Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Finansforum

En digital mötesplats för dig som arbetar med kommunala finansfrågor.

Finansforum 2021 – även i år i digitalt format

Kommuninvests Finansforum är varje höst en återkommande höjdpunkt. Det är då som vi, med hjälp av spännande gäster, går på djupet i de mest aktuella frågorna i den kommunala ekonomin.

Denna samlade analys blir i år både viktig och intressant. Även om återhämtningen är stark och kommunsektorn uppvisar goda resultat är de långsiktiga ekonomiska utmaningarna minst lika stora som de var före pandemin.

Finansforum kommer, precis som förra året, att helt och hållet arrangeras i ett digitalt format. Vi har gjort bedömningen att september-oktober är lite för tidigt för att satsa på ett storskaligt fysiskt upplägg. Med det digitala formatet kan vi vara säkra på att alla som vill också har möjlighet att delta.

Finansforum består av 10 webbinarier på angelägna teman. Allt äger rum under september och början av oktober.

Som deltagare väljer man helt fritt vad man vill vara med på. Man sätter ihop sin egen ”favoritmix”. Man kan vara med på alla eller på bara ett enda event – och allt däremellan.

Finansforum är kostnadsfritt.

Välkommen!

Program

Ytterligare panelister tillkommer


Intro Finansforum: En vassare finansiering av välfärdens investeringar

Se webbinariet i efterhand:

Återhämtningen rullar på. Därmed skapas det en allt tydligare bild av hur den nya normaliteten efter pandemin kommer att se ut. Vissa saker kommer att vara som förut. Andra faktorer förändras.

Vad innebär detta för Kommuninvest? Vad är nytt? Vilken potential finns det i användningen av digitala verktyg och arbetssätt? Hur kan Kommuninvest bäst stötta finansieringen av välfärdens investeringar med de uppdaterade förutsättningar som växer fram?

Inom Kommuninvest pågår ett arbete för att utveckla servicen och rådgivningen till kunderna. Var står detta arbete i nuläget? Hur spelar den nya normaliteten in i processen? Vad är på gång?

Panel:

Tomas Werngren, vd Kommuninvest

Maria Viimne, vice vd Kommuninvest

Björn Söderlundh, chef för utlåning och rådgivning Kommuninvest

Malin, HR-chef Kommuninvest  


Återhämtning på gång: Vart tar konjunkturen vägen efter pandemin?

Se webbinariet i efterhand:

Mycket talar för att 2021 och 2022 blir år som präglas av en relativt stark återhämtning efter pandemin. Men hur stark blir den? Och vad händer efter det? Vilken konjunkturutveckling kan vi se framför oss i det lite längre perspektivet?

Vad är att vänta när det gäller tillväxt och skatteunderlag – för Sverige som helhet och i olika delar av landet? Hur stor utmaning kan långtidsarbetslösheten tänkas bli? Vad är rimliga prognoser för inflation, inflationsförväntningar och räntenivåer? Vilken roll kan ändrade befolkningstrender spela för konjunkturen?      

Panel:

Annika Winsth, chefsekonom Nordea

Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef Konjunkturinstitutet

Patrik Jonasson, ekonom på sektionen för ekonomisk analys SKR


Tuffare krav på grön finansiering: Hur ska kommunsektorn hantera EU-taxonomin?

Se webbinariet i efterhand:

Presentation:

Kommuninvest tilldelades i våras Miljömålspriset 2021 för att med ”mod och tempo” ha utvecklat det framgångsrika programmet för grön finansiering. Drivkraften i programmet, som lämnar ett viktigt bidrag vad gäller miljömålet begränsad klimatpåverkan, är ett urstarkt hållbarhetsarbete inom kommunsektorn.

Frågan är nu hur programmet, utifrån detta hållbarhetsarbete, ska utvecklas vidare. I det europeiska och globala perspektivet finns det en kraftfull dynamik för den gröna finansieringen. Marknadsvolymerna växer på bred front och i rask takt. Samtidigt höjs kravnivåerna steg för steg – både av engagerade investerare och genom regulatoriska initiativ. En helt central process i nuvarande skede är att den nya EU-taxonomin, med detaljerade kriterier för vad som ska betraktas som hållbart, ska omsättas i praktiken.

Vilka nya möjligheter och utmaningar skapar dessa trender för hållbarhetsarbetet inom kommunsektorn? Vad kan och bör göras i närtid och på lite sikt? Hur bör Kommuninvests gröna finansieringsprogram anpassas till EU-taxonomin? 

Panel:

Kent Eriksson, professor institutionen för fastigheter och byggande KTH, föreståndare Sustainable Finance Lab

Marie Baumgarts, Head of Sustainability Regulatory Affairs and Sustainability Office, Group Sustainable Banking, SEB Group

Andreas Hagnell, handläggare/expert miljö och energi SKR, ledamot Kommuninvests Miljökommitté

Björn Bergstrand, hållbarhetschef Kommuninvest


Äga eller hyra verksamhetslokaler: Hur kan kommuner och regioner välja ”rätt”? 

