Frågor och svar om riskskatten

Här nedan följer frågor och svar om varför Kommuninvest fortfarande betalar riskskatt.

Vad innebär lagen om riskskatt som trädde i kraft vid årsskiftet 2021/2022?

Lagen trädde i kraft 1 januari 2022. Riskskatten gäller för kreditinstitut med skulder kopplade till svensk verksamhet på över 150 miljarder kronor (gränsvärde för 2022). Under 2022 betalades 0,05 procent av dessa skulder, efter vissa justeringar, i riskskatt till staten. Från 2023 höjdes skattesatsen till 0,06 procent.

Varför betalar Kommuninvest fortfarande riskskatt?

Den 14 december 2021 gjorde riksdagen ett tillkännagivande om att de anser att regeringen senast 1 oktober 2022 ska återkomma med ett förslag som innebär att kommunal samverkan genom Kommuninvest inte ska omfattas av riskskatten från den 1 januari 2023. I tillkännagivandet ingick även att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag om att kompensera kommunsektorn för de extra kostnader som en tillfällig beskattning av kommunal samverkan genom Kommuninvest för med sig. Anledningen till att Kommuninvest fortfarande betalar riskskatt beror på att regeringen ännu inte har levererat på riksdagens tillkännagivande.

Varför anser vi på Kommuninvest att riskskatten inte bör drabba oss och våra
medlemmar?

Kommuninvest, som ägs av 296 kommuner och regioner, är en samverkan för att säkra billiga och stabila lån till kommun- och regionkoncerner. Ägarna garanterar Kommuninvests skulder och andra åtaganden genom en solidarisk borgen. Pengar lånas upp på svenska och internationella kreditmarknaden, för att sedan lånas ut till kommuner och regioner. Storskaligheten ger lägre räntor och trygghet i kristider.

Kommuninvest har haft en stabil utlåning under både covid-19 och finanskrisen 2008. Kreditvärderingsinstituten Moody’s och Standard & Poor’s har länge gett den
kommunala samverkansformen Kommuninvest samma rating som svenska staten – det högsta möjliga kreditbetyget: AAA/Aaa med stabila utsikter. Detta betyg reflekterar den bedömt låga kreditrisken i sektorn samt värdet och styrkan i den solidariska borgen från Kommuninvests medlemmar - det vill säga kommunsektorn.

Regeringens resonemang om att riskskatten skulle kompensera för en risk som banker och andra kreditinstitut utsätter staten för är alltså inte relevant avseende Kommuninvests verksamhet. Om staten litar på att kommuner och regioner står för sina garantier – vilket det vore mycket anmärkningsvärt om man inte gjorde – finns det i Kommuninvest ingen reell risk av det slag som regeringen redovisat

Hur ser Kommuninvests förväntansbild ut när det gäller regeringens hantering av
riskskatten framåt?

Vi förväntar oss att regeringen snarast bör implementera det tillkännagivande som riksdagen tog 2021 om att undanta Kommuninvest från riskskatten.
Kommuninvest har, sedan riskskatten infördes vid årsskiftet 2021/2022, betalat 913 miljoner kronor i riskskatt över tre års tid. Kommuninvest följer regeringens arbete mycket noga och bidrar med inspel och insatser för att säkerställa att lösningar i enlighet med riksdagens tillkännagivande den 14 december 2021 tas fram.

Den 12 september 2024 skickade regeringen ut en pressrelease med förslag om
reducerad riskskatt, vad innebär detta förslag?

Regeringen anser att ett grundavdrag bör införas i riskskatten för att förbättra skattens
konstruktion och eliminera tröskeleffekter. För att eliminera tröskeleffekten anser regeringen att ett grundavdrag som är lika stort som gränsvärdet bör införas i skatten. Kreditinstituten kommer då att betala riskskatt på de överskjutande skulderna, samtidigt som skattesatsen kommer höjas så att det statsfinansiellt blir neutralt. Ändringarna bör enligt regeringens förslag träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen kommer även med anledning av detta nya tillkännagivande från riksdagen initiera en översyn av riskskatten.
Länk: Riskskatten för kreditinstitut ska justeras - Regeringen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hur ser Kommuninvest på det nya förslag som regeringen publicerade den 12 september
2024?

Kommuninvest välkomnar att regeringen föreslår att frågan om riskskatten nu ska omhändertas
i en utredning. Vi förespråkar dock fullt undantag och vi anser att regeringen redan nu behöver skapa en lösning för Kommuninvest. Vi ser inte att förslaget (från den 12 september 2024) om justeringar i riskskatten är tillräckligt. Kommuninvest har sedan den nya riskskatten infördes 1 januari 2022, betalat 913 miljoner kronor i riskskatt över tre års tid. Vi godtar inte att vår kommunala samverkan genom Kommuninvest drabbas så oproportionerligt av denna skatt.

Den 25 september 2025 publicerade regeringen ett kommittédirektiv med koppling till riskskatten. Vad innebär detta direktiv?

Kommittédirektivet innebär att regeringen ger en utredare i uppdrag att göra en översyn av beskattningen av banker och andra kreditinstitut. Utredaren ska redovisa resultatet av uppdraget senast den 15 januari 2027.

I kommittédirektivet står det bland annat:

”Riskskattens tillämpning på det offentligt ägda kreditmarknadsbolaget Kommuninvest i Sverige AB (Kommuninvest) riskerar att leda till att viktiga samhällsprojekt blir dyrare och att den kommunala samverkan försämras. En särskild utredare ges därför i uppdrag att analysera hur sådan verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från riskskatt."

Utredaren ska bland annat:

• analysera om lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut kan ändras så att sådan verksamhet som Kommuninvest bedriver undantas från skattskyldighet, alternativt att den skatt som företag som bedriver sådan verksamhet ska betala reduceras kraftigt, eller

• om det bedöms mer ändamålsenligt, lämna förslag på hur en ny skatt på banker och andra kreditinstitut kan utformas som ersätter riskskatten, vilket kan inkludera möjligheten att låta skatten baseras på bankernas räntenetto.”

Läs kommittédirektivet i sin helhet (pdf) Länk till annan webbplats.