Den kommunala låneskulden

I rapportserien ”Den kommunala låneskulden” följer Kommuninvest upp utvecklingen av kommunsektorns investeringar och skuldsättning. Rapporten är unik eftersom både investeringar och låneskuld analyseras utifrån ett koncernperspektiv. Det innebär att även verksamheter som bedrivs i företagsform inkluderas i rapportunderlaget.

Koncernperspektivet är viktigt för att få en rättvisande helhetsbild av en kommuns eller regions ekonomiska och finansiella ställning, eftersom:

  • En allt större del av kommunernas verksamhet bolagiseras. Till exempel har allt fler kommuner fört över sina service- och verksamhetslokaler till dotterbolag under de senaste åren.
  • Kommunsektorns företag står för ungefär hälften av sektorns investeringar men för huvuddelen av den externa låneskulden.

Dataunderlagen i denna rapport bygger på uppgifter som hämtats från kommunernas och regionernas egna årsredovisningar. Denna rapport släpar efter ett år i den bemärkelsen att 2024 års utgåva avser 2023 års data. Uppgifter om investeringsnivåer och låneskuld, inklusive grön finansiering, för alla kommuner och regioner finns tillgängliga för åren 2010–2023 i dataunderlaget här nedanför.

Gå till dataunderlag Excel, 514.5 kB, öppnas i nytt fönster.


Sammanfattning av 2024-års rapport

Rapporten visar att kommunsektorns låneskuld stiger i högre takt jämfört med tidigare år. Under 2023 ökade kommunsektorns låneskuld med strax under 58 miljarder kronor, motsvarande 7,1 procent, till 877 miljarder kronor. I volym är ökningen den näst största under 2000-talet. Tillväxttakten under 2023 bryter den låga tillväxttakt som funnits under de två senaste åren. När det gäller investeringsnivå så har vi under 2023 haft den högsta nivån sedan 2010. Sektorns totala investeringsnivå 2023 var 218 miljarder kronor och av dessa investeringar genomfördes 81 procent i kommunkoncernerna och 19 procent av regionkoncernerna.

Demografi och reinvesteringar är de två faktorer som främst påverkar omfattningen av de kommunala investeringarna. Under 2020-talet har det demografiska trycket minskat. Det föds färre barn än tidigare och nettoinvandringen till landet är lägre vilket resulterat i en minskad befolkningstillväxt. Däremot ökar antalet äldre över 85 år och behovet att till exempel bygga äldreboenden ökar.