27 jun, 2024
FörfattareViktor JohanssonKraftigt ökad skuldsättning hos de kommunala VA-verksamheterna
- kommuner
- skulder
De kommunala VA-verksamheterna har enligt bedömningar behov av att investera över 30 miljarder kronor per år fram till 2040. Både storleken i sig och nuvarande lagstiftning medför att stora delar av dessa behöver lånefinansieras. Möjligheterna att på egen hand fondera pengar till framtida investeringar är begränsade. I går publicerade Kommuninvest fokusrapporten Dyrare droppar: ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter[1]. En rapport som bland annat visar på en kraftigt stigande låneskuld hos VA-verksamheterna, en ökad räntekänslighet och omfattande lokala skillnader. I dagens blogginlägg ger jag en sammanfattning av rapporten.
Avgifterna för vatten och avloppstjänster har 2023 och 2024 stigit med historiskt höga nivåer. En höjning med åtta procent föregående år toppades i år med en genomsnittlig höjning på 14 procent, att jämföra med historiska revideringar som sällan har varit högre än fem procent.[2] Inflation, stigande räntor och högre elpriser listas som några av de orsaker som har bidragit till höjningarna de senaste två åren. Behovet av att höja intäkterna är dock inte enbart en konsekvens av plötsliga makroekonomiska förändringar, utan verksamheternas underliggande investeringsbehov påverkar så väl avskrivningskostnader som storleken på låneskulden. Det ska reinvesteras i åldrade anläggningstillgångar, byggas ut på grund av tillväxt och anpassas till nya krav till följd av bland annat uppdaterad lagstiftning och klimatförändringar.
Under den studerade perioden 2018–2022 uppskattas VA-verksamheterna totalt ha investerat nästan 100 miljarder kronor. Samtidigt har verksamheternas skuldsättning ökat kraftigt, från uppskattningsvis 80 till 130 miljarder kronor. En rimlig förklaring till utvecklingen, förutom storleken på volymerna, är att verksamheternas möjligheter att på egen hand finansiera investeringar är begränsade. Både investeringarna och låneskulden har stigit snabbare bland VA-verksamheterna än för kommunkoncernerna som helhet.
Källa: Kommuninvest
Den ökade skuldsättningen har bidragit till att verksamheterna har blivit mer räntekänsliga, för samtidigt som låneskulden har ökat med i snitt 11 procent per år har intäkterna ökat med knappt 4 procent per år. Låneskuldens storlek i förhållande till intäkterna har från 2018 till 2022 gått från att vara 4 gånger så stor till över 5 gånger så stor. Mer räntekänsliga verksamheter ökar risken för större kostnadspåverkan vid ränteförändringar, och ställer högre krav på val av skuldförvaltningsstrategi.
Något som dock är anmärkningsvärt är att den ökade skuldsättningen under perioden 2018–2022 inte har synts i resultaträkningen. Goda finansieringsförhållanden och sjunkande räntor har hållit räntekostnaderna stabila trots en stigande låneskuld. Kapitalkostnadsutvecklingen under perioden har i stället drivits av stigande avskrivningskostnader. Det är först 2023 som effekterna av den senaste tidens ränteutveckling på riktigt kommer att synas i den ekonomiska redovisningen. Fram till 2024 uppskattas räntekostnaderna bli tre gånger så stora, givet att investeringar och låneskuldsutvecklingen fortsätter stiga i samma takt som mellan 2018–2022.
Källa: Kommuninvest
Bakom de genomsnittliga taxehöjningarna på åtta respektive 14 procent för 2023 och 2024 finns det en stor spridning. Redan 2023 fanns det ett 40-tal kommuner som höjde taxan med 15 procent eller mer och 2024 var det endast ett 30-tal kommuner som inte höjde sin taxa. På samma sätt som med taxorna finns det spridning vad gäller den ekonomiska utvecklingen. VA-verksamheterna runt om i landet har investerat olika mycket under den studerade femårsperioden och har således byggt upp olika stora skuldportföljer. Att räntekänsligheten därför varierar är naturligt.
Grupperna Storstäder och Landsbygdskommun med besöksnäring är högt upp på räntekänslighetslistan. Den förstnämnda är en liten grupp, och består i urvalet av två kommuner. Resultatet speglar framför allt en av dessa, som är drivande i utvecklingen av vattentjänster både för egen del och för kringliggande kommuner som köper in tjänster. Flera kommuner i gruppen Landsbygdskommun med besöksnäring brottas i stället med att genomföra investeringar för att bygga kapacitet att klara av säsongsvisa besökstoppar. Det ska noteras att siffrorna för 2022 är en ögonblicksbild som huvudsakligen speglar nuvarande förhållanden. Att vissa kommungrupper är mer räntekänsliga är därför först och främst sant i dagsläget, men intressant är att alla grupper har ökat sin räntekänslighet under perioden.
Källa: Kommuninvest
Omfattande investeringar och ett nytt ränteläge gör att kapitalkostnaderna förväntas fortsätta öka i framtiden. Räntekostnadsutvecklingen 2023 och 2024 är en speciell händelse, men att finansieringskostnaden även fortsättningsvis är högre än jämfört med för bara några år sedan är nog rimligt att anta. Priset på vattentjänster kommer att stiga, men gör det från låga nivåer. Oroväckande är dock att skillnaderna växer, och att risken för volatila taxor ökar i takt med att VA-verksamheterna blir mer räntekänsliga. Frågan är vad som kan göras, både på lokal och nationell nivå, för att skapa långsiktiga förutsättningar för taxerevideringar som både är förutsägbara och upplevs rimliga av taxekollektivet och där skillnaderna i taxenivåer inte fortsätter att växa? Några reflektioner, som vi skriver mer om i rapporten, är följande:
- Skapa långsiktiga ekonomiska förutsättningar
Att anpassa sin skuldförvaltningsstrategi mot ett mer långsiktigt perspektiv kommer inte förhindra framtida kostnadsökningar, men kan minska risken för betydande effekter på kort sikt. Det ställer dock krav på både efterfrågan och utbud av långsiktig finansiering. Kanske finns det en marknad för statliga, men även privata, pensionsfonder att tillhandahålla långsiktig finansiering?
- Uppdatera lagstiftningen
Fondering till reinvesteringar och förlängd tid för återställning av över- eller underskott kan bidra till större flexibilitet som kan möjliggöra mer förutsägbara taxerevideringar. Vidare kan det anses rimligt att finansieringsprincipen även gäller VA-verksamheter, när nya eller högre krav på vattenkvalitet, rening och reningsmetoder samt bättre beredskap medför stigande kostnader.
- Adressera strukturella skillnader
Ökade skillnader i taxenivåer mellan landets kommuner för likartad samhällsservice riskerar att skapa ökade spänningar mellan olika delar av landet. Att adressera och undersöka strukturella skillnader i form av geografi, topografi, demografi samt behov av anpassningar för ett förändrat klimat kan ligga till grund för eventuella nödvändiga åtgärder.
