Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Marknadskommentar

Dyster stämning

   

Det har varit dystra tongångar på världens börser sedan mitten av förra veckan. Med några få undantag har det skett markanta nedgångar. Stockholm är en av de börser som fallit mest. Det verkar fortsatt vara kombinationen av hög smittspridning och förväntade åtstramningar av penningpolitiken som i första hand drar ner humöret. Den säkerhetspolitiska turbulensen kring Ryssland och Ukraina förefaller ännu inte ha gjort så stort avtryck, men bör nog betraktas som en ganska betydande nedåtrisk för den närmaste framtiden.

Inflationsrekord slås nu på löpande band runtom i världen. Enligt statistik från igår ökade inflationen i Storbritannien, mätt i KPI och på årsbasis, till 5,4 procent i december. Det var den högsta siffran på knappt 30 år och högre än många analytiker förväntat sig. Denna notering ökar av allt att döma sannolikheten för att Bank of England gör en räntehöjning vid sitt nästa möte i början av februari. För våren förväntar sig både Bank of England och flertalet analytiker en fortsatt stigande inflationstakt, men en peak kring april på en nivå omkring 6-7 procent.   

Swedbank publicerade går en ny Economic Outlook. Man ser framför sig en normaliserad ekonomisk utveckling över kommande år. Man räknar för svensk del med en BNP-tillväxt på 3,4 procent för 2022 och 2,2 procent för 2023. Man prognostiserar arbetslöshetssiffror på 7,4 procent för 2022 och 6,7 procent för 2023. När det gäller inflation och penningpolitik utgår man från att inflationstrycket kommer minska i och med att energiprisökningen avtar under hösten. Man tror ändå att den underliggande inflationen kommer att ligga kring 2 procent per år under de närmaste åren. Detta, antar man, kommer att innebära att Riksbanken i någorlunda närtid påbörjar en åtstramning av penningpolitiken. I prognosen ligger därför att Riksbanken börjar minska sin balansräkning vid halvårsskiftet och därefter genomför två räntehöjningar under 2023.    

Inom ramen för sitt QE-program skiftade Riksbanken i tisdags fokus till andra kommunala emittenter än Kommuninvest. Man riktade in sig obligationer med förfall 2024 som emitterats av någon av 19 specificerade kommuner och regioner. I det omvända auktionsförfarandet köpte man, efter att ha accepterat nästan all den volym som man erbjudits, obligationer för totalt 1,5 miljarder kr. För det första kvartalet, där riktmärket är 12 miljarder kr, har man därmed kommit upp i 3 miljarder kr.

Vid gårdagens veckoauktion i det svenska obligationsprogrammet lånade Kommuninvest upp totalt 2,25 miljarder kr i två obligationer med förfall 2026 respektive 2028. Den sammantagna överteckningen (bid-to-cover ratio) landade på 4,2. Övriga transaktionsdetaljer finns på kommuninvest.se.

Mer information:

Reuters: UK inflation hits near 30-year high, pressuring BoE and households

Swedbank: Swedbank Economic Outlook

Riksbanken: Auktionsresultat 2022-01-18

Kommuninvest: Senaste auktionsresultat