• räntor

Sjunkande genomsnittsränta och kortare kapital- och räntebindningstider

I rapporten Kommunsektorns skuldförvaltning för kvartal 3 (som vi publicerade den 29 oktober i år) minskade genomsnittsräntan i sektorn för första gången sedan 2021, från 2,55 till 2,45 procent. Bekämpad inflation, förväntningar i marknaden på lägre räntor och styrräntesänkningar av Riksbanken bidrar till utfallet.

• kommuner
• regioner
• kommunsektor
• låneskuld

En nyanserad bild av kommunsektorns låneskuld

När media rubricerar inlägg som berör de senaste siffrorna från Kommuninvests rapport Den kommunala låneskulden är det inte ovanligt att nyttja ord som skuldberg, rekordnivåer eller skenande skulder . Det är förstås ett sätt att locka till läsning, men det bidrar också till en ofullständig bild över den kommunala sektorns finansiering. Låneskuldsutvecklingen i sektorn är trots allt en konsekvens av flera saker, och att då inte nyansera bilden mer än att notera låneskuldens storlek är synd. Dagens blogginlägg blir därför på detta tema, att ge en nyanserad bild av kommunsektorns låneskuld genom att gå lite djupare i låneskuldssiffrorna, prata om finansiell styrka och illustrera spridningen i sektorn.

En (o)jämn fördelning av den offentliga skulden

För bara en liten stund sedan presenterade regeringen sin budgetproposition för 2025. På totalen blev det inga större förändringar för kommunsektorn, men förutom att reflektera över de faktiska budgetposterna blir det i budgettider också extra relevant att fundera på ramverken och de mål som påverkar välfärdssektorns budgetprocesser och manöverutrymme.

• kommuner
• skulder

Kraftigt ökad skuldsättning hos de kommunala VA-verksamheterna

De kommunala VA-verksamheterna har enligt bedömningar behov av att investera över 30 miljarder kronor per år fram till 2040. Både storleken i sig och nuvarande lagstiftning medför att stora delar av dessa behöver lånefinansieras. Möjligheterna att på egen hand fondera pengar till framtida investeringar är begränsade. I går publicerade Kommuninvest fokusrapporten Dyrare droppar: ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter [1] . En rapport som bland annat visar på en kraftigt stigande låneskuld hos VA-verksamheterna, en ökad räntekänslighet och omfattande lokala skillnader. I dagens blogginlägg ger jag en sammanfattning av rapporten. Avgifterna för vatten och avloppstjänster har 2023 och 2024 stigit med historiskt höga nivåer. En höjning med åtta procent föregående år toppades i år med en genomsnittlig höjning på 14 procent, att jämföra med historiska revideringar som sällan har varit högre än fem procent .[2] Inflation, stigande räntor och högre elpriser listas som några av de orsaker som har bidragit till höjningarna de senaste två åren. Behovet av att höja intäkterna är dock inte enbart en konsekvens av plötsliga makroekonomiska förändringar, utan verksamheternas underliggande investeringsbehov påverkar så väl avskrivningskostnader som storleken på låneskulden. Det ska reinvesteras i åldrade anläggningstillgångar, byggas ut på grund av tillväxt och anpassas till nya krav till följd av bland annat uppdaterad lagstiftning och klimatförändringar. Under den studerade perioden 2018–2022 uppskattas VA-verksamheterna totalt ha investerat nästan 100 miljarder kronor. Samtidigt har verksamheternas skuldsättning ökat kraftigt, från uppskattningsvis 80 till 130 miljarder kronor. En rimlig förklaring till utvecklingen, förutom storleken på volymerna, är att verksamheternas möjligheter att på egen hand finansiera investeringar är begränsade. Både investeringarna och låneskulden har stigit snabbare bland VA-verksamheterna än för kommunkoncernerna som helhet.

Två trender inom kommunsektorns skuldförvaltning

Varje kvartal publicerar vi den digitala rapporten Kommunsektorns skuldförvaltning som följer nyckeltal så som ränta, kapital- och räntebindningstid och lånens förfallostruktur. Siffrorna från det senaste kvartalet berättade bland annat att räntorna på nya affärer sjönk för andra kvartalet i rad och att genomsnittsräntan totalt sett, på alla lån och derivat, var 2,51 procent. Även om rapporten också innehåller vissa tidsseriediagram jämförs nyckeltalen i regel endast med kvartalet innan. Det kortsiktiga perspektivet kan dölja trender i datamaterialet och i kommunsektorns skuldförvaltning. I dagens blogginlägg tänkte jag därför dela med mig av det längre perspektivet.