Vilken finansiell påverkan har ESG-risker?

Att analysera ESG-risker – vad handlar det om?

Förkortningen ESG summerar de tre hållbarhetsperspektiven Environmental, Social och Governance. ESG rör sig alltså om miljö- och klimatfrågor likväl som de sociala och styrningsrelaterade perspektiven.

Enligt riktlinjer från Europeiska bankmyndigheten, EBA, ska ESG-faktorer beaktas vid värdering av kreditrisk. Vi ska alltså i vår limitprövning analysera om det finns några hållbarhetsrelaterade risker som skulle kunna föranleda finansiell påverkan på våra låntagare. Vi ska både utvärdera riskerna som sådana, med hjälp av nyckeltal och gränsvärden, men också vad utsatta kommuner vidtar för åtgärder för att begränsa dessa risker. I höstas introducerade vi E-riskerna i limitprövningen och nu till hösten adderar vi även S- och G-risker.

Vilka miljö- och klimatrisker ingår i limitprövningen?

Vi började med att gå igenom vilka potentiella miljö- och klimatfaktorer som skulle kunna påverka våra låntagare finansiellt. Vi inriktade oss på offentligt tillgängliga data och valde utifrån vår bedömning av potientiell finansiell påverkan och mätbarhet ut fyra E-risker:

• Översvämning, ras, skred och erosion
• Förorenat vatten eller dricksvattenbrist
• Negativ påverkan på vattentäkt och/eller vattenförekomst
• Utsläpp av växthusgaser

För dessa risker fastställde vi nyckeltal och gränsvärden för att kunna analysera de av våra låntagare som vi bedömde hade störst risk för potentiell finansiell påverkan. För kunder över gränsvärdet förde vi sedan dialog om de relaterade riskerna och vilka riskbegränsande strategier som de använder för att hantera dessa. Våra frågor har besvarats med stort engagemang, och utfallet har generellt sett varit positivt. Men vi ser också att det finns låntagare som har behov av miljö- och klimatrelaterade riskbegränsande åtgärder för att inte riskerna ska realiseras. Det ska bli väldigt intressant att både följa, och förhoppningsvis även finansiera, det arbetet.

Sociala och styrningsrelaterade risker

Vi håller just nu på att finjustera upplägget för höstens limitprövning, vilken är uppbyggd kring ett stort antal ekonomiska/finansiella nyckeltal.

Vi har använt samma arbetsmodell för att implementera S- och G-risker som vi gjorde för E-riskerna. Genom offentlig data och statistik har vi scannat en lång rad sociala och styrningsrelaterade faktorer som skulle kunna ha finansiell påverkan på våra låntagare. Därefter har vi – utifrån en bedömning av samband och potentiell finansiell påverkan – valt ut de nyckeltal som vi ser som mest relevanta att följa upp i syfta att utvärdera potentiell finansiell påverkan på våra låntagare.

För det sociala perspektivet planerar vi att nyttja ett nationellt tillämpat socioekonomiskt index bestående av tre socio-ekonomiska variabler kopplade till ekonomisk standard, behov av ekonomiskt bistånd och/eller långtidsarbetslöshet respektive utbildningsnivå. Vi bedömer att dessa tre faktorer tillsammans ska kunna ge en indikation på graden av sociala utmaningar i en kommun.

Det styrningsrelaterade perspektivet planerar vi att följa genom förekomsten av orena revisionsberättelser. Om detta är något som återkommer regelbundet i en kommun bedömer vi att det skulle kunna vara ett tecken på att det finns risker relaterade till styrningen.

Precis som med E-riskerna kommer vi att, för kommuner som faller ut utifrån våra etablerade gränsvärden, föra dialoger om hur man ser på riskbilden och vilka strategier man har för att komma till rätta med eventuella problem. Vi hoppas att kunddialogen även i dessa frågor ska bli lika ömsesidig och konstruktiv som den dialog vi hade kring miljö- och klimatrisker.

Vad händer framåt?

ESG-risker är ett nytt analysområde för oss och vi lär oss allt eftersom, då mycket av utvecklingen på området fortfarande ligger framför oss. Genom det här arbetet tar vi de första stegen i frågor kring hållbarhetsrisker och tror att det kommer att bli tydligare och mer greppbart ju mer vi lyfter frågorna på agendan. Det gäller inte bara Kommuninvest, utan de allra flesta företag och organisationer. Så mitt medskick är att i era ledningsgrupper prata om vilka hållbarhetsrisker som skulle kunna påverka er organisation, och hur er organisation i sin tur påverkar sin omvärld.