Den kommunala låneskulden

I rapportserien ”Den kommunala låneskulden” följer Kommuninvest upp utvecklingen av kommunsektorns investeringar och skuldsättning. Rapporten är unik eftersom både investeringar och låneskuld analyseras utifrån ett koncernperspektiv. Det innebär att även verksamheter som bedrivs i företagsform inkluderas i rapportunderlaget.

Koncernperspektivet är viktigt för att få en rättvisande helhetsbild av en kommuns eller regions ekonomiska och finansiella ställning, eftersom:

  • En allt större del av kommunernas verksamhet bolagiseras. Till exempel har allt fler kommuner fört över sina service- och verksamhetslokaler till dotterbolag under de senaste åren.
  • Kommunsektorns företag står för ungefär hälften av sektorns investeringar men för huvuddelen av den externa låneskulden.

Dataunderlagen i denna rapport bygger på uppgifter som hämtats från kommunernas och regionernas egna årsredovisningar. Denna rapport släpar efter ett år i den bemärkelsen att 2023 års utgåva avser 2022 års data. Uppgifter om investeringsnivåer och låneskuld för alla kommuner och regioner finns tillgängliga för åren 2010–2022 på Kommuninvests hemsida.

Gå till dataunderag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Sammanfattning av 2023-års rapport

De samlade investeringarna i kommunsektorn uppgick 2022 till 193 miljarder kronor. Det var en ökning med 13 miljarder kronor, motsvarande 7,3 procent, jämfört med 2021. Investeringsnivån ökade således igen efter två år av minskad investeringsvolym. Den genomsnittliga investeringstillväxten över tid har varit cirka 5,9 procent per år.

Kommunsektorns totala låneskuld uppgick vid utgången av 2022 till 820 miljarder kronor. Det var en ökning med 21 miljarder kronor, motsvarande en tillväxttakt på 2,7 procent. Tillväxttakten under 2022 är den lägsta sedan Kommuninvest 2007 började sammanställa låneskuldsdata. Den kontrasterar tydligt mot en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 6,4 procent för åren 2007–2021. Den genomsnittliga låneskulden per invånare landade 2022 på 77 932 kronor. Låneskuldens andel av BNP sjönk däremot från 14,6 procent 2021 till 13,8 procent 2022.