Den kommunala låneskulden

I rapportserien ”Den kommunala låneskulden” följer Kommuninvest upp utvecklingen av kommunsektorns investeringar och skuldsättning. Rapporten är unik eftersom både investeringar och låneskuld analyseras utifrån ett koncernperspektiv. Det innebär att även verksamheter som bedrivs i företagsform inkluderas i rapportunderlaget.

Koncernperspektivet är viktigt för att få en rättvisande helhetsbild av en kommuns eller regions ekonomiska och finansiella ställning, eftersom:

  • En allt större del av kommunernas verksamhet bolagiseras. Till exempel har allt fler kommuner fört över sina service- och verksamhetslokaler till dotterbolag under de senaste åren.
  • Kommunsektorns företag står för ungefär hälften av sektorns investeringar men för huvuddelen av den externa låneskulden.

Dataunderlagen i denna rapport bygger på uppgifter som hämtats från kommunernas och regionernas egna årsredovisningar. Denna rapport släpar efter ett år i den bemärkelsen att 2026 års utgåva avser 2025 års data. Uppgifter om investeringsnivåer och låneskuld, inklusive grön finansiering, för alla kommuner och regioner finns tillgängliga för åren 2010–2025 i dataunderlaget här nedanför.


Sammanfattning av 2026-års rapport

Kommunsektorns låneskuld ökade med 55 miljarder kronor under 2025, en tillväxttakt på 5,8 procent, och passerade därmed 1 000 miljarder kronor. Vid årets slut uppgick den till 1 010 miljarder kronor. Låneskuldens andel av BNP ökade till 15,2 procent (från 14,8 procent 2024), och andelen av kommunsektorns omsättning steg till 59 procent (från knappt 58 procent 2024). Det innebär att den genomsnittliga låneskulden per invånare i riket var 95 201 kronor i slutet av 2025. Tillväxten drevs främst av fortsatt höga investeringar. Starkare resultat lyfte samtidigt självfinansieringsgraden till över 70 procent, vilket minskade lånebehovet jämfört med året innan. Ungefär en femtedel av ökningen, cirka 12 miljarder kronor, var av redovisningsteknisk karaktär och kopplad till finansiell leasing. Borträknat den var tillväxttakten cirka 4,5 procent.

Utfallet för 2025 blev högre än förra årets prognos på omkring 3 procent, eftersom investeringarna och upplåningen tog fart först under andra halvåret. Kommunsektorns motståndskraft visade sig alltså starkare än väntat. Trots ett svagt första halvår, präglat av osäkerhet i omvärlden, höll kommuner och regioner fast vid nödvändiga investeringar. Prognosen för de kommande åren har därför skrivits upp jämfört med förra året. Låneskulden väntas växa med omkring 5 procent 2026 och därefter med 5 till 6,5 procent per år fram till 2030, då den beräknas uppgå till drygt 1 330 miljarder kronor. Det 95-procentiga prediktionsintervallet för 2030 sträcker sig från 1 291 till 1 377 miljarder kronor, vilket speglar osäkerheten i prognosen. Den prognostiserade tillväxttakten är lägre än genomsnittet under 2010-talet.