Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Marknadskommentar

Spårbyte i amerikansk penningpolitik

Utvecklingen på världens börser har sedan mitten av förra veckan fortsatt att vara relativt blandad. Det har varit en mix av upp- och nedgångar som mestadels blivit ganska små.

Amerikanska Federal Reserve aviserade igår att man är på väg att byta spår i penningpolitiken: från pandemi- till återhämtningsläge. Återhämtningen har tagit ordentlig fart. Man prognostiserar en tillväxt på ca 7 procent och en inflation på ca 3,5 procent för 2021. Därmed anser man att en successiv policyförändring är motiverad. Planen är för närvarande att omställningen ska ske långsamt. Såväl räntor som QE-köp hölls vid detta möte oförändrade. Samtidigt indikerade man att de första räntehöjningarna efter pandemin skulle kunna komma redan under 2023 – ett år tidigare än man tidigare räknat med. Det återstår att se hur marknaden reagerar på dessa besked. Men det bli onekligen allt tydligare att räntenivåerna är på väg uppåt.   

Handelns Utredningsinstitut publicerade i fredags en konjunkturrapport med en relativt försiktig prognos för återhämtningen i den svenska ekonomin. Man ser framför sig en BNP-tillväxt på 3,1 procent för 2021 och 3,2 procent för 2022. När det gäller arbetsmarknaden tror man att arbetslösheten biter sig fast. För 2022 har man en prognostiserad arbetslöshet på 8,4 procent.  

Riksgälden mötte igår ett stort intresse i marknaden när man emitterade 10 miljarder kr i en 50-årig statsobligation. Räntan landade på ca 1,4 procent. Transaktionen innebar en ordentlig förlängning av den svenska statspapperskurvan. Den tidigare längsta statsobligationen förfaller om ca 24 år.

Inom sitt QE-program behöll Riksbanken i tisdags sitt fokus på köp av kommunobligationer från andra emittenter än Kommuninvest. Denna gång riktade man in sig på 19 emittenter och obligationer med förfall 2024. I det omvända auktionsförfarandet köpte man obligationer för total 137 miljoner kr. Därmed är man för Q2 uppe i sammanlagt ca 10,7 miljarder kr. Eftersom riktmärket är 15 miljarder kr återstår det av allt att döma en del att göra före halvårsskiftet.

Vid gårdagens veckoauktion i det svenska obligationsprogrammet emitterade Kommuninvest sammanlagt 2 miljarder kr i de två obligationer som har de längsta löptiderna: K2611 och K2805. Den sammantagna överteckningen (bid-to-cover ratio) blev relativt hög: 4,8.

Kommuninvest publicerade nu på morgonen en uppdaterad version av sitt Ramverk för Gröna Obligationer. Den förra uppdateringen skedde i januari 2018. De viktigaste ändringarna i den nya versionen gäller kategorin Gröna byggnader. I ett andrahandsutlåtande rankar CICERO det uppdaterade ramverket som helhet som ”Medium Green” och dess styrprocesser som ”Excellent”. En mer genomgripande uppdatering av ramverket har redan initierats och ska enligt planen pågå under hösten. Avsikten är att ramverket, med hänsyn tagen till vad som är möjligt och rimligt, ska anpassas till den nya EU-taxonomin. Ett ingångsvärde i arbetet är att säkerställa att en taxonomianpassning inte blir kontraproduktiv – så att den motverkar syftet med det gröna finansieringsprogrammet.