Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Riskskatten

Regeringen har lagt ett förslag om en ny riskskatt för banker och andra kreditinstitut. Förslaget uppdaterades 24 maj. Eftersom Kommuninvest träffas av denna skatt skulle den innebära att kommunsektorn påförs kostnader på uppåt 330 miljoner kr per år. Skatten skulle försvåra för många kommuner och regioner att låna till nödvändiga välfärdsinvesteringar. Kommuninvests hållning är tydlig: För att undvika dessa mycket negativa effekter bör Kommuninvest undantas från beskattning. 

Förslaget

I samband med budgetförslaget hösten 2020 presenterade regeringen, med C och L, ett förslag om en ny riskskatt för banker och andra kreditinstitut. En kort promemoria om förslaget skickades på remiss. Kommuninvest lämnade tillsammans med SKR ett gemensamt remissvar. Regeringens förslag uppdaterades 24 maj och var då ute på en snabbremiss till 18 juni. Även i denna runda lämnade Kommuninvest ett gemensamt remissvar med SKR. 2 september meddelade regeringen att man går vidare med förslaget genom att skicka det till Lagrådet. En intäkt från riskskatten finns med i den budgetproposition som regeringen presenterade 20 september.

Riskskatten ska gälla för kreditinstitut med skulder kopplade till svensk verksamhet på över 150 miljarder kr. Under 2022 ska 0,05 procent av dessa skulder, efter vissa justeringar, betalas i riskskatt till staten. Från 2023 höjs skattesatsen till 0,06 procent. Sammantaget väntas skatten ge intäkter på omkring 6 miljarder kr per år.

Kommuninvest  

Kommuninvest, som ägs av 293 kommuner och regioner, är en samverkan utan vinstsyfte för att säkra billiga och stabila lån till välfärden. Ägarna garanterar Kommuninvests skulder och andra åtaganden genom en solidarisk borgen. Pengar lånas upp på svenska och internationella kreditmarknaden, för att sedan lånas ut till kommuner och regioner. Storskaligheten ger lägre räntor och trygghet i kristider. Kommuninvest har hållit igång utlåningen under både covid-19 och finanskrisen 2008.

Kreditvärderingsinstituten Moody’s och Standard & Poor’s har länge gett den kommunala samverkansformen Kommuninvest samma rating som svenska staten – det högsta möjliga kreditbetyget: trippel a med stabila utsikter. Detta betyg reflekterar värdet och styrkan i den solidariska borgen från kommunsektorn. Regeringens resonemang om att skatten skulle kompensera för en risk som banker och andra kreditinstitut utsätter staten för är alltså inte särskilt relevant för Kommuninvest. Om staten litar på att kommuner och regioner står för sina garantier – vilket det vore mycket anmärkningsvärt om man inte gjorde – finns det i Kommuninvest ingen reell risk av det slag som regeringen redovisat.

Konsekvenser

Konsekvenserna om förslaget genomfördes skulle bli svåra för Kommuninvest och därmed för kommunsektorn.

Av kommunsektorns totala upplåning svarar Kommuninvest för nära 60 procent. Riskskatten skulle bli ca 280 miljoner kr för 2022 och ca 330 miljoner kr för 2023 och framåt. Den extra kostnaden skulle behöva läggas direkt på kommuner och regioner i form av kraftigt höjda räntor på lånen.

Till detta kommer fler allvarliga effekter:

  • Svagare samverkan

Riskskatten skulle slå mot kommunal samverkan på finansområdet. När Kommuninvests räntor stiger markant skulle de största kommunerna och regionerna sannolikt utöka sin egen direktupplåning i kreditmarknaden. Den påverkas nämligen inte av riskskatten. Storskalighetsfördelarna med kommunal samverkan skulle minska, vilket i sin tur skulle driva fram ytterligare räntehöjningar.

  • Lägre investeringar

Försvagningen av kommunal samverkan via Kommuninvest skulle främst drabba de små och medelstora kommunerna. De flesta av dem har inte kapacitet att i egna program låna upp direkt i kreditmarknaden till rimlig volym och kostnad. De skulle tvingas bära merparten av de ökade räntekostnaderna och i övrigt tvingas ta konsekvenserna av en svagare samverkan.

  • Förhöjd risk

Förflyttningen av stora upplåningsvolymer från samverkansformen Kommuninvest till enskilda kommuner och regioner skulle avsevärt höja risknivån i finanssystemet. Kommuninvest har stora kapital- och likviditetsreserver för att klara störningar i marknaden. Det har inte enskilda kommuner och regioner.

Kommunsektorn, och särskilt de små- och medelstora kommunerna, skulle alltså stå inför omfattande extrakostnader när det gäller att låna till nödvändiga välfärdsinvesteringar – i exempelvis förskolor, skolor, äldreboenden, vårdcentraler och sjukhus. Detta i ett läge där investeringsbehoven är större än på mycket länge.

Undantag

Vad behöver då göras? Regeringen måste snabbt tänka om. Man har landat fel i frågan. För att förhindra riskskattens negativa effekter på välfärden behövs ett undantag för Kommuninvest. Ett sådant är lätt att motivera. I och med att Kommuninvest garanteras av och endast lånar ut till kommunsektorn är risknivån mycket låg – långt mycket lägre än för de stora affärsbankerna. I termer av risker för det omgivande samhället – som riskskatten i någon mening är tänkt att reflektera – finns det alltså mycket goda skäl att ge Kommuninvest en annorlunda hantering.

Regeringen har försökt hitta en väg framåt – och då stött på vissa problem i dialogen med EU-kommissionen. Men det får inte stanna där. Det finns flera andra möjligheter att åstadkomma välavvägda undantagslösningar, där hänsyn tas till Kommuninvests utpräglade lågriskprofil, som regeringen nu måste pröva. Om det skulle krävas lite extra tid för att skapa en lösning för att skydda välfärden så måste regeringen ta sig den tiden.

Kommuninvests budskap är givet: Låt inte riskskatten slå mot välfärden!