Finansiell ordlista

A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | X | Y | Z | Å | Ä | Ö

A

Administrativ risk

Risk som uppstår på grund av dåliga rutiner, kontrollsystem, brottslighet etc. Kan motarbetas genom goda rutiner och kontroll, till exempel att två personer ska attestera, eller att en utför affären och en annan bokför den.

AIFMD

Alternative Investment Fund Managers Directive ska vara genomfört i svensk rätt senast i juli 2013 och kommer främst att påverka förvaltare av specialfonder (till exempel hedgefonder) och private equitybolag, men även vissa fastighetsfonder och råvarufonder. AIFMD kommer att ställa högre krav på bland annat riskhantering, compliance och förvaringsinstitut. Värdepappersbolag som i dagsläget förvaltar specialfonder kommer inte att kunna fortsätta med detta då det inte är möjligt att kombinera vp-tillstånd med AIF-förvaltartillstånd.

Annuitetslån

Lån där summan av ränta och amortering är lika stor vid varje delbetalning.

Appreciering

Uppgång i en valutas värde i förhållande till andra valutor.

Arbitrage

Handel i valutor eller värdepapper som utnyttjar skillnader i kurser på olika marknader för riskfria vinster.

Avistakurs

Priset på valuta eller värdepapper med omedelbar leverans.

Avkastningskurva

En sammanbunden ”kurva” som visar räntenoteringar för olika löptider. Avkastningskurvan kan ses som ett uttryck för marknadens framtida ränteförväntningar.

B

Basel III

Det har visat sig att de nuvarande regelverken för kapitaltäckning inte i tillräcklig omfattning fångat upp riskerna i det finansiella systemet. Därför har ett nytt omfattande regelverk, Basel III, utarbetats. Basel III innebär att banker måste ha mer kapital av bättre kvalitet samt att nya krav på likviditet införs. Kapitalkraven höjs i jämförelse med Basel II, reglerna för vad som får räknas med i kapitalet skärps och hårdare regler för hur riskvägda tillgångar ska beräknas införs. EU-förslag om ersättningar i företag som erbjuder investeringstjänster ESMA har publicerat ett förslag om nya riktlinjer för ersättningar i företag som tillhandahåller investeringstjänster. Riktlinjerna omfattar värdepappersbolag, kreditinstitut och fondbolag när dessa tillhandahåller investeringstjänster. De nya riktlinjerna ställer betydligt högre krav på företagens ersättningssystem än tidigare och kommer att omfatta fler kategorier av anställda.

Baspunkt

Mått på ränta. En baspunkt motsvarar 0,01 %. Kallas också räntepunkt eller yieldpunkt.

Benchmark

Ett jämförelseobjekt för en portföljs avkastning/kostnad. Benchmark kan ofta vara något specifikt marknadsindex eller kombinationer av index.

BIS-värdering

Bank of international settlements (BIS) har ställt upp riktlinjer för hur man ska riskbedöma en låntagare. Skalan går från 0 till 1, där 0 är lägst. Staten har värderingen 0 och industriföretag 1. Däremellan kan en institution eller bank åsättas vilket värde som helst. Kommuninvest har liksom svenska staten BIS 0. Detsamma gäller för kommungaranterade lån, det vill säga företag, stiftelser och andra som tar upp lån med kommunal garanti.

Blanka (short)

Att sälja ett värdepapper som man inte äger. Är lagligt under vissa förutsättningar, men man måste låna pappret av någon som äger det (jfr Repo). Andra uttryck: sälja kort, gå kort.

Bulletlån

Lån som enligt de fastställda villkoren löper utan amorteringar och som i sin helhet förfaller vid en viss tidpunkt. Används mest i samband med obligationslån utan amorteringar. Kallas också amorteringsfria lån.

C

Call-rätt

En låntagares möjlighet att betala tillbaka ett obligationslån till fastställda kurser vid tidpunkter fastställda i inbjudan till teckning. (Används vanligtvis i samband med räntejustering). Jfr Put-rätt.

Cap

Engelska för tak. Ett med option besläktat instrument, som innebär att låntagaren betalar en premie för rätten att inte behöva betala räntor över en viss nivå (jfr Option och Floor).

Cash flow

Det flöde av likvida medel som uppkommer i en organisation som följd av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten.

Cash management

Att hantera intäkts- och kostnadsflöden på ett effektivt sätt.

Certifikat

Upplåningsinstrument på penningmarknaden för staten, banker, företag med flera. Fungerar i praktiken som en obligation, men är underställd ett annat regelverk.

