Forskning


Vi bidrar till forskning om kommun­sektorn

Som kommunsektorns största kreditgivare har vi samlat på oss unik kunskap om finansiering i kommunsektorn. Denna kunskap vill vi dela med oss av till fler.

Vi följer löpande det som sker i kommunsektorn med avseende på investeringar, låneskuld och skuldförvaltning och vi sprider våra analyser, insikter och slutsatser vidare till sektorns företrädare samt andra intressenter genom föreläsningar, rapporter och blogginlägg. Vi samverkar också med akademiska institutioner för att bidra till att bredda och fördjupa den akademiska forskningen rörande kommunsektorns ekonomiska och finansiella förutsättningar och utmaningar. Kommuninvest finansierar därför till exempel enskilda forskningsprojekt och har även ett samverkansavtal med Handelshögskolan vid Örebro universitet.

Våra rapporter

Den kommunala låneskulden

I rapportserien ”Den kommunala låneskulden” följer Kommuninvest upp utvecklingen av kommunsektorns investeringar och skuldsättning. Rapporten är unik eftersom både investeringar och låneskuld analyseras utifrån ett koncernperspektiv. Det innebär att även verksamheter som bedrivs i företagsform inkluderas i rapportunderlaget.

Kommunsektorns skuldförvaltning

Kommunsektorns skuldförvaltning är en rapport som uppdateras kvartalsvis. Uppgifterna i rapporten bygger på Kommuninvests utlåning och affärer som kommuner, kommunala företag och regioner registrerar i skuldförvaltningssystemet KI Finans. Underlaget för det första kvartalet 2025 inkluderar 9 406 lån, certifikat och obligationer till ett sammanlagt belopp av 695 miljarder kronor och 1 623 finansiella derivat motsvarande 202 miljarder kronor.

Fokusrapporter

Våra fokusrapporter tas fram av våra egna analytiker. Rapporternas syfte är att adressera en aktuell och relevant frågeställning inom kommunsektorn. Många av rapporterna är skriva utifrån vår unika kunskap om hur kommunsektorn finansierar sina investeringar.

Forskningsrapporter

Kommuner och regioner står inför stora utmaningar vad gäller både finansiering och kompetensförsörjning. Detta beror främst på de demografiska förändringarna.

 

Läs det senaste inlägget i vår blogg Välfärdsekvationen

SJÄLVSTÄNDIGHETEN 2006–2024: Finansiering av investeringar på eget bevåg

Blogginlägg

Vi har nu nått fram till den tredje perioden i fokusrapporten Från statligt folkhemsbygge till kommunal upprustning . Några år in på 00-talet startar en period av relativt goda ekonomiska år för kommunsektorn. Befolkningstillväxten är hög, skatteunderlaget förbättras och antalet kommuner och regioner med negativa resultat sjunker. Stegvisa reformer under 1990-talet lade grunden för det ekonomiska ramverk som nu ger kommunsektorn en högre grad av politisk och ekonomisk autonomi. Samtidigt stiger investeringsbehoven, både vad gäller expansion av välfärdsinfrastrukturen i flera delar av landet och ökade behov av underhåll och reinvesteringar. Sektorns kapacitet ställs på prov, och majoriteten av investeringarna behöver finansieras på egen hand. De statliga investeringsbidragen är nämligen begränsade, och mer selektiva.

Senaste publikationerna

Ny rapport: Från statligt folkhemsbygge till kommunal upprustning

Publikation

Sedan 1960 har relationen mellan staten och kommunen förändrats i grunden när det gäller ansvarsfördelningen för finansiering av lokala välfärdsinvesteringar. Under perioden 1960 till 1975 präglades samhället av omfattande investeringar i välfärdsinfrastruktur, där staten spelade en aktiv roll genom att erbjuda investeringsbidrag och generösa lånevillkor. Från 1976 till 2005 ökade kommunsektorns frihet och ansvar för sin egen ekonomi, vilket även inkluderade finansieringen av de egna investeringarna. Efter 2006 förbättrades kommunsektorns ekonomiska situation märkbart och statens breda investeringsstöd ersattes med mer selektivt stöd.

Ny rapport om kommunala strategier för en hållbar framtid

Publikation

Kommuninvest publicerar idag rapporten ”Kommunala kapaciteter och strategier för en hållbar kommunal framtid”. Rapporten visar att kommunernas strategier för hållbar ekonomi varierar beroende på enskilda kommuners utgångspunkter. Gemensamt för alla var betoningen på att säkerställa en god ekonomisk hushållning och att den ekonomiska situationen upplevs som ansträngd. Rapporten kommer även fram till fyra positioner (typkommuner) med olika handlingsalternativ framåt.

 

Kontakt

NamnMattias Bokenblom

RollSenior Analytiker

Jag arbetar som senior analytiker med ett särskilt ansvar för att följa upp kommunsektorns investerings- och låneskuldsutveckling. Jag har en licentiatexamen i nationalekonomi från Örebro universitet.

NamnViktor Johansson

RollAnalytiker

Jag är analytiker med ansvar för bland annat databearbetning och att följa kommunsektorns skuldförvaltning. Jag har en masterexamen i nationalekonomi från Göteborgs universitet.