Välfärdsekvationen

• kommuner
• skulder

Kraftigt ökad skuldsättning hos de kommunala VA-verksamheterna

De kommunala VA-verksamheterna har enligt bedömningar behov av att investera över 30 miljarder kronor per år fram till 2040. Både storleken i sig och nuvarande lagstiftning medför att stora delar av dessa behöver lånefinansieras. Möjligheterna att på egen hand fondera pengar till framtida investeringar är begränsade. I går publicerade Kommuninvest fokusrapporten Dyrare droppar: ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter [1] . En rapport som bland annat visar på en kraftigt stigande låneskuld hos VA-verksamheterna, en ökad räntekänslighet och omfattande lokala skillnader. I dagens blogginlägg ger jag en sammanfattning av rapporten. Avgifterna för vatten och avloppstjänster har 2023 och 2024 stigit med historiskt höga nivåer. En höjning med åtta procent föregående år toppades i år med en genomsnittlig höjning på 14 procent, att jämföra med historiska revideringar som sällan har varit högre än fem procent .[2] Inflation, stigande räntor och högre elpriser listas som några av de orsaker som har bidragit till höjningarna de senaste två åren. Behovet av att höja intäkterna är dock inte enbart en konsekvens av plötsliga makroekonomiska förändringar, utan verksamheternas underliggande investeringsbehov påverkar så väl avskrivningskostnader som storleken på låneskulden. Det ska reinvesteras i åldrade anläggningstillgångar, byggas ut på grund av tillväxt och anpassas till nya krav till följd av bland annat uppdaterad lagstiftning och klimatförändringar. Under den studerade perioden 2018–2022 uppskattas VA-verksamheterna totalt ha investerat nästan 100 miljarder kronor. Samtidigt har verksamheternas skuldsättning ökat kraftigt, från uppskattningsvis 80 till 130 miljarder kronor. En rimlig förklaring till utvecklingen, förutom storleken på volymerna, är att verksamheternas möjligheter att på egen hand finansiera investeringar är begränsade. Både investeringarna och låneskulden har stigit snabbare bland VA-verksamheterna än för kommunkoncernerna som helhet.

Två trender inom kommunsektorns skuldförvaltning

Varje kvartal publicerar vi den digitala rapporten Kommunsektorns skuldförvaltning som följer nyckeltal så som ränta, kapital- och räntebindningstid och lånens förfallostruktur. Siffrorna från det senaste kvartalet berättade bland annat att räntorna på nya affärer sjönk för andra kvartalet i rad och att genomsnittsräntan totalt sett, på alla lån och derivat, var 2,51 procent. Även om rapporten också innehåller vissa tidsseriediagram jämförs nyckeltalen i regel endast med kvartalet innan. Det kortsiktiga perspektivet kan dölja trender i datamaterialet och i kommunsektorns skuldförvaltning. I dagens blogginlägg tänkte jag därför dela med mig av det längre perspektivet.

Keep it simple – ett case för passiv skuldförvaltning

Inom tillgångsförvaltning finns det starka argument för att en passiv förvaltning är mer effektiv över tid än en aktiv förvaltning. Att aktivt välja ut aktier och andra värdepapper är i genomsnitt och över tid sämre än att investera i en indexfond. Frågan är om detsamma gäller för skuldförvaltning? Lönar det sig att göra aktiva val i skuldportföljen vad gäller kapital- och räntebindning? Veckans blogginlägg kommer att titta närmare på den frågeställningen genom att jämföra utvecklingen av kommunsektorns genomsnittsränta med genomsnittsräntan i en passivt förvaltad fastränteportfölj. För ett mer ingående resonemang rekommenderas fördjupningen till vår kvartalsvisa rapport Kommunsektorns skuldförvaltning ¹.

Nya befolkningsframskrivningen visar på stora utmaningar för kommunsektorn

Eurovision i all ära men för en analytiker är nog SCB:s framskrivning av landets befolkning fram till 2110 vårens stora behållning. De senaste åren har ett lägre barnafödande och en hastigt omlagd migrationspolitik gjort arbetet med att prognosticera landets befolkningsutveckling extra utmanande. I efterhand har alla årliga framskrivningar under 2020-talet framstått som alltför optimistiska. Så frågan den här gången var: Hur stor kommer årets nedrevidering att bli? Nu vet vi svaret. Det blev en kraftig nedrevidering med tydliga implikationer för landets kommuner och regioner. I detta blogginlägg kommer vi titta närmare på befolkningsutvecklingen för landets yngre och äldre invånare fram till 2030 och fundera på vad det innebär för planeringen av kommunsektorns verksamhet framöver.

Avgifterna för vatten och avlopp stiger brett