Fördjupning: En framskrivning av kommunsektorns genomsnittsränta

De senaste årens ekonomiska turbulens, orsakat av tidvis mycket hög inflation och snabbt stigande räntor, har svalnat av. Inflationen är nere vid Riksbankens inflationsmål och styrräntan har under det senaste dryga halvåret sjunkit från toppnoteringen på 4 procent till i skrivande stund 2,5 procent. Riksbanken signalerar ytterligare en räntesänkning på 25 baspunkter (0,25 procentenheter) under första halvåret 2025, under förutsättning att deras prognoser vad avser inflation och konjunktur står sig.

Räntemarknadens dramatiska förändring från tidigare lågräntemiljö till dagens avsevärt högre nivåer har föga förvånande även påverkat kommunsektorns upplåningskostnader. Med en genomsnittlig kapital- och räntebindningstid på cirka 2,5 år och en icke försumbar andel upplåning till rörlig ränta har flera lån och derivat omsatts till nuvarande ränteförhållanden. I Kommuninvests rapport Kommunsektorns skuldförvaltning har läsarna kunnat följa den kvartalsvisa utvecklingen av flera nyckeltal. På två år tredubblades genomsnittsräntan, från 0,8 procent till 2,5 procent. Sedan toppnoteringen vid kvartal 2 2024 på 2,55 procent har genomsnittsräntan hunnit sjunka till 2,38 procent.

Figur 1. Kommunsektorns genomsnittsränta, kvartalsvisa utfall 2019–2024

Källa: Kommuninvest

En framskrivning som pekar på fortsatt stigande räntekostnader

Med tanke på de två senaste kvartalsutfallen är det lätt att anta en fortsatt nedåtgående trend av sektorns räntenivåer. Sannolikt blir detta inte fallet. I Kommuninvests framskrivning av kommunsektorns genomsnittsränta pekar utfallet i stället på att den ska stiga ytterligare den kommande fyra-årsperioden, för att vid slutet av analysperioden uppgå till runt 3 procent. Framskrivningen bygger på marknadsförhållanden och dess förväntningar per 2025-01-14, som komplement till nuvarande struktur på lån och derivat. Det är dagens och förväntande framtida räntenivåer i förhållande till den del av lånestocken som förfaller, som avgör utvecklingen av den genomsnittliga räntenivån. Lånen som förfaller de närmaste åren har en lägre genomsnittsränta än räntan vid nyupplåning eller refinansiering, vilket gör att sektorns genomsnittsränta fortsatt förväntas stiga något.

Figur 2. Framskrivning av kommunsektorns genomsnittsränta, 2025–2028

Källa: Kommuninvest

Osäkerhet i framskrivningen

Förhållanden och förväntningar förändras över tid. Bara under det senaste året har en femårig ränteswap gått upp till tre procent, ner till två procent och sedan upp igen till runt 2,5 procent. En vecka efter framskrivningen har den femåriga ränteswappen sjunkit med 15 baspunkter (0,15 procentenheter). Det går onekligen snabbt på räntemarknaden, vilket innebär att det finns en osäkerhet i framskrivningen.

Ett sätt att analysera osäkerheten i en framskrivning är att titta på alternativscenarier, det vill säga framskrivningar med antaganden att marknadsräntan blir högre eller lägre jämfört med nuvarande förväntningar. Två alternativscenarier har analyserats, där marknadsräntorna parallellförskjuts uppåt respektive nedåt med 100 baspunkter (1 procentenhet). Alternativscenarierna kan agera som spann inom vilket räntan med relativt stor sannolikhet kommer befinna sig. Större chocker kan förstås rucka på detta.

I alternativscenario 1, med en förskjutning uppåt med 100 baspunkter av marknadsräntorna, ökar genomsnittsräntan i högre takt än i grundscenariot. Vid slutet av framskrivningsperioden har genomsnittsräntan i alternativscenariot stigit till 3,72 procent, drygt 70 baspunkter högre än grundscenariot. Alternativscenario 2, med en förskjutning nedåt med 100 baspunkter, ger motsatt effekt och här blir effekten att genomsnittsräntan rör sig i sidledes. Intressant är att genomsnittsräntan inte ens i detta scenario förväntas understiga 2 procent under analysperioden.

Figur 3. Framskrivning av kommunsektorns genomsnittsränta inkl. alternativscenarier

Källa: Kommuninvest

Kontraster mot tidigare låg räntor

Oavsett vad utfallet kommer bli går det att konstatera att upplåningskostnaderna i sektorn kommer att vara högre än under lågränteåren. Under framskrivningsperioden ökar genomsnittsräntan varje år till 3 procent 2028, men ökningstakten är lägre än de senaste åren. Räntekostnader utgör dock fortsatt en liten del av sektorns sammantagna kostnader, även om ökningen i både nominella och relativa termer har varit kraftig. Skillnaderna mellan kommuner och olika typer av verksamheter är dock stora. Kapitalintensiva verksamheter så som de kommunala bostadsföretagen drabbas hårt av stigande räntor och VA-verksamheterna, där marginalerna per definition är små, drabbas också hårt av utvecklingen. Att fullt ut kompensera ökade räntekostnader med ökade intäkter är inte heller möjligt på kort sikt inom dessa verksamheter, och då blir effekten kostnadsbesparingar eller lägre resultat.

Data och metod

Framskrivningen baseras på ett unikt dataunderlag motsvarande cirka 75 procent av kommunsektorns totala upplåning, och ger en indikation på var räntenivåerna i sektorn är på väg. Dataunderlaget för simuleringen utgörs, som övriga delar av rapporten Kommunsektorns skuldförvaltning, av Kommuninvests utlåning och de uppgifter som kommuner, kommunala företag och regioner har registrerat i skuldförvaltningsverktyget KI Finans. Underlaget för simuleringen bygger på uppgifter från 9 155 lån, certifikat och obligationer till ett sammanlagt belopp av 685 miljarder kr och 1 632 derivatkontrakt motsvarande 202 miljarder kr. Vidare bygger simuleringen på antagandet att lån med rörlig ränta omsätts till nya lån med rörlig ränta och lån med fast ränta omsätts till nya lån med fast ränta. Även de finansiella derivat (ränteswappar) som finns i underlaget förnyas. Utöver detta så antas lånevolymen öka i enlighet med Kommuninvests senaste prognos. I framskrivningen nyttjas också terminsräntor för Stibor 3M och swapräntor för olika löptider vid analystillfället 2025-01-14.