områdesutveckling med socialt fokus – storskaliga möjligheter för socialt hållbara lån
I juni beviljades Botkyrkabyggen Lån för Social Hållbarhet från Kommuninvest om 3,8 miljarder kronor. Det gäller en stor och långsiktig social satsning i Alby, Fittja och Norsborg. Syftet är bland annat att värna en god boendemiljö, öka tryggheten och stärka jämställdheten i dessa områden.
Vilka är de grundläggande förutsättningarna för den här typen av områdessatsningar? Vilka är nycklarna till framgång? Vilken roll spelar allmännyttan för områdesutvecklingen och hur kan effekterna av olika insatser följas över tid? Vad innebär Botkyrkabyggens satsning för framväxten av en marknad för socialt hållbara lån – motsvarande den som redan finns för gröna lån? Hur stor är potentialen i den sociala finansieringen?
Panel:
Chris Österlund, vd Botkyrkabyggen
Tomas Bokström, projektledare, ansvarig för Social & Health Impact Center RISE
Therese Berg, fastighetschef Uppsalahem
7) Den kommunala låneskulden 2023: Vart är investerings- och skuldnivåerna på väg?
Strax före webbinariet lanseras en ny upplaga av ”Den kommunala låneskulden”. Detta är en årligt återkommande rapport där Kommuninvest ger en samlad bild av kommuners och regioners investeringar, lån och skuldsättning.
De senaste åren har investerings- och skuldtillväxten inom kommunsektorn varit något lägre än under ”investeringsboomen” på 2010-talet. Samtidigt har befolkningsprognoserna skrivits ner. På sistone har den kommunala ekonomin dessutom gått från starka resultat till tuffare tider.
Vad är det nu rimligt att se framför sig i termer av investeringar och skuld över de närmaste åren? Är det en fortsatt relativt långsam tillväxt som ligger i korten, eller skulle detta kunna ta någon annan väg? Hur stora är egentligen de grundläggande investeringsbehoven inom kommunsektorn – och hur kan de komma att påverka utvecklingen framöver?
Panel:
Susanne Spector, chef makroekonomisk analys Nordea
Erik Törnblom, tf forskningschef Kommuninvest
Annika Hellberg, kommundirektör Vallentuna kommun
8) Är reformer smittsamma?
I maj publicerade Kommuninvest en forskningsrapport – författad av Gissur Ó Erlingsson, Katarina Sandberg och Andreas Berg – om tröghet och förändring i kommunsektorn. Rapporten är primärt baserad på en litteraturöversikt. ”Är reformer smittsamma?” utgör den centrala frågeställningen.
När innovationer och nytänkande realiseras i kommunsektorn – vad händer då i nästa steg? Sprids reformer? Hur vanligt är det att kommuner kopierar andra kommuners reformer? Är det i så fall de evidensbaserade och framgångsrika reformerna som sprids? Eller ser mönstret möjligen annorlunda ut?
Vid detta webbinarium diskuteras rapporten och dess slutsatser i såväl ett forskningsperspektiv som ett praktiskt verksamhetsperspektiv. Hur fungerar egentligen det ömsesidiga lärandet inom kommunsektorn?
Panel:
Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap, Centrum för kommun-strategiska studier vid Linköpings universitet
Cecilia Lejon, kommundirektör Värmdö kommun
9) Stark dynamik i den gröna finansieringen: Vilka är möjligheterna och utmaningarna för kommunsektorn?
Den gröna finansieringen, i form av lån och obligationer, har de senaste åren gått från klarhet till klarhet. Intresset från både låntagare och investerare har ökat i rask takt.
Samtidigt pågår det en snabb regulatorisk utveckling på området. Inte minst håller den nya EU-taxonomin, med sina olika regulatoriska spår, på att successivt börja omsättas i praktiken.
Hur kan utvecklingen framåt komma att se ut – både när det gäller det marknadsmässiga och det regulatoriska? Vilka förväntningar och kräv får man räkna med att leva upp till? Var finns det bästa möjligheterna? Vad behöver göras inom kommunsektorn för att driva den starka gröna dynamiken vidare?
Panel:
Marie Baumgarts, partner och hållbarhetsexpert KPMG
Charlotte Billgren, avdelningschef Hållbarhet, Tekniska verken i Linköping AB
Björn Bergstrand, hållbarhetschef Kommuninvest