Den kommunala låneskulden

I rapportserien ”Den kommunala låneskulden” följer Kommuninvest upp utvecklingen av kommunsektorns investeringar och skuldsättning. Rapporten är unik eftersom både investeringar och låneskuld analyseras utifrån ett koncernperspektiv. Det innebär att även verksamheter som bedrivs i företagsform inkluderas i rapportunderlaget.

Koncernperspektivet är viktigt för att få en rättvisande helhetsbild av en kommuns eller regions ekonomiska och finansiella ställning, eftersom:

  • En allt större del av kommunernas verksamhet bolagiseras. Till exempel har allt fler kommuner fört över sina service- och verksamhetslokaler till dotterbolag under de senaste åren.
  • Kommunsektorns företag står för ungefär hälften av sektorns investeringar men för huvuddelen av den externa låneskulden.

Dataunderlagen i denna rapport bygger på uppgifter som hämtats från kommunernas och regionernas egna årsredovisningar. Denna rapport släpar efter ett år i den bemärkelsen att 2025 års utgåva avser 2024 års data. Uppgifter om investeringsnivåer och låneskuld, inklusive grön finansiering, för alla kommuner och regioner finns tillgängliga för åren 2010–2024 i dataunderlaget här nedanför.

Gå till dataunderlag (ladda ner excel) xlsx, 914.9 kB.


Sammanfattning av 2025-års rapport

Kommunsektorns låneskuld ökade med 80 miljarder kronor under 2024, en tillväxttakt på 9,1 procent, till totalt 959 miljarder kronor. Låneskuldens andel av BNP ökade till 15 procent (från drygt 14 procent 2022-2023), och andelen av kommunsektorns omsättning steg till 58 procent (från 55 procent 2023). Det innebär att den genomsnittliga låneskulden per invånare i riket var 90 560 kronor i slutet av 2024. Tillväxten i låneskulden drevs främst av fortsatt stora investeringsvolymer med låg självfinansieringsgrad, men också, till en mindre del, av redovisningstekniska effekter kopplade till finansiell leasing.

Prognosen för låneskulden framåt pekar på ett tydligt trendbrott: Tillväxttakten för låneskulden väntas sjunka till 3 procent för 2025, för att sedan stiga till 3,5 procent för 2026–2027 och 4 procent för 2028. Det är ungefär hälften av tillväxttakten jämfört med åren 2010–2024, då snittet var nära 7 procent. Prognosen är som vanligt behäftad med osäkerhet, men förväntan är ändå att tillväxttakten tydligt växlar ned i takt med att investeringsbehoven skiftar från nybyggnation, till ett ökat fokus på reinvesteringar och beredskaps- och klimatanpassningar.