Se webbinariet i efterhand:

Investeringarna inom kommunsektorn har ökat snabbt. Faktorer som ändrad demografisk struktur, befolkningstillväxt, skärpta hållbarhetskrav och en underhållspuckel för fastigheter byggda på 60- och 70-talen har drivit upp investeringsbehoven. Detta gäller inte minst i lokalförsörjningen. Det behöver investeras stort i såväl förskolor och skolor som äldreboenden och sjukhus.

Samtidigt har det vuxit fram ett dynamiskt segment i fastighetsbranschen, ”samhällsfastigheter”, som fokuserar på offentliga lokalbehov. Många aktörer vill, i olika affärsmodeller, äga fastigheter eller lokallösningar med kommuner och regioner som hyresgäster. Kommuner och regioner kan som regel välja att bygga, äga och drifta sina egna verksamhetslokaler. Men relativt ofta finns nu även alternativet att hyra från en privat aktör.

Kommuninvest publicerade i våras en fokusrapport i frågan. Det har även tagits ett brett initiativ för att få till ett mer aktivt kommunalt/regionalt samarbete på området. Var står vi nu? Och vad händer framöver? Hur kan kommuner och regioner ges ett bättre stöd vid riktigt svåra beslut?

Panel:

Joakim Åkesson, Regionchef Projektutveckling Kommersiella Lokaler Skanska Sverige

Per Törnvall, kommundirektör Sollentuna kommun

Emelie Värja, forskningschef Kommuninvest


En effektivare ekonomistyrning i kommunsektorn: Vad behöver göras?

Se webbinariet i efterhand:

Regeringen tillsatte förra året en utredning med uppdrag att se över kommunallagens bestämmelser om ekonomistyrning. Denna ska, med utredare Clas Olsson i spetsen, senast 24 september redovisa sitt uppdrag.

Utifrån den processen publicerar Kommuninvest i augusti en särskild fokusrapport. Den inriktas på ett par av huvudpunkterna i utredningsuppdraget. Inte minst görs en analys av om det är lämpligt att införa en övre gräns för utgifter samt krav på nivåer för resultat och skuldsättning för kommuner och regioner.

Hur står det, mot denna bakgrund, till med ekonomistyrningen i kommunsektorn? Var finns styrkor och svagheter? Vilka eventuella brister behöver åtgärdas? Är detta ett område där det finns mycket att göra? Eller bör det snarare handla om en omgång finjusteringar?     

Panel:

Clas Olsson, utredare och generaldirektör på Ekonomistyrningsverket (ESV)

Emelie Värja, forskningschef Kommuninvest

Annika Hellberg, kommundirektör Vallentuna kommun


Framtiden för Riksbankens nya referensränta – Swestr

Se webbinariet i efterhand:

Referensräntor har länge haft stor betydelse på finansmarknaden. De används som riktmärken i prissättningen av finansiella kontrakt – alltifrån vissa derivat och obligationer till lån med rörlig ränta till hushåll och företag.

De traditionella referensräntorna, av vilka Stibor är en, har tidvis utsatts för kritik. I den s k Libor-skandalen 2012 uppdagades även manipulation. Deras svaghet har varit att de tenderat att baseras på bedömningar snarare än faktiska transaktionsdata.

Som en del i en global reform av referensräntor, där flera centralbanker är involverade, har Riksbanken tagit fram Swestr. Ambitionen är att denna helt transaktionsbaserade referensränta på lite sikt ska kunna ta över efter Stibor.

Sedan januari har Riksbanken genomfört en testperiod. Från sensommaren publiceras Swestr officiellt.

Frågan är nu vad som framöver är att förvänta sig av Swestr? Kommer marknaden att ta till sig den nya referensräntan och hur snabbt kommer det i så fall att ske?

Panel:

Martin Flodén, vice riksbankschef

Maria Viimne, vice vd Kommuninvest


Den kommunala låneskulden 2021: Vart är skuldnivåerna på väg?

Se webbinariet i efterhand:

Strax före detta webbinarium lanseras årets upplaga av ”Den kommunala låneskulden”. I denna återkommande rapport ger Kommuninvest en samlad och uppdaterad bild av kommuners och regioners investeringar, lån och skuldsättning.

Kommuner och regioner har på kort sikt haft relativt gott om pengar, men står på längre sikt inför stora ekonomiska utmaningar. Den demografiska utvecklingen, där andelen äldre ökar och andelen yrkesarbetande minskar i en växande befolkning, kommer att sätta välfärden under allt större press.

