Rättsligt meddelande: Integritet och personuppgifter. Den här informationen är viktig, så läs noga igenom innan du fortsätter. Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du vissa villkor.

Marknadskommentar 17 september

Ur ett Kommuninvestperspektiv ges en lite närmare bild av var marknaden befinner sig och kan vara på väg. 

Efter förra och förrförra veckans ”tech-frossa” i USA har börserna både där och i resten av världen återhämtat sig ganska bra. Sedan mitten av förra veckan är det plus/minus noll eller lätt plus så gott som överallt. Samtidigt framstår det som klokt att inte underskatta betydelsen av de frågetecken som skapats. Det är inte givet att tech-jättarna fortsätter att vara de draglok som de tidigare under året har varit.

Riskbilden kring Brexit ser ut att förvärras. Att Johnson valde att i ett lagförslag frångå delar av utträdesavtalet från 2019 var en bekymmersam signal. Utan ett grundläggande förtroende mellan de båda sidorna kan det – både under slutförhandlingarna och i den praktiska implementeringen – bli svårt att lösa hela den rad av små och stora problem som Brexit-processen ofrånkomligen är förknippad med.

I Stockholm har Nasdaq OMX fortsatt uppåt och är nu nära toppnivåerna i februari. På kreditmarknaden har Stibor 3 mån hållit sig kvar på negativt territorium. Tisdagsnoteringen var återigen -0,03 procent.   

Riksbanken inriktade i tisdags en omvänd auktion inom sitt QE-program på köp från andra kommunala emittenter än Kommuninvest. Efter att i en liknande transaktion förra veckan ha slutat på noll landade men denna gång i köp på 80 miljoner kr. Det är tydligt att Riksbankens agerande i denna del av marknaden inte flyter på särskilt smidigt – i alla fall inte när det gäller genomförda transaktioner.

Onsdagens auktion i det svenska obligationsprogrammet låg i hög grad i linje med den stabila och positiva trend som etablerats efter sommaruppehållet. Kommuninvest emitterade 0,75 miljarder kr i två obligationer: K2302, med förfall 2023, och K 2410, med förfall 2024. Överteckningen blev relativt stor, med en sammanlagd bid-to-cover ratio på 4,3.

På utlåningssidan rullar det för Kommuninvests del på i god men ändå ganska dämpad takt. Sett till helåret verkar utlåningstillväxten landa ungefär i linje med de förväntningar som fanns i januari. I detta ligger att tempot under hösten blir lite lägre än tempot under våren. Två centrala faktorer är nu viktiga för dynamiken. Dels bestod en del av de stora lånevolymerna under mars och april av tidigarelagd upplåning som kommuner och regioner under ett normalår i stället hade genomfört under hösten. Man tänkte i det mest turbulenta skedet mer långsiktigt. Därmed är det logiskt att behoven nu är lite lägre. Dels börjar kommunsektorns ekonomi – efter ordentliga statsbidrag från regeringen och den upprevidering av skatteunderlagsprognosen som SKR gjorde i augusti – framstå som ganska stark för 2020. Merparten av kommunerna och regionerna verkar klara innevarande år utan några större problem. Även detta innebär att upplåningsbehoven mattas av. Covid-19-utvecklingen är självfallet osäker. Mycket kan ännu hända under resten av året. Men för närvarande är den ekonomiska situationen på de flesta håll stabil.