Hantering av låneprocessen

Det är viktig att det är så smidigt som möjligt för kunderna att jobba med låneprocessen, därför har vi tagit fram en bred information. Det finns manualer, guider och instruktioner för de olika processtegen. Vi tillhandahåller även blanketter och mallar. Vi har också tagit fram en uppsättning beslutsformuleringar som man som kund kan utgå från när man utformar sina egna beslut på detta område.

Förslag på hur beslutsdokument kan formuleras

Vem som i en kommun har rätt att fatta beslut om upplåning och vem som har rätt att underteckna lånehandlingar framgår dels av kommunallagen och dels av kommunens egna beslut.

I kommunala företag framgår motsvarande rätt av aktiebolagslagen, stiftelselagen, handelsbolagslagen eller styrelsens beslut.

För att en person eller ett organ inte ska överskrida sin befogenhet, och beslutet eventuellt bli upphävt, är det viktigt att veta vilka beslut som finns och hur de är formulerade. Nedan finns därför några exempel på beslutsformuleringar.

Varje kommun/region och kommunalt företag måste själva avgöra vilket beslut som är bäst i det enskilda fallet och också själva avgöra om man vill delegera beslutanderätten. Inför varje beslut finns specifika omständigheter som ska påverka beslutets utformning. Det är därför inte möjligt att föreslå beslutsformuleringar som är lämpliga i varje enskild situation.

Kommuninvest påtar sig inget ansvar för eventuell skada som har uppstått till följd av användning av beslutsförslagen.

Kommun eller region

Det är kommunfullmäktige som har rätten att fatta beslut om upplåning. Kommunfullmäktige kan dock föra ned rätten att fatta beslut om upplåning till kommunstyrelsen eller annan nämnd genom delegering av beslutanderätten. Delegeringen kan framgå av kommunstyrelsens eller nämndens reglemente men kan också finnas i ett särskilt beslut eller annan handling som exempelvis kommunens budget.

Kommunfullmäktige får dock enligt kommunallagen inte delegera beslutanderätten i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, som exempelvis frågor av större ekonomisk vikt. Dit torde de flesta större upplåningarna tillhöra. Det råder ett så kallat delegeringsförbud för dessa ärenden. Delegeringsförbudet anses dock inte gälla om kommunfullmäktige fattar beslut om årliga ramar för upplåning. Eftersom kommunfullmäktige då angett gränserna för de ekonomiska åtagandena, anses beslut om upplåning inom dessa ramar inte längre ha den principiella beskaffenhet som endast är förbehållet kommunfullmäktige.

Det föreligger dock en viss skillnad mellan nyupplåning, som ökar kommunens skuld börda, och omsättning av lån, som innebär en oförändrad skuldbörda. Det kan därför vara lämpligt, att kommunfullmäktige anger ramarna för såväl nyupplåning som omsättning av lån. Rambesluten kan lämpligen fattas i samband med beslut om kommunens budget. För att det tydligt skall framgå inom vilka ramar kommunstyrelsen fattar beslut om upplåning bör även kommunstyrelsen och eventuell delegat särskilja vad som är nyupplåning och omsättning av lån vid beslut om upplåning.

Kommunstyrelsen har möjlighet att delegera rätten, att fatta beslut om lån till delegat enligt 6 kap. 37 § kommunallagen. Enligt 6 kap. 38 § kommunallagen får dock inte kommunstyrelsen delegera rätten, att fatta beslut i ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Ett sådant delegeringsförbud torde dock sällan bli aktuellt vid upplåning då kommunfullmäktige angett ramar.

Beslutsformulering vid upplåning

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut om total låneram under året
Kommunfullmäktige beslutar, att kommunstyrelsen under år …….. har rätt att omsätta lån och nyupplåna inom en totalt högsta låneram om ……… kr.

Kommunfullmäktiges beslut om ramar för nyupplåning under året
Kommunfullmäktige beslutar, att kommunstyrelsen under år …….. har rätt att nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder under år …….., med totalt …….. kr.