Hur kan och bör kommunsektorn hantera balansräkningarna i denna dynamik? Är investeringsnivåerna tillräckliga? Är låne- och skuldnivåerna hanterbara? Hur ser förutsättningarna ut för att i det längre perspektivet klara de investeringar som krävs för att säkra kvaliteten i välfärden?

Panel:

Lars Calmfors, professor emeritus internationell ekonomi Stockholms Universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning

Emelie Värja, forskningschef Kommuninvest

Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör Skellefteå kommun


Kommuninvests Forskningsberedning

Hur säkrar vi likvärdiga välfärdstjänster över hela landet?

Se webbinariet i efterhand:

Sverige har länge gått i otakt. Samtidigt som en stark urbanisering fått de största städerna att växa snabbt har befolkningsutvecklingen avstannat eller backat på många håll i lands- och glesbygd.

En konsekvens kan bli att förutsättningarna för att kunna leverera välfärd kommer skilja sig åt mellan olika delar av landet. När det talas om välfärdens primära utmaningar för det kommande decenniet är det vanligt att peka på de särskilda svårigheter som mindre lands- och glesbygdskommuner står inför. Inte sällan lyfts polariseringen mellan stad och land som ett problem i sig.

Samtidigt har det i samband med pandemin kommit signaler om att vissa befolkningstrender kan vara på väg att vända. Inflyttningen till storstäderna, som börjat bromsas redan före pandemin, vändes bitvis till en utflyttning. I stället har andra delar av landet tagit stora kliv framåt.

Vad kan göras för att, från dessa utgångspunkter, säkra en likvärdig välfärd över hela Sverige? Hur kan staten agera? Vilka möjligheter har små lands- och glesbygdssamhällen att fortsätta leverera välfärd av god kvaitet? Innebär de senaste befolkningstrenderna att något i grunden är på väg att förändras? Vilka är nu nycklarna till att få hela landet att leva?

Panel:

Josefina Syssner, bitr professor i kulturgeografi och verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings Universitet

Jan Amcoff, docent i kulturgeografi Uppsala universitet

Gissur Erlingsson, bitr professor i statsvetenskap och verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings Universitet


Välfärdsekonomerna

’Handbok i effektivisering’ – hur kan kommunsektorn göra mer?

Se webbinariet i efterhand:

På kort sikt är kommunsektorns ekonomi stark. Tack vare statsbidragen i samband med pandemin har det skapats goda resultat och ett visst manöverutrymme. På lång sikt ser dock den ekonomiska ekvationen för kommuner och regioner minst lika svår ut som före pandemin. P g a den demografiska utvecklingen, som ger en ökande efterfrågan på välfärd, står välfärdssystemet inför ett stort och växande finansieringsgap. Att denna utveckling även kan förväntas leda till personal- och kompetensbrist gör inte situationen lättare.

Det verkar finnas en samsyn om att åtminstone en del av problematiken bör hanteras genom effektiviseringar. Med hjälp av sådant som digitalisering, utvecklad styrning och nya arbetssätt behöver välfärdsverksamheterna göras mer effektiva. Det behöver levereras högre kvalitet med samma resurser eller samma kvalitet med mindre resurser. Men hur åstadkommer man detta i praktiken? Vad bör man prioritera – och vad bör man undvika? Vilka är de smartaste sätten att effektivisera?

Panel:

Annika Wallenskog, chefsekonom SKR

Emelie Värja, forskningschef Kommuninvest

Peter Lindroth, ordförande SmåKom

Anna Tenje (M), kommunstyrelsens ordförande Växjö kommun

Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande Södertälje kommun


Sociala investeringar: Hur kan bostadsbolag lyfta utsatta lokalmiljöer?

Tid:
On 20 okt
kl 09.00-10.00

Format:
Zoom

Det finns ett stort antal socialt utsatta lokalmiljöer i Sverige. Problematiken har blivit särskilt uppmärksammad sedan Polisen 2015 skapade en lista över utsatta och särskilt utsatta områden.

I arbetet för att lyfta sådana områden kan bostadsbolagen spela en central roll. Ett bostadsbolag har tillgång till verktyg av olika slag – alltifrån renoveringar och nybyggen till trygghets- och sysselsättningssatsningar. Frågan är snarast hur verktygslådan kan användas på bästa sätt.

Hur ser de boende i utsatta områden på sin situation och vad som bör göras? Vad säger erfarenheterna så långt om vad bostadsbolag behöver göra för att lyckas? Hur ser möjligheterna och begränsningarna ut – och vilka är nycklarna till framgång?

Panel:

Tapio Salonen, professor i socialt arbete Malmö universitet

Lena Liljendahl, expert boendefrågor Sveriges Allmännytta

Anton Berg, utvecklingsledare social hållbarhet Uppsala kommun, ledamot i Kommuninvests Kommitté för Social Hållbarhet

Tomas Lindquist, stadsdelsutvecklare Hyresbostäder Norrköping

Vill du se tidigare Finansforum?