Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Riskskatten

Riksdagen fattade 14 december 2021 beslut om regeringens förslag om en s k riskskatt för banker och andra kreditinstitut. Riksdagen anser att kommunal samverkan genom Kommuninvest inte längre ska omfattas av skatten från 2023 och att kommunsektorn under 2022 ska kompenseras för extrakostnaderna. Kommuninvest förväntar sig att regeringen snabbt och effektivt tar fram lösningar för att säkerställa detta. 

Propositionen

Riskskatten ska gälla för kreditinstitut med skulder kopplade till svensk verksamhet på över 150 miljarder kr. Under 2022 ska 0,05 procent av dessa skulder, efter vissa justeringar, betalas i riskskatt till staten. Från 2023 höjs skattesatsen till 0,06 procent. Sammantaget väntas skatten ge intäkter på omkring 6 miljarder kr per år.

Kommuninvest  

Kommuninvest, som ägs av 294 kommuner och regioner, är en samverkan utan vinstsyfte för att säkra billiga och stabila lån till välfärden. Ägarna garanterar Kommuninvests skulder och andra åtaganden genom en solidarisk borgen. Pengar lånas upp på svenska och internationella kreditmarknaden, för att sedan lånas ut till kommuner och regioner. Storskaligheten ger lägre räntor och trygghet i kristider. Kommuninvest har hållit igång utlåningen under både covid-19 och finanskrisen 2008.

Kreditvärderingsinstituten Moody’s och Standard & Poor’s har länge gett den kommunala samverkansformen Kommuninvest samma rating som svenska staten – det högsta möjliga kreditbetyget: trippel a med stabila utsikter. Detta betyg reflekterar värdet och styrkan i den solidariska borgen från kommunsektorn. Regeringens resonemang om att skatten skulle kompensera för en risk som banker och andra kreditinstitut utsätter staten för är alltså inte särskilt relevant för Kommuninvest. Om staten litar på att kommuner och regioner står för sina garantier – vilket det vore mycket anmärkningsvärt om man inte gjorde – finns det i Kommuninvest ingen reell risk av det slag som regeringen redovisat.

Riksdagens beslut

Riksdagen fattade 14 december 2021 beslut om regeringens proposition.

Beslutet blev att bifalla propositionen. Bifallet kombineras dock med tre skarpt formulerade tillkännagivanden. Det första av dessa rör kommunal samverkan.

Riksdagen anser att regeringen senast 1 oktober 2022 ska återkomma med ett förslag som innebär att kommunal samverkan genom Kommuninvest inte längre omfattas av skatten från 1 januari 2023.

Riksdagen anser även att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag om att kompensera kommunsektorn för de extrakostnader, vilka belastar välfärden, som en tillfällig beskattning av kommunal samverkan genom Kommuninvest för med sig.

Inga motförslag lades mot detta.

Kommuninvests kommentarer:

– Vi hade naturligtvis helst sett att beskattningen av lågriskinstitutet Kommuninvest inte alls hade blivit av. Men i den uppkomna situationen uppskattar vi att riksdagen, efter en gedigen analys, har landat i samma slutsatser som vi och nu klargör att regeringen måste göra om och göra rätt när det gäller kommunal samverkan, sade Linda Frohm, vice ordförande i Kommuninvest Ekonomisk förening.

– Även om den rimligaste hanteringen hade varit att göra ett helt omtag och införa skatten först 2023 ser vi ändå positivt på riksdagens arbete. Vi förväntar oss att regeringen, i enlighet med riksdagens beslut, snabbt och effektivt tar fram lösningar för att säkra att kommunal samverkan inte omfattas av skatten efter 2022 och att kommunsektorn under tiden kompenseras för extrakostnaderna. Vi är beredda till konstruktivt samarbete för att hitta fungerande lösningar, sade Göran Färm, ordförande i Kommuninvest Ekonomisk förening.

Vägen framåt

Hur kommer Kommuninvest hantera riskskatten efter riksdagens beslut?

  • Kommuninvest förväntar sig att regeringen kommer att leverera på riksdagens tillkännagivande. Det innebär att kommunal samverkan inte längre kommer att omfattas av skatten från 1 januari 2023 och att kommunsektorn under 2022 kommer att kompenseras för de extrakostnader som skatten för med sig.
  • Kommuninvest räknar med att för 2022 behöva betala ca 255 miljoner kronor i riskskatt. Den exakta summan kommer att fastställas i början av 2022. Eftersom Kommuninvest drivs utan vinstsyfte kommer kostnaden för skatten i slutändan att belasta ägarna – 294 kommuner och regioner.
  • För 2022 är Kommuninvests inriktning att skatten i så liten utsträckning som möjligt ska täckas genom höjda räntor. Prioriteringen är att säkra låga räntor för finansieringen av välfärdsinvesteringar. Fokus kommer i stället primärt ligga på besparingar och effektiviseringar i verksamheten samt på stramare villkor inom ramen för den ekonomiska föreningen. Den ränta som betalas på medlemmarnas insatskapital kommer sannolikt att sänkas.
  • Kommuninvest kommer att fullfölja kapitaliseringsplanen för 2021–2024.
  • Kommuninvest kommer att följa regeringens arbete mycket noga och bidrar gärna med konstruktiva inspel och insatser för att säkerställa att välfungerande lösningar i enlighet med riksdagens tillkännagivande tas fram.