Kommunfullmäktiges beslut om omsättning av lån under året
Kommunfullmäktige beslutar, att kommunstyrelsen under år …….. har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år ………

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens beslut om att ta upp lån efter genomförd upphandling
Kommunstyrelsen beslutar, att inom ramen för kommunfullmäktiges beslut, § ………., den ………. nyupplåna………. kr på villkor enligt offert från ………., daterad ……….

Kommunstyrelsen beslutar, att inom ramen för kommunfullmäktiges beslut, § ………., den ………. omsätta lån med………. kr på villkor enligt offert från ………, daterad ……….

Kommunstyrelsens beslut om delegering av rätten att fatta beslut om att ta upp lån
Kommunstyrelsen beslutar, att ………. har rätt, att för kommunstyrelsens räkning under år ………. nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder under år ………., med totalt ……… kr .

Kommunstyrelsen beslutar, att ………. har rätt, att för kommunstyrelsens räkning under år ….…. omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år ………

Delegat


Delegats beslut att ta upp lån
Med stöd av kommunstyrelsens delegering, § …….., den …..… beslutar undertecknad, inom ramen för kommunstyrelsens beslut, härmed om att nyupplåna …..…. kr på villkor enligt offert från ………, daterad ………

Med stöd av kommunstyrelsens delegering, § …..…, den …….. beslutar undertecknad, inom ramen för kommunstyrelsens beslut, härmed om att omsätta lån med ………. kr på villkor enligt offert från ………., daterad ……….

Kommunens beslut om borgen är i allmänhet av principiell beskaffenhet och är därför förbehållet kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan dock delegera rätten att fatta beslut om borgensåtaganden om kommunfullmäktige angett ramar för borgensåtagandet.

När det gäller preskriptionstiderna för lån och borgen, löper dessa individuellt, vilket innebär att ett preskriptionsavbrott för lånet inte innebär ett preskriptionsavbrott för borgensåtagandet. Ett borgensåtagande kan därför preskriberas efter 10 år. Detta medför att ett borgensbeslut inte får vara äldre än 10 år när lån beviljas. Det åligger kommunen att tillse att borgensbeslutet inte är för gammalt när lånet beviljas.

Beslutsformulering vid borgen


Kommunfullmäktige

Förslagen nedan omfattar beslut om borgen avseende aktiebolag. Det finns inget som hindrar att förslagen istället kan omfatta en stiftelse eller ett handelsbolag respektive kommanditbolag.

Kommunfullmäktiges beslut om att ingå borgen upp till ett högsta lånebelopp för ………. AB:s räkning.
Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för ……….. AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om ……….. kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader.

Ytterligare information

I förslaget beslutar kommunfullmäktige om borgen upp till ett högsta lånebelopp. Borgensbeslutet kan då omfatta flera lån utan att ett nytt borgensbeslut behöver fattas.

Det erfordras inte något ytterligare borgensbeslut så länge lånen understiger det totala högsta lånebeloppet enligt borgensbeslutet. Borgensmannen bör dock bekräfta på lånehandlingen, att lånet omfattas av det borgensåtagandet och att inte det högsta beloppet enligt borgensbeslutet överskrids. Det är således kommunen som borgensman som har ansvaret för att kontrollera att inte det högsta beloppet enligt borgensbeslutet överskrids. I annat fall är bekräftelsen felaktig och torde kunna grunda ett skadeståndsanspråk från gäldenären om denne lider skada på grund av felaktigheten. Bekräftandet bör kunna betraktas som verkställighet och inte ett beslut i kommunallagens mening.

Rätt att underteckna skuldebrev för kommunens räkning

Rätten att underteckna skuldebrev och borgensåtagande är inte beslut i kommunallagens mening. Rätten att underteckna handling kan därför inte delegeras. Det krävs istället ett särskilt beslut.

Kommunfullmäktige skall i reglementet för kommunstyrelsen, ange vem som undertecknar avtal, skuldebrev, borgensåtagande och så vidare för kommunens räkning. I reglementen anges ofta att det är kommunstyrelsens ordförande, som tillsammans med annan som kommunstyrelsen bestämmer, har rätt att underteckna handlingar. Juridiskt sett finns det dock inget som hindrar att kommunfullmäktige låter kommunstyrelsen ensam bestämma vem som skall ha rätt att företräda kommunen. Eftersom det inte är en fråga om delegation finns det inget förbud mot att låta en förtroendevald tillsammans med en anställd underteckna handlingen eller till och med låta flera anställda underteckna tillsammans. Det vanligaste är dock att kommunstyrelsen utser personen som skall undeteckna tillsammans med kommunstyrelsens ordförande.

Förslag beslutsformuleringar kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut om reglemente avseende undertecknande
Kommunfullmäktige beslutar, att avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutats av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige skall undertecknas av kommunstyrelsens ordförande, eller vid förfall för denne, av vice ordförande och kontrasigneras av den som kommunstyrelsen bestämmer.

Kommunfullmäktige beslutar, att i övrigt undertecknas avtal, andra handlingar och skrivelser inom kommunstyrelsens verksamhetsområde av den eller de som kommunstyrelsen bestämmer.

Förslag beslutsformuleringar kommunstyrelsen


Kommunstyrelsens beslut om undertecknande
Kommunstyrelsen beslutar, skuldebrev och borgensåtagande som är beslutade av kommunstyrelsen i dess helhet skall kontrasigneras av ekonomichefen, eller vid förfall för denne, av kommundirektören.

Kommunstyrelsen beslutar, skuldebrev och borgensåtagande som är beslutade med stöd av delegering, skall undertecknas två i förening av delegaten och ekonomichefen. Om delegaten är ekonomichefen skall handlingen undertecknas av ekonomichefen tillsammans med kommundirektören.

Kommunal stiftelse

Eftersom en stiftelsestyrelse till skillnad från en kommunstyrelse får besluta om upplåning, utan tidigare principiellt rambeslut, saknas anledning att särskilja på nyupplåning och omsättning av lån för styrelsen. Däremot kan det, liksom i en kommun, vara lämpligt att skilja på nyupplåning och omsättning av lån när styrelsen ger annan, exempelvis styrelsens förvaltare, rätten att göra en upplåning för stiftelsens räkning. Vidare kan det vara lämpligt att ange tiden och då erfordras, en precisering av på vilka villkor personen får ta upp lån för stiftelsens räkning. Ett särskilt beslut om upplåning torde inte erfordras då undertecknaren tillika har rätt att fatta beslut om upplåning.

Beslutsformuleringar


Den kommunala stiftelsens uppdrag till annan att låna


Tillsvidarebeslut
Styrelsen uppdrar till ……. med ……. som ersättare, att tillsvidare för ……… stiftelsens räkning omsätta befintliga lån, samt uppta nya lån, dvs öka företagets skulder, inom den av …….. kommun vid varje tillfälle fastställda borgensramen.

Beslut med specifika datum
Styrelsen uppdrar till …..….., att från och med den ……… till och med den ………, för stiftelsens räkning nyupplåna, dvs. öka företagets skulder under nämnda period, med totalt ……… kr.

Styrelsen uppdrar till ……….., att från och med den ………. till och med den ………., för stiftelsens räkning omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under nämnda period.

Om ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom, i enlighet med stiftelseförordnandet, görs av en eller flera fysiska personer föreligger egen förvaltning. Görs sådant åtagande av en juridisk person, föreligger anknuten förvaltning, 2 kap. 2 § stiftelselagen.

De fysiska personer som åtagit sig att förvalta stiftelsens egendom bildar styrelse för stiftelsen. Om en juridisk person åtagit sig att förvalta stiftelsens egendom är den förvaltare för stiftelsen. Styrelsen eller förvaltaren svara för att stiftelseförordnandet följs.

Vid egen förvaltning företräder styrelsen stiftelsen och tecknar dess namn och firma, 2 kap. 16 § stiftelselagen. Styrelsen kan om den är registrerad i stiftelseregistret bemyndiga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma.

Vid anknuten förvaltning företräder enligt 2 kap. 23 § stiftelselagen, förvaltaren stiftelsen och tecknar dess namn och firma. Även förvaltaren kan om stiftelsen är registrerad i stiftelseregistret bemyndiga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma.

Beslutsformuleringar


Stiftelsens förvaltare


Styrelsens beslut
Styrelsen bemyndigar …….., att företräda stiftelsen och teckna stiftelsens namn och firma.

Förvaltarens beslut
Förvaltaren bemyndigar ………, att företräda stiftelsen och teckna stiftelsens namn och firma.

Handels- och kommanditbolag

Ett handelsbolag föreligger om två eller flera avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handelsregistret. Enligt 2 kap. 1 § lag om handelsbolag och enkla bolag (HBL) bestäms bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter genom avtal.

Av 2 kap. 2 § HBL framgår att varje bolagsman är berättigad att vidta åtgärder i förvaltningen av bolagets angelägenheter, om dessa inte förbjuds av någon annan bolagsman som inte är utesluten från förvaltningen, men att åtgärder som är främmande för bolagets ändamål endast får vidtas med samtliga bolagsmäns samtycke. Var och en av bolagsmännen företräder ett handelsbolag, enligt 2 kap. 17 § HBL, om inte något annat har avtalats.

Ett kommanditbolag är ett handelsbolag i vilket en eller flera bolagsmän har förbehållit sig att inte svara för bolagets förbindelser mera än han har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. Denne kallas för kommanditdelägare. Annan bolagsman kallas komplementär. Ett kommanditbolag företräds av komplementären.

Beslutsformuleringar


Handelsbolagets beslut om upplåning
Bolagsmannen …..…., beslutar, att för bolagets räkning låna …..…. kr från …..…. på villkor enligt offert, daterad ……….

Kommanditbolagets beslut om upplåning
Komplementären …..….., beslutar, att för bolagets räkning låna ……… kr från ………. på villkor enligt offert, daterad ………

Handelsbolaget företräds av respektive bolagsman och kommanditbolaget av komplementären. Detta gäller även rätten att underteckna skuldebrev m.m.
Vem som är bolagsman respektive komplementär framgår av handelsregistret.

Kommunalt aktiebolag eller kommunalförbund

Eftersom en företagsstyrelse till skillnad från en kommunstyrelse får besluta om upplåning, utan tidigare principiellt rambeslut, saknas anledning att särskilja på nyupplåning och omsättning av lån för styrelsen. Däremot kan det, liksom i en kommun, vara lämpligt att skilja på nyupplåning och omsättning av lån när styrelsen ger annan, exempelvis en enskild styrelseledamot eller en särskild firmatecknare, rätten att göra en upplåning för företagets räkning.

Vidare kan det vara lämpligt att ange tiden och då erfordras, en precisering av på vilka villkor personen får ta upp lån för bolaget eller stiftelsens räkning. Ett särskilt beslut om upplåning torde inte erfordras då undertecknaren tillika har rätt att fatta beslut om upplåning.

Beslutsformuleringar vid upplåning


Det kommunala företagets uppdrag till annan att låna


Tillsvidarebeslut
Styrelsen beslutar att uppdra till ………. med ………. som ersättare, att tillsvidare för ………. AB:s räkning omsätta befintliga lån, samt uppta nya lån, dvs öka företagets skulder, inom den av ………. kommun vid varje tillfälle fastställda borgensramen.

Beslut med specifika datum
Styrelsen uppdrar till ………., med ………. som ersättare att från och med den …..…. till och med den …..…., för företagets räkning nyupplåna, dvs. öka företagets skulder under nämnda period, med totalt ……… kr.

Styrelsen uppdrar till ………., med ………. som ersättare att för företagets räkning omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning.

Handelsbolaget företräds av respektive bolagsman och kommanditbolaget av komplementären. Detta gäller även rätten att underteckna skuldebrev m.m.
Vem som är bolagsman respektive komplementär framgår av handelsregistret.

 

Dokumentbibliotek