Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Riskskatten

Regeringen har, med Centern och Liberalerna, lagt ett förslag om en ny riskskatt för banker och andra kreditinstitut. Eftersom Kommuninvest träffas av denna skatt skulle den innebära att kommunsektorn påförs kostnader på uppåt 400 miljoner kr per år. Skatten skulle även på andra vis försvåra för många kommuner och regioner att låna till nödvändiga välfärdsinvesteringar. Kommuninvests hållning är tydlig: För att undvika dessa mycket negativa effekter bör ”offentliga utvecklingskreditinstitut” vars skulder och åtaganden är garanterade av offentlig sektor, och därmed Kommuninvest, undantas från beskattning. Införandet av riskskatten får inte blir ett dråpslag mot kommunsektorn. 

Förslaget

I samband med höstbudgeten presenterade regeringen, med C och L, ett förslag om en ny riskskatt för banker och andra kreditinstitut. En kort promemoria om förslaget har skickats på remiss. Svar ska ha inkommit senast 13 november. Kommuninvest kommer att lämna ett remissvar.

Riskskatten ska gälla för kreditinstitut med skulder kopplade till svensk verksamhet på över 150 miljarder kr. Under 2022 ska 0,06 procent av dessa skulder, efter vissa justeringar, betalas i riskskatt till staten. Från 2023 höjs skattesatsen till 0,07 procent. Sammantaget väntas skatten ge intäkter på omkring 5 miljarder kr per år.

Promemorian innehåller över huvud taget ingen analys om hur riskskatten skulle påverka kommunsektorn. Beskrivningen av förslagets konsekvenser är alltså påtagligt bristfällig.

Kommuninvest  

Kommuninvest, som ägs av 292 kommuner och regioner, är en samverkan utan vinstsyfte för att säkra billiga och stabila lån till välfärden. Ägarna garanterar Kommuninvests skulder och andra åtaganden genom en solidarisk borgen. Pengar lånas upp på svenska och internationella kreditmarknaden, för att sedan lånas ut till kommuner och regioner. Storskaligheten ger lägre räntor och trygghet i kristider. Kommuninvest har hållit igång utlåningen under både covid-19 och finanskrisen 2008.

Kreditvärderingsinstituten Moody’s och Standard & Poor’s har länge gett den kommunala samverkansformen Kommuninvest samma rating som svenska staten – det högsta möjliga kreditbetyget: trippel a med stabila utsikter. Detta betyg reflekterar värdet och styrkan i den solidariska borgen från kommunsektorn.

Promemorians resonemang om att skatten skulle kompensera för en risk som banker och andra kreditinstitut utsätter staten för är alltså inte särskilt relevant för Kommuninvest. Om staten litar på att kommuner och regioner står för sina garantier – vilket det vore mycket anmärkningsvärt om man inte gjorde – finns det i Kommuninvest ingen reell risk av det slag som redovisas i promemorian.

Konsekvenser

Konsekvenserna om förslaget genomfördes skulle bli mycket svåra för Kommuninvest och därmed för kommunsektorn.

Av kommunsektorns totala upplåning på ca 700 miljarder kr svarar Kommuninvest för nära 60 procent. Kommuninvests skuld är ca 550 miljarder kr. Riskskatten skulle därmed bli ca 330 miljoner kr för 2022 och ca 385 miljoner kr för 2023 och framåt. Den extra kostnaden skulle behöva läggas direkt på kommuner och regioner i form av kraftigt höjda räntor på lånen.

Till detta kommer fler allvarliga effekter:

  • Svagare samverkan

Riskskatten skulle underminera kommunal samverkan på finansområdet. När Kommuninvests räntor stiger markant skulle de största kommunerna och regionerna sannolikt utöka sin egen direktupplåning i kreditmarknaden. Den påverkas nämligen inte av riskskatten. Storskalighetsfördelarna med kommunal samverkan skulle minska, vilket i sin tur skulle driva fram ytterligare räntehöjningar. Betydande förändringar skulle bli nödvändiga.

  • Lägre investeringar

Försvagningen av kommunal samverkan via Kommuninvest skulle främst drabba de små och medelstora kommunerna. De flesta av dem har inte kapacitet att i egna program låna upp direkt i kreditmarknaden till rimlig volym och kostnad. Med ett förändrat och bantat Kommuninvest skulle de tvingas bära merparten av de ökade räntekostnaderna och i övrigt tvingas ta konsekvenserna av en underminerad samverkan. Investeringsplanerna skulle sannolikt behöva skäras ner med svåra följdverkningar i välfärden.

  • Förhöjd risk

Förflyttningen av stora upplåningsvolymer från samverkansformen Kommuninvest till enskilda kommuner och regioner skulle avsevärt höja risknivån i finanssystemet. Kommuninvest har stora kapital- och likviditetsreserver för att klara störningar i marknaden. Det har inte enskilda kommuner och regioner.

Kommunsektorn, och särskilt de små- och medelstora kommunerna, skulle alltså stå inför både omfattande extrakostnader och större svårigheter när det gäller att låna till nödvändiga välfärdsinvesteringar i exempelvis förskolor, skolor, äldreboenden, vårdcentraler och sjukhus. Detta i ett läge där budgetarna är pressade och investeringsbehoven större än på mycket länge.

Undantag

Vad behöver då göras? Det enda rimliga är att regeringen, med C och L, snabbt tänker om. Man har landat fel i frågan. En viktig orsak kan vara att konsekvenserna för kommunsektorn helt uteslutits från underlaget. Nu borde det handla om att, på basis av en ordentlig konsekvensanalys, välja en annan väg. Den uppenbara lösningen är ett undantag.

Inom EU-lagstiftningen finns numera kategorin ”offentligt utvecklingskreditinstitut”. Detta är kreditinstitut som etablerats på offentlig basis, som har ett samhällsnyttigt syfte och vars skulder och andra åtaganden är garanterade av offentlig sektor. Kategorin infördes för att skapa en mer proportionerlig reglering av kreditinstitut som jobbar utifrån ett offentligt uppdrag med en offentlig garanti och/eller med klart lägre risk än exempelvis affärsbankerna.

Vad regeringen nu behöver göra är att införa ett undantag från riskskatten för offentliga utvecklingskreditinstitut vars skulder och andra åtaganden garanteras av offentlig sektor. Ett sådant undantag skulle omfatta Kommuninvest. Detta vore ett enkelt och tydligt sätt att lösa problemet.  

Kommuninvests budskap är givet: Låt inte riskskatten bli ett dråpslag mot välfärden!