Clearing

Engelska för avräkning i samband med värdepappershandel. En clearingbank träder in som mellanled i handeln med de rättsföljder som följer av lagar och föreskrifter och ser till att transaktionen avräknas.

Collar (Räntekorridor)

Ett med option besläktat instrument, som är en kombination av cap och floor, och som innebär att räntan låses in mellan två nivåer.

D

Depreciering

En nedgång i en valutas värde i förhållande till andra valutor.

Derivatinstrument

Finansiellt instrument som är kopplat till andra finansiella instrument och där kursutvecklingen bestäms av utvecklingen för ett eller flera underliggande instrument. Exempel är option, termin, swap och FRA.

Diskretionär förvaltning

Förvaltaren genomför transaktioner för kunds räkning i den utsträckning och med de begränsningar som fastställts i avtal och fullmakt.

Duration

Löptid. Ett mått på ränterisk för räntebärande tillgångar och skulder. Uttryck för räntekänslighet vid räntejusteringar på ett lån eller en fordran. Är samtidigt ett uttryck för genomsnittlig viktad återstående löptid för ett lån eller en fordran.

E

Effektiv ränta

Årlig kostnad kopplad till ett lån, som i sin enklaste form beräknas utifrån nominell ränta och antal förfallodagar per år. Här ingår också eventuella andra påverkande faktorer, som avgifter, provision, över- respektive underkurs, etc. Ju högre nominell ränta och ju fler förfallodagar per år, desto högre effektiv ränta.

Effektiv årsränta

Den effektiva räntan uppräknad på årsbasis.

EFSM – European Financial Stabilisation Mechanism

EFSM är ett program för nödlån som bygger på kapital som upphandlats av EU-kommissionen med EU:s budget som säkerhet. Programmet tillåter EU-kommissionen att låna upp maximalt EUR 60 miljarder för vidareförmedling till behövande EU-stat. EFSM är öppet för alla EU-medlemmar.

EFSF – European Financial Stabilisation Mechanism

EFSF är en tillfällig inrättning och uppbyggt som en form av låneförmedling som garanteras av 16 euroländer och Luxemburg. Avsikten är att funktionen bara ska finnas kvar till mitten av 2013. EFSF har möjlighet att, med hjälp av den tyska motsvarigheten till Riksgälden, låna upp EUR 440 miljarder för vidare förmedling till euromedlemmar som har svårt att själva få lån på marknaden. Den slutgiltiga låntagaren förväntas betala kostnaderna för upplåning plus en marginal. Irland betalar exempelvis +247 baspunkter och Portugal betalar +208 baspunkter. Faciliteten kan bara utnyttjas efter att EU-kommissionen och IMF har förhandlat fram ett åtgärdsprogram som blivit godkänt av euroländernas finansministrar.

EMIR

I samband med finanskrisen 2008 kom brister i hanteringen av motpartsrisker och bristande transparens på OTC-derivatmarknaden i fokus. För att motverka dessa problem inför EMIR regler kring OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. EU-kommissionens tekniska standards trädde i kraft den 15 mars 2013.

Emission

Nyteckning av aktier eller teckning av obligationslån. Utökande av aktiekapital genom att ge ut nya aktier. En offentlig emission ger alla möjlighet att delta vid nyteckningen. En riktad emission är förbehållen vissa investerare.

Emittent

Utgivaren av till exempel en obligation.

ESM – European Stability Mechanism

European Stability Mechanism (ESM) är en planerad permanent krishanteringsmekanism. Tanken är att ESM ska byggas upp som en mellanstatlig organisation som ska vara startklar i mitten av 2013. Uppdraget blir att tillhandahålla upplåning och finansiell hjälp till euroländer, givet vissa strikta förutsättningar. Det finns också möjlighet till intervenering i den primära räntemarknaden under samma förutsättningar. Från och med 2013 kommer ESM att axla de uppgifter som EFSF och EFSM har idag. ESM kommer att ha en total utlåningskapacitet som uppgår till EUR 500 miljarder.

F

Finansieringsrisk

Risken att inte erhålla lån alls, eller till orimliga kostnader.

Floor

Engelska för golv. Ett med option besläktat instrument, som innebär att låntagaren åtar sig att till exempel i anslutning till ett lån med rörlig ränta, betala en viss ränta även om marknadsräntan sjunker under denna nivå. Innebär att man sätter ett golv för hur lågt räntan får sjunka. (jfr Optioner och Cap).

Fondkommissionär (fondmäklare)

Företag eller person som är godkänd av Finansinspektionen att medverka vid köp och försäljning av aktier, obligationer och andra värdepapper för annans räkning. Svenska fondkommissionärer kan även handla i egen portfölj.

FRA (Forward Rate Agreement)

FRA-kontrakt (Forward Rate Agreement) är ett terminskontrakt med kontantavräkning. Kontraktet gör att köparen låser en framtida räntebetalning i STIBOR 3M. FRA-kontrakten rullar normalt sett mot så kallade IMM-dagar (International Money Market) vilket innebär att kontrakten löper mellan den 3:e onsdagen i mars, juni, september och december. Varje kontrakt är oftast 3 månader långt, startar och slutar på en IMM-dag och har ett nominellt underliggande belopp om SEK 1 miljon.

Förfallodag

Datum för räntebetalning.

Förlagslån

Ett långfristigt lån utan särskild säkerhet, att betrakta som ett mellanting mellan skuld och eget kapital. En placering i ett förlagslån har högre risk än obligationer men lägre risk än aktier.Ett förlagslån är ett s.k. efterställt lån, där fodringshavarna har sämre förmånsrätt än andra långivare.

Förtroendeman vid obligationslån

Gemensam representant för obligationsägarna som har som huvuduppgift att tillvarata ägarnas intressen och rättigheter gentemot låntagaren. Underliggande låneavtal anger mer specifikt vilka funktioner och uppgifter förtroendemannen har vid varje enskilt lån.

G

H

Hedging

Engelskt uttryck som betyder att skydda sig mot förlust om marknadspriserna förändras.

Hedgefond

Fond där förvaltaren har stor frihet att agera på olika marknader och med olika instrument. Fonden karaktäriseras av att den kan generera avkastning under både uppgång och nedgång på olika marknader. Avkastningen ska vara positiv oavsett om marknadspriset för aktier och obligationer stiger eller faller.

I

Inbjudan till teckning

Sammanställning av den viktigaste informationen om värdepapper i samband med emission på den öppna marknaden. Jfr Prospekt.

Index

Mått på en marknads eller delmarknads värde, till exempel Affärsvärldens generalindex.

Innehavarpapper

Värdepapper som är utställda på innehavaren, det vill säga den som vid ett givet tillfälle äger värdepappret. Investerare Person som placerar pengar på värdepappersmarknaden. Kan vara såväl enskilda personer som företag och institutioner som förvaltar pengar.

J

K

Kapitalbindning

Den tid lånet är garanterat (=återstående löptid i befintliga lån)

Kapitaltäckning

Mått på hur stor andel av en banks riskvärderade tillgångar som är finansierade med den egna kapitalbasen (jfr BIS-värderingen).

Kreditrisk

Osäkerheten kring en låntagares kreditvärdighet och möjlighet att fullgöra sina förpliktelser.

Kurs

Pris på värdepapper, köp-, sälj- och omsättningskurs.

Kurssäkrad finansiering

Ett lån i exempelvis USD som kurssäkras genom terminsköp av USD på förfallodagen.

Köpoption

Rätten att köpa något till ett bestämt pris vid en bestämd tidpunkt.

L

Likviddag

Den dag som avtalats som leveransdag av valuta eller räntebärande papper. Ofta sker ingen verklig leverans utan avräkning görs istället mellan parterna.

Likviditetsrisk

Risken att ett värdepapper på grund av marknadssituationen ej kan omsättas utan stora kostnader. Omfattar även risken att kommunen/företaget ej har tillräckliga likvida medel och därför kan drabbas av onödiga kostnader för att kunna fullgöra sina betalningar.

Limit

Risknivå som begränsar innehav av finansiellt instrument.

Löptid

Den tid ett lån löper fram till dess att det förfaller.

M

Market maker

Mäklarföretag som ingår ett avtal med obligationsutfärdaren om att köpa och sälja obligationer på andrahandsmarknaden. Market maker meddelar till vilken kurs man kan köpa och sälja ett visst antal obligationer. På så sätt ”skapar” en market maker en marknad för obligationen.

MiFID II

MiFID II syftar till att ytterligare förstärka skyddet för investerare samt öka transparens och reglering av vissa marknader, till exempel derivatmarknaderna. En ny kategori av marknadsplats kommer att införas, så kallade Organized Trading Facilities (OTF). Krav på transparens och handelsinformation utökas till att även omfatta obligationer och derivat. Regelverket innebär även utökade krav på hur intressekonflikter relaterade till rådgivning och provisioner ska hanteras.

Motpartsrisk

Risken att en motpart inte kan fullfölja sina åtaganden på utsatt tid eller med hela det belopp som fordran avser.

Mäklare

Mellanhand. På börsen och i börsens handelssystem är det mäklaren som på uppdrag av kunder köper och/eller säljer värdepapper.

N

Negativ pantsättningsklausul

Bestämmelse i ett låneavtal att låntagarens tillgångar inte kan pantsättas för annan skuld utan att säkerhet utökas till att gälla också det aktuella lånet.

Nominell ränta

Gällande låneränta (räntesats).

Nuvärde

Mått på vad ett framtida kassaflöde är värt idag, till exempel vad 100 kronor om två år är värt idag.

O

Obligation

Ett bevis för att man har lånat ut pengar. Obligationen är ett värdepapper som kan omsättas.

Option

Avtal som ger innehavaren rättighet, men inte skyldighet, att köpa eller sälja ett finansiellt instrument eller en råvara till en angiven kurs vid eller före ett angivet datum. Utfärdaren påtar sig skyldighet att uppfylla avtalet gentemot innehavaren, det vill säga att sälja eller köpa tillgången. Köpta optioner: Utestående avtal där institutionen har förvärvat en rättighet att köpa eller sälja ett finansiellt instrument eller en råvara. Med köpta optioner avses här även caps, floors och swaps, samt inslaget av köpta optioner i collars och corridors. Utställda optioner: Utestående optionsavtal där institutionen förbundit sig att köpa eller sälja ett finansiellt instrument eller en råvara. Med utställda optioner avses också sålda caps, floors och swaps, samt inslaget av utställda optioner i collars och corridors.

P

Politisk risk

Ett uttryck för risken att regler och beslutsmiljö förändras på ett negativt sätt på grund av politiska beslut.

Portfölj

Finansiell tillgång som är placerad i olika värdepapper eller skuld som består av krediter med olika löptider, räntebindning med mera.

Position

Innehav i ett värdepapper/finansiellt instrument.

Prospekt

Dokument som framställts i samband med att man bjuder in till köp av aktier eller obligationer. Innehåller information om företaget och vad pengarna ska användas till.

Put-rätt

En obligationsköpares möjlighet att lösa in ett obligationslån till fastställda kurser på förhand fastställda tidpunkter vid tidpunkter. (Används vanligtvis i samband med räntejustering.)

Q

R

Rating

Internationell kreditvärdering som används vid upplåning. Högsta betyg är AAA, det sämsta är CCC och D. För att skilja sig från varandra kan olika värderingsinstitut använda olika sätt att formulera värderingen. Moody’s benämner till exempel sin högsta värdering Aaa, medan Standard & Poor’s använder AAA.

Realränta

Definieras som nominell ränta minus inflationsförväntningar. I dagligt tal nominell ränta minus faktisk inflation.

Repo

Lån eller utlåning av obligation/certifikat. Används av aktörer på värdepappersmarknaden för att placera eller låna pengar på kort sikt. Används också om man har sålt ett värdepapper som man inte innehar.

Reporänta

Riksbankens styrränta, som avser räntan för att placera/låna i Riksbanken under en vecka.

Risklimit

Gräns för risktagande.

Räntebas (räntedagar)

Antalet dagar under ett år som ränta på ett lån beräknas efter. Definierar hur räntebeloppet ska räknas ut med hänsyn till antalet dagar under ett år. Obligationer/lån med fast ränta: 360/360, det vill säga alltid 30 dagar per månad. Lån med rörlig ränta: 365/365, det vill säga normal kalenderbas. STIBOR: 365/360.

Räntebindningstid

Tidsperiod under vilken räntan på ett lån eller en placering är fast.

Räntejustering

Ändring av låneräntan en eller flera gånger under låneperioden. Ny ränta sätts i enlighet med räntejusteringsklausulen.

Ränteoption

Option vars underliggande egendom är en räntebärande tillgång.

Räntepunkt

Se ”Baspunkt”

Ränterisk

Uttryck för osäkerheten kring framtida ränteutveckling och att värdet på en tillgång eller kostnaden för ett lån negativt förändras p.g.a. en oväntad förändring av räntenivån.

S

Spot-transaktioner

Transaktioner som utförs med normal avräkning, det vill säga 2 eller 3 dagar (jfr Terminskontrakt).

STIBOR

Akronym för Stockholm InterBank Offered Rate. Den ränta som svenska banker använder när de lånar pengar av varandra. Stibor räntan sammanställs av OMX Nordic Exchange. Varje bankdag ställer ett antal utvalda banker priser på de olika Stiborräntorna. Fixingen för respektive ränta utgörs av ett genomsnitt av de offererade räntorna. För att göra fixingen mera stabil exkluderas det högsta och det lägsta budet innan genomsnittet räknas ut. Eftersom alla bud som ligger till grund för Stibor fixing ska vara inlämnade klockan 11.00 anses detta klockslag vara mätpunkten. Därför är det kutym att ange 11.00 som avläsningstidpunkt på offertförfrågningar trots att räntan egentligen inte publiceras förrän kl 11.05. Det finns åtta olika Stibor fixing. Stibor TN, Stibor 1W, Stibor 1M, Stibor 2M, Stibor 3M, Stibor 6M, Stibor 9M och Stibor 12M. Den som är mest vanligt förekommande är Stibor 3M som avser en interbankränta med tre månaders bindningstid med start två bankdagar efter räntefixing. Stibor är en standardiserad, och därmed en god, referensränta. Därför används den ofta som bas vid olika typer av avtal som involverar en räntesats. Eftersom dessa avtal oftast inte avser lån mellan banker blir räntan en annan än Stibor. Då uttrycks den som Stibor plus eller minus en viss marginal. Exempelvis Stibor 3M +12 punkter. Detta gör också att det blir lätt att jämföra upplåningskostnaden mellan olika låntagare.

Swap

Avtal där två parter kommer överens om byte av betalningsflöden och/eller lånebelopp baserat på ett angivet nominellt belopp under en angiven period. Valutaswap innebär att man växlar valuta, om man till exempel har lånat i dollar men vill ha återbetalning i kronor. Med hjälp av en swap kan man till exempel avtala med en bank att de får dollar av oss, mot att de ger oss kronor. Banken övertar också räntebetalningen i dollar mot att vi betalar räntor på kronlånet.

Säljoption

Rätten att sälja något till ett bestämt pris vid en bestämd tidpunkt.

T

Terminer (futures)

Avtal mellan två parter om att köpa eller sälja underliggande värdepapper till ett visst pris vid en viss tidpunkt.

Terminskontrakt

Avtal om avräkning i framtiden (senare än det avräkningsdatum som gäller vid spot-transaktioner) vid köp eller försäljning av finansiella instrument och råvaror. Både köparen och säljarens skyldigheter avräknas vid en angiven tidpunkt i framtiden.

Terminskurs

Priset på en tillgång med leverans i framtiden.

”TED-spread”

Skillnaden mellan Statsskuldsväxlar, som speglar riskfri ränta, och 3 månaders Stibor brukar kallas ”TED-Spread” då den motsvarar skillnaden i USA mellan Treasury bills och Deposits. Dessa spreader brukar bli större i oroliga tider. Lånemarknaden med rörliga lån är knuten till Stibor fixingar och låntagare bör hålla ett öga på denna. Detta går alltså genom att beräkna skillnaden mellan 3 mån Stibor och 3 mån SSVX.

U

UCITS V

UCITS V är ett förslag framlagt av EU-kommissionen för förändring av UCITS IV-direktivet om fondbolag och värdepappersfonder. Förslaget innehåller bland annat skärpta regler om förvaringsinstitutens verksamhet, ersättningspolicy och sanktioner. Det nya direktivet kan träda i kraft under 2013.

V

Valutarisk

Risken att drabbas av förluster till följd av valutakursförändringar.

Valutasäkrat lån

Lån i annan valuta som samtidigt valutaterminsäkrats.

Volatilitet

Mått på risk, d.v.s. prisfluktuationerna på en investering. Mäter avvikelserna kring en avkastningsseries aritmetiska medelvärde.

Värdepapper

Gemensam beteckning för bl.a. aktier, obligationer, optioner och terminer.

Värdepapperisering (Securitisation)

Omvandling av till exempel bostadslån till obligationer som lätt kan omsättas på en marknad.

X

Y

Yield

Engelskt uttryck för effektiv ränta.

Z

Å

Återinvesteringsrisk

Risk för att låneräntan i framtiden avviker kraftigt mot dagens upplåningsräntor.

Återlån

Medel som i balansräkningen avsatts för pensionsförpliktelser används för att finansiera investeringar eller för att amortera lån.

Ä

Ö

Övervikta

Utökande av en andel i förhållande till den fastställda normalandelen.