Att slå hål på myter – stora skillnader i vem som hyr från privata fastighetsföretag

Av de privatägda samhällsfastigheterna hyr privata utförare, allt ifrån det lokala föräldrakooperativet med två förskoleavdelningar till AcadeMedias hela skolkoncern med tusentals elever, in 37 procent av lokalytan medan kommunernas andel uppgår till 28 procent (se Figur 2). Det är visserligen en större andel än vad statliga myndigheter och regioner står för, men då är det viktigt att komma ihåg att kommunernas lokalbehov för att bedriva bland annat skola och omsorg är betydligt större än lokalbehovet för de statliga myndigheterna och regionerna.

Figur 2: Fördelningen av hyresgäster i privatägda samhällsfastigheter

Tittar man närmare på hur stor andel som respektive hyresgäst hyr in från privata fastighetsägare, i relation till deras totala lokalanvändning, visar det sig att kommunerna har den i särklass lägsta andelen inhyrda lokaler. Endast 13 procent, vilket kan jämföras med de statliga myndigheter som hyr in knappt hälften av sitt lokalbehov från privata hyresvärdar (se Figur 3).

Figur 3: Andel inhyrd lokalyta från privata fastighetsägare hos olika hyresgäster

I en tid när framför allt de rättsvårdande statliga myndigheterna kraftigt behöver bygga ut sin fysiska infrastruktur, i form av häkten, polishus, domstolar och fängelser, och där privata fastighetsföretagen står i kö för att få bygga och hyra ut sina lokaler, så är det märkligt att det offentliga samtalet kring huruvida offentliga aktörer ska äga eller hyra sina lokaler kommit att handlat om kommunernas lokalförsörjning. Förhoppningsvis kan den här rapporten bidra med ett faktaunderlag som ger rätt proportioner till diskussionen om vilken betydelse och roll som inhyrningen av samhällsfastigheter bör ha.

Historisk tillbakablick

Om vi nu blickar lite bakåt, vad har skett inom området? 2021 adresserade vi på Kommuninvest föreställningen att det skulle vara mer fördelaktigt att hyra sina verksamhetslokaler än att äga dem själva i rapporten Att äga eller hyra sina verksamhetslokaler Länk till annan webbplats.. Rapporten är vår mest nedladdade fokusrapport och den har citerats i många olika sammanhang och har troligtvis påverkat det politiska samtalet i flera kommuner.

Under första halvan av 2010-talet fanns uppfattningen hos institutionella investerare och tjänstemän på diverse departement i den statliga förvaltningen att svenska kommuner investerade allt för mycket i allt för dyra badhusanläggningar. Timbros lilla skrift Badhusboom! Länk till annan webbplats. på 56 sidor hade verkligen fått ett enormt genomslag. Det hela gick så långt att Kommuninvest undvek bilder på badhus i årsredovisningar och investerarpresentationer under några år för att inte spä på detta narrativ. I rapporten Kommunala investeringar 2014 Länk till annan webbplats. kunde vi på Kommuninvest dock visa att badhusinvesteringarna stod för EN procent av sektorns totala investeringar. Med tanke på Skolverkets krav att alla tonåringar behöver kunna simma 200 meter för att få godkänt betyg i Idrott och hälsa förefaller det rimligt att kommunerna ändå gör vissa investeringar i lämpliga lokaler för simundervisning.

Några år senare under samma decennium spreds föreställningen att kommunerna sålde ut stora volymer anläggningstillgångar, framförallt hyresbostäder. Rapporten Försäljningar av kommunala anläggningstillgångar 2013-2106 Länk till annan webbplats., visade dels att försäljningarna under angiven tidsperiod uppgick till en tiondel av kommunernas nyinvesteringar under samma period, dels att utförsäljningarna var koncentrerade till ett fåtal medelstora och större kommuner och därmed inget utbrett fenomen i kommunsektorn i